Egna upptäckter publicerade på min webbplats

© Sedelmynt (J.A.), Ändrad 2021-09-10

Min hemsida "Sveriges Sedlar" har funnits sedan den 25 augusti 1998. Webbplatsen hade då 0,4 MB vilket senare vuxit till 13 MB (alla ändringar finns ZIP-arkiverade på brända CD-skivor hos mig). Jag har försökt beskriva upptäckter av nya varianter av sedlar som tidigare inte har beskrivits i kataloger eller tidningar. Samtidigt försöker jag ge en allmän översikt av svenska sedlar. Den viktigaste katalogen över sedlar är "Lennart Wallén Sveriges Sedlar 1984". Några av upptäckterna har jag publicerat i numismatiska tidskrifter men de flesta har tillkommit på webben. När det gäller mina upptäckter så kan de delas in i följande olika kategorier:

1. Upptäckt av nya typer (som saknas i Wallén SS), varianter eller årtal som inte är uppenbara för alla som läser förordningar, pressmeddelanden eller flyktigt iakttar sedeln. Jag använder stora bokstäver (t.ex. 2A och 2B) för att markera att dessa borde ha egna typnummer, men att jag önskat behålla Walléns etablerade typnummer. När jag anger små bokstäver (t.ex. 1a och 1b) så betyder det att jag anser att dessa är undertyper som kan ignoreras av normalsamlaren. Tydliga skillnader i tryckteknik (boktryck, offset, gravyr) är alltid värda egna typnummer även om det behövs förstoringsglas för att observera skillnaden. Lägg märke till att Wallén alltid har en platt endimensionell typnumrering även om det varit logiskt möjligt till en hierarkisk typnumrering (riksgäldskontorets typ A-E är helt olika sedelserier). Den mindre avancerade samlaren kan strunta i typer med handskrivna/tryckta namnteckningar så att de fem typerna av 1 riksdaler riksmynt endast blir tre (typ 1, typ 2, typ 3-5).
2. Återupptäckt av varianter som beskrivits i äldre litteratur men som saknas i Wallén SS. Exempel:
   • Stockholms Banco 1666 typ I och II, som fanns med i Platbãrzdis bok år 1960 men saknas i Platbãrzdis Sveriges Sedlar 1963 och i Wallén SS.
   • 50 och 100 kr 1940 med kontrollbokstav (till höger om numret) som gemen (a,b,c,..) eller kapitäl (A,B,C,...). Har beskrivit av Platbãrzdis 1963 men saknas i Wallén SS.
   • 5 kr 1963 finns med sedelnummer i arktryck (sb UC-UZ, VZ) och rotationstryck (sb AA-AT, BA-BT). Denna information finns i Platbãrzdis Supplement 1971 men saknas i Wallén SS.
3. Omgruppering av varianter som visserligen finns med i Wallén SS, men där ändringen betonar andra egenskaper som särskiljande. Exempel:
   • Transportsedlar utställda på namngiven person respektive sedelhavaren (Wallén grupperar i första hand efter begärda och fasta valörer och i andra hand efter sedlarnas utseende).
   • 50 och 100 kr Sittande Svea uppdelning på typ 4A och 4B (även undertyper 4Aa, 4Ab, 4Ba, 4Bb). Wallén SS beskriver skillnaden som anmärkning i marginalen. Wallén har troligen inte gett dessa olika typnummer eftersom han var osäker på vilket årtal som hörde till vilken typ 4A/4B. I auktionskataloger finns ju endast valör och årtal (eller så har Wallén tyckt att skillnaden var oviktig).
   • 10 kr 1952 finns med typ 1A och typ 1B med baksidan i gravyrtryck resp. offsettryck. Wallén SS anger endast en anmärkning i marginalen om "små ändringar i baksidestryck" utan närmare beskrivning eller uppdelning på typer och katalognummer.
4. Rättelser av felaktigheter i Wallén SS. Vissa fel går att bevisa entydigt medan andra fel endast kan misstänkas (starkt eller svagt). Hur bevisar man att ett årtal INTE existerar om det finns med i Wallén SS? Exempel:
   • 50 och 100 kr stjärnsedlar(*) Sittande Svea har nummer över 450 000 (Walléns uppgift om 400 000 är vilseledande).
   • 10 kr 1957 med stjärna(*) har normalt nummer över 90 000 000. Wallén anger över 50 000 000 vilket också är riktigt men ovanligare än 90-nummer. År 1957* med 50-nummer måste betraktas som en variant värd att samla utöver 1957* med 90-nummer. Kontrollera noga att 50-numret inte har förfalskad stjärna eftersom vanliga sedlar utan stjärna kan ha nummer strax över 50 000 000. Jämför namnteckningarna hos sedlar med och utan stjärna.
   • 5 kr 1979 med stjärna(*) är av mig endast känd med sb X trots att Wallén anger sb Y och Z (men inte X).
   • 10 kr 1979 och 1980 med stjärna(*) och bokstav W (dubbel-v) existerar troligen inte. Läs V (enkel-v) i Walléns lista över kända bokstäver för stjärnsedlar.
   • 10 kr 1981 med stjärna(*) finns med i Wallén SS sid. 95 men saknas på sid. 116 med kända pb och sb. Jag tvivlar på att den existerar. Eventuellt finns det en sammanblandning med 10 kr 1984*.
   • 10 kr 1983 med stjärna(*) beskrivs i Wallén SS med seriebokstav B. Jag misstänker att detta är ett skrivfel eftersom jag sett flera stjärnexemplar med sb=X (hur kan Wallén ha missat denna som är mycket vanlig?). Observera att 1983 utan stjärna finns med sb B så se upp med förfalskningar (det finns inga andra stjärnsedlar med samma bokstäver som de utan stjärna!). Eventuellt finns det en sammanblandning med 10 kr 1963* som finns med sb B.
   • 100 kr 1972* beskrivs av Wallén endast med sb=Z men ingen pb. Detta är den enda 100-lapp med stjärna som jag inte observerat. Eftersom Walléns beskrivning är ofullständig så kan man misstänka att han fått informationen i andra hand med risk för skrivfel och missförstånd.
5. OCR-skanning av äldre numismatisk litteratur som ej längre har upphovsrättsskydd (normalt 70 år efter författarens död). Exempel:
   • Oscar Montelius (1843-1921) "Historisk Öfversikt" 1915.
   • Lag om Rikets Mynt 1873 och Lag om öfwergången till det nya myntsystemet, SFS 1873:31 (pdf).
   • Om Riksbankens sedelutgivningsrätt, Historik över den svenska lagstiftningen om sedelutgivningsrätten, SOU 1955:43 (pdf).
   • Kungörelse 9 Febr. 1748: Någon förbättring af de formulairer, som Banquen till Transport-Sedlar hädanefter kommer att bruka".
6. Myntsystem och myntvikter:
   • Egen sammanställning av myntsystem för sedlar fr.o.m. 1660.
   • Myntvikter angivna i äldre måttsystem enligt dåtida myntordning t.ex.
     •  1/180 skeppund metallvikt koppar för 1 daler sm i plåtmynt 1719.
     •  2 ort tolvlödigt silver för 1 riksdaler riksmynt.
     • 100/248 g guld för 1 kr 1873.
   • Valutan i sedelvalörer anges med mindre viktiga attribut sist t.ex.
     • 100 daler silvermynt i kopparpenningar, 1667.
     • 14 öre sm per daler sm, 1719.
     • 2 öre sm per devalverade daler sm, 1723 och 1728.
     • daler sm courant och daler sm carolin, tidiga transportsedlar.
     • 10 skilling koppar, 1803.

Uppräkning av mina egna viktigaste upptäckter (enligt punkt 1 ovan)

Färgade banco, Stora riksvapnet, Lilla riksvapnet

• 32 skilling banco typ 2a och 2b med årtal bredd 9,5 och 8,5 mm.
• 1 riksdaler riksmynt typ 2A och 2B: sedelnummer med 6 små siffror (1865-1867) och 5 stora siffror (1867-1869).
• Riksdaler riksmynt: Kända seriebokstäver för årtal och typer.
• 1 kr typ 2a (1914-1924) och 2b (1938-1939) med litet resp. stort årtal. 1 kr 1940 som egen typ 3 (bild och beskrivning i Ahlströms auktionskatalog men typen har inte numrerats).
• 5 kr Lilla Riksvapnet: Kända seriebokstäver för årtal och typer.

Sittande Svea

• 5 och 10 kr Sittande Svea med seriebokstavsordning: A-Z, Aa-Zz, AA-ZZ, AB-XY (permuterad 2:a bokstav år 1932-1937). Kommatecken saknas mellan sb och nr för AB-XY.
• 5 och 10 kr Sittande Svea med olika inledande siffror i sedelnumret:
  • 5 kr 1918 finns med 5 siffror i sedelnumret. Senare årtal har alltid 6 siffror. Detta är det enda årtal av typ 3 som har 5 siffror. 10 kr 1918 finns både med 5 och 6 siffror.
  • Inledande 1:a i 6-siffriga nummer började ges ut 1909 (5 kr) och 1910 (10 kr). Samtidigt under åren 1909-1917 finns även 5-siffriga nummer.
  • Inledande 0:a i 6-siffriga nummer började ges ut 1909 (5 kr) och 1918 (10 kr).
  • Inledande 2-3:a började ges ut 1938.
  • Inledande 4-9:a började ges ut 1940.
  • 10 kr 1940 har låga (A-D) eller höga (P-W) seriebokstäver (jfr med 5 kr AA-GG och L-Q).
• 50-100 kr Sittande Svea 1902-1947 använder kontrollbokstaven (höger om nr) som den signifikanta bokstaven (serie) medan seriebokstaven (vänster om nr) endast räknas ut ur kb och nr: serie=REST(nummer+kontroll-upplaga;25). Begreppet upplaga infört. Endast 24 kontrollbokstäver (o saknas) jämfört med 25 seriebokstäver. Motsvarande gäller även 1000 kr och 10000 kr.
• 50 kr 1947 finns med både typ 4A och 4B.
• 100 kr 1947 och 1948 finns båda med typ 4A och 4B.

Övriga, Jubileum

• Handskriven signatur på baksidan av sedlar med slutsiffrorna 00 under åren ca 1900 - ca 1965.
• Vitmedel i sedelpapperet infördes ca 1957. Man ser en stor skillnad i UV-ljus på sedlar före och efter 1957. Detta gäller 5, 10, 50 och 100 kr.
• Seriebokstäver för varje årtal av 5 kr Gustav VI Adolf 1954-1963 beskrivna och även sb för stjärnsedlar.
• 5 kr 1963 AA-AT och BA-BT har 2:a (högra) bokstaven som 18 positionsbokstäver A-T (I och Q saknas).
• Namnteckningar för 10 kr 1953-1962 beskrivna. Principerna (0,9 milj.-intervallet) har upptäckts av en sedelsamlare i Umeå, men jag har t.ex. beskrivet superintervallet med 4,5 milj. sedlar. Samtliga vänstra namn listade 1953-1962.
• 1000 kr 1952-1973 har troligen ett dolt serienummer i form av 2 siffror till vänster i numret.
• 10 kr 1968 jubileum i festprogram har alltid låga sedelnummer (troligen under 3000).

Sedelserien 1965: Gustav Vasa, Gustav VI Adolf, Gustav III, Gustav II Adolf, Karl XIV Johan

• 5 kr, 10 kr, 50 kr, 100 kr började ca 1976 att tryckas med årtalet inklusive efterföljande positionsbokstav med offsettryck medan sedelnumret fortfarande har boktryck. Tidigare sedlar har boktryck för årtal och positionsbokstav. Man kan se en nyansskillnad mellan boktryck och offset samt att boktryck har oregelbundet tryck med dålig täckning medan offset har rent tryck med bra täckning (detta var min första numismatiska upptäckt).
• 5 kr 1970 har årtal och seriebokstav i djuprött offsettryck. Årtal före och efter har boktryck. Först år 1977 infördes offset med tegelröd färg. Jag har således delat upp 5 kr 1965-1981 i tre olika typer efter mycket grubblande. Detta kan behöva utredas ytterligare.
• 5 kr har positionsbokstäver AS-EZ (40 olika) år 1965-1973 medan senare årtal har AS-DZ, AS-DY eller AS-CZ.
• 5 kr 1979 har vissa säkerhetsfibrer med kraftig blå fluorescens vilket saknas hos övriga årtal.
• Seriebokstäver för varje årtal av 5 kr Gustav Vasa 1965-1981 och 10 kr Gustav VI Adolf 1963-1990 beskrivna.
• 5 kr 1965-1981 beskrivna med kända 100-tusentalssiffror medan motsvarande stjärnsedlar beskrivs med kända tusentalssiffror.
• 10 kr 1963* med stjärna har 15,5 mm (sb A, B, H) brett nummer medan sedlar 1963 utan stjärna har 17 mm bredd. Alla senare sedlar har 17 mm. Det smalare numret (arktryck?) finns även sällsynt hos 10 kr 1963 sb H med lågt nr.
• 10 kr 1966*-1983* med stjärna har normalt halva eller hela serier: 0-4½, 4½-8, 0-8. Både seriebokstav och 100-tusentalssifra beskrivna (inkl. 4½).
• 10 kr med två positionsbokstäver (anmärkning i Wallén SS) har namnteckningar i offsettryck (tidigare gravyrtryck) som motiverar uppdelning i två olika typer (typ 2 med en pb har graverade namnteckningar år 1976-1985).
• 10 kr 1980-1990 (typ 3) med två positionsbokstäver har 5×8=40 olika positionsbokstäver AA-FK (tidigare typ 2 har 3×6=18).
• 10 kr år 1983 har helt olika andra namnteckning för en resp. två positionsbokstäver (typ 2 resp. typ 3).
• År 1986 ändrades namnteckningarnas ordningsföljd så att riksbankschefens namn placerades till höger (tidigare vänster). Gäller alla valörer.
• 1000 kr 1976 Karl XIV Johan finns med typ 1a och typ 1b som har olika namnteckningar (båda namnen skiljer och ordningsföljden). Denna intressanta nyhet har jag upptäckt genom att studera fotografier i kataloger och tidskrifter. Således finns årtalet 1976 i två olika varianter.
• 1000 kr Karl XIV Johan 1976-1980 har nummer utan fluorescens medan år 1984-1988 har kraftig orange fluorescens hos sedelnumret.
• Sedlar med och utan stjärna(*) särskiljs genom beskrivning av giltiga bokstäver även för sedlar utan stjärna. Wallén SS beskriver endast bokstäver för sedlar med stjärna. Min kompletterande information om sedlar utan stjärna visar tydligare om det finns risk för överlappande bokstäver som kan ge upphov till förfalskningar. Observera min slutsats att positionsbokstaven inte är avgörande utan det är seriebokstaven som är unik för stjärnsedlar!
• Stjärnmärkta sedlar, några nya kombinationer (saknas i Wallén SS sid. 116) av positions- och seriebokstav:
  • 5 kr: 1979* pb=CS sb=X
  • 10 kr (typ 1): 1963* sb A, B, H
  • 10 kr (typ 2): 1983* pb=X sb=X, Y, Z
  • 10 kr (typ 3): 1980* pb=FK sb=V, X; 1984* pb=FK sb=X
  • 50 kr: 1965* pb=T sb=H, L, N; 1989* pn=00 sn=0, 1
  • 100 kr: 1968* pb=T sb=Y, Z; 1970* pb=T sb=X; 1974* pb=C sb=Z; 1976* pb=T sb=Z
• Stjärnmärkta 5 kr-sedlar 1967 och 1974 med slutsiffror 00 eller 01 har avvikande seriebokstav.
• Stjärnsedlar kan finnas med antingen stjärna eller asterisk (vriden 30°). Det finns några årtal med båda varianterna.
• Stjärnmärkta 10 kr-sedlar 1971-1979 med slutsiffror 00 eller 01 kan ha asterisk (istället för stjärna). I flera fall har dessa även avvikande seriebokstäver (men inte alltid).

Sedelserien 1985: Selma Lagerlöf, Jenny Lind, Carl von Linné, Karl XI, Gustav Vasa

• Årtiondet kan identifieras genom positionsnumret (2-3:e siffran från vänster). 1:a siffran är slutsiffran i årtalet.
  • 20 kr mörkblå 90-talet pn=33-64
  • 20 kr violett (mindre format) 90-talet pn=01-40, 00-talet pn=41-80
  • 50 kr 90-talet pn=21-55, 00-talet pn=56-90
  • 100 kr 80-talet pn=01-32, 90-talet pn=33-64, 00-talet pn=65-96
  • 100 kr typ 3 (med folieband) 00-talet pn 01-40
  • 500 kr 80-talet pn=01-28, 90-talet pn=29-56, 00-talet pn=57-84
  • 1000 kr 80-talet pn=01-21, 90-talet pn=22-42
• Komplett lista över alla kända årtal i 1985 års sedelserie. Dessutom är kända årtal för stjärnsedlar listade men där kanske det saknas årtal.
• Serienummer (4:e siffran från vänster) listade för 1985 års sedelserie. Detta kan jämföras med äldre sedlars seriebokstav. Även 5:e siffran 100-tusentalssiffra beskriven.
• Stjärnmärkta sedlar:
  • Stjärnsedlar finns normalt med pn=00 för samtliga årtionden och då måste man använda namnteckningarna (som inte är oförändrade i 10 år) för att identifiera årtalet (årtiondet).
  • Stjärnsedlar finns mycket sällsynt med pn=98 och pn=99. Det är endast stjärnsedlar med slutsiffror 00 eller 01 som har pn=98-99. Jag upptäckte pn=98-99 genom att studera fotografier från Wallén i SNT 3·87 där dock inte Wallén påpekat det ovanliga i pn=99. Tumba Bruk har en webbsida med pn=98 (utan beskrivning av det ovanliga positionsnumret). Min upptäckt av pn=98-99 har således gjorts helt självständigt. Jag har senare fått bilder via e-post från olika sedelsamlare med pn=98-99. Kopplingen mellan slutsiffran 00-01 och positionsnummer 98-99 är ej helt entydig.
• 500 kr 1985 saknar fluorescerande sedelnummer i UV-ljus medan 500 kr 1986 har fluorescens. Två olika exemplar av resp. årtal har undersökts med samma resultat. Jag anger dessa som typ 1a (utan fluorescens) och typ 1b (med fluorescens).
• 1000 kr 1989-1992 finns med typ 1a och typ 1b som skiljer sig med svagt vit fluorescerande halvmåne resp. kraftigt gulgrönt fluorescerande halvmåne (på baksidan). Typ 1a kan för vissa exemplar nästan helt sakna halvmåne (gäller även nya oanvända sedlar).

Åter till Start-sida