1985 års sedelserie

© Sedelmynt (J.A.), Ändrad 2024-02-02

[ 20 kr ] [ 50 kr ] [ 100 kr ] [ 500 kr ] [ 1000 kr ]

500 kr 1985 med årtalssiffra 5, positionsnummer 26, serienummer 0, löpnummer 429998

Alla sedlar i den nya sedelserien från 1985 saknar vitmedel och visar mörkt violett papper i UV-ljus så att den fluorescerande tryckfärgen ska synas tydligt. Papperet tillverkas av 100 % bomull med vikten 82-85 g/m². Porträttet på sedlarnas framsida är handgraverat medan valörsiffrorna kan vara etsade.  Vattenmärket är förtunningar och för­tjockningar i papperet vilket gör att vattenmärket har partier, som är mörkare och ljusare än papperet runt omkring.

Förkortningar:
år = årtalssiffra, 1:a siffran från vänster i sedelnummer
pn = positionsnummer, 2:a och 3:e siffran från vänster i sedelnummer
sn = serienummer, 4:e siffran från vänster i sedelnummer
nr = nummer, hela det 10-siffriga sedelnumret eller löpnummer (6 sista siffrorna)
nt = namnteckning
vm = vattenmärke

Positionsnummer (2 och 3:e siffran från vänster i nummer)

Vid första anblick ser det ut som om årtalet saknas på alla nya sedlar, men årtalet finns faktiskt gömt i själva sedelnumret. I Riksbankens broschyr om 100-kronorssedeln anges: "Den första siffran i numret är densamma som sista siffran i tryckåret. Andra och tredje siffran visar vilket decennium sedeln är tryckt enligt en speciell kod." Den andra och tredje siffran i sedelnumret brukar kallas positionsnummer (pn) i tryckarket. Följande tabell visar hur man kan identifiera årtiondet för sedlar utan stjärna. Gustav III 50 kr har tre olika storlekar på tryckarket: 15, 21 och 28. Carl von Linné 100 kr typ 3 har tryckts med tre olika storlekar på tryckarket: 32, 40 och 45.

Således är det möjligt att särskilja flera olika årtionden. Man kan även använda namnteckningarna för att bestämma årtiondet, eftersom de två namnen troligen inte blir oförändrade under 10 år, vilket är nödvändigt för stjärnmärkta sedlar som saknar årtionde bland siffrorna.

1000 kr 2005 har endast 9 siffror i sedelnumret och då kan man inte se årtiondet på något enkelt sätt. Det finns både position 01-21 och 22-42 för år 2005, men tryckarket har bara 21 sedlar.

Stjärnmärkta sedlar (med * efter nummer)

Sedlar med svart nummer kan ha en stjärna efter numret för att markera att det är en utbytessedel som ersätter en felaktig sedel under tillverkningen. Alla dessa har unika positionsnummer (00, 98, 99) vilka inte förekommer hos sedlar utan stjärna. Det finns således ingen risk för förfalskningar. Eftersom samma positionsnummer används för alla årtionden, blir man tvungen att använda namnteckningarna för att identifiera årtiondet. Den vanliga årtalssiffran finns dock även hos stjärnsedlarna.

Stjärnsedlar är numrerade på följande sätt:
År + 00 + serienummer + löpnummer med alla 100 slutsiffror (01-02-03-04 -- 97-98-99-00)
År + 98 + serienummer + löpnummer som slutar på 01 eller 00
År + 99 + serienummer + löpnummer som slutar på 00 eller 01

Observera att 98 % har positionsnummer 00 medan endast 1 % av stjärnsedlarna har 98 och ytterligare 1 % har 99. Man kan räkna med att ungefär en sedel på tusen har stjärna (med pn 00) och en sedel på femtiotusen har stjärna med positionsnummer 98 eller 99. Lägg märke till att även positionsnummer 00 finns med slutsiffrorna 00 och 01. Stjärnsedlar kan ha ett annat årtal än de sedlar de ersätter eftersom stjärnsedlarna inte trycks varje år.

Man har uppenbarligen tryckt 3 olika upplagor av stjärnsedlar:

• Vanliga stjärnsedlar med alla 100 olika slutsiffror (även 00 och 01 finns) för utbyte av felaktiga sedlar inne i en sedelbunt.
• Stjärnsedlar med slutsiffror 01 för utbyte av första (översta) sedeln i en bunt. Avvikande nummer (t.ex. 98 och 99), seriebokstav (t.ex. Z) eller stjärna/asterisk (gäller 10 kr 1968-1979).
• Stjärnsedlar med slutsiffror 00 för utbyte av sista (understa) sedeln i en bunt. Avvikande nummer, seriebokstav eller stjärna/asterisk.

Man vill alltid ha rätt slutsiffror på översta och understa sedeln i en bunt, så att banktjänstemannen ska känna att han har fått en komplett 100-bunt.

20 kr 1991 pn 98 med stjärna, slut = 01	20 kr 1991 pn 99 med stjärna, slut = 00
20 kr 1991 pn 00 med stjärna	20 kr 1991 pn 00 med stjärna, slut = 01
100 kr 1996 pn 98 med stjärna, slut = 01	100 kr 1986 pn 99 med stjärna, slut = 01

Serienummer (4:e siffran från vänster i nummer)

Man skulle kunna kalla den fjärde siffran i sedelnumret för serienummer (sn) jämförbar med äldre sedlars seriebokstav. Det visar sig att alla siffror 0-9 inte används beroende på mängden tillverkade sedlar. Man använder så lågt sn som möjligt.

Sedelnummer

När det gäller den femte siffran i sedelnumret används alla siffror 0-9, vilket är en nyhet jämfört med äldre sedlar som aldrig använder 900 000-talet utom för stjärnmärkta sedlar från år 1963 och tidigare. Senare stjärnmärkta sedlar ur 1965 års sedelserie använder inte siffran nio.

Jag har undersökt 4-5:e siffran i sedelnumret hos ett stort antal sedlar. I tabellerna har jag angett "sn.nr" där siffran till höger om punkten är den 5:e siffran i sedelnumret dvs. 100-tusentalssiffran. Vid tryckningen börjar man med högsta nummer och räknar sedan ned till noll. Det betyder att först kommer höga nummer ut i cirkulation medan de lägre numren kan dröja ett bra tag. Man använder så lågt serienummer som möjligt men trycker högsta möjliga 5:e siffra så att eventuella luckor uppstår vid lägre 5:e siffra (100-tusentalssiffra). Om sn.nr = 0.2-0.9 anges kan det betyda att följande nummer finns: 0 234 567 -- 1 000 000.

Specimen-sedlar (Provexemplar)

500 kr 1985 SPECIMEN nr 5000000000 och 100 kr 1986 SPECIMEN nr 0000000000 har sålts av en Mynthandlare i Paris. Det finns många liknande sedlar från både Sverige och utlandet i Svensk Numismatisk Tidskrift: SNT 2·98 sid. 44 har 20 kr Selma Lagerlöf nr 0000000000 med SPECIMEN lutande (på båda sidorna).

Prop. 2000/01:40: Bilaga 3: Internationell konvention för bekämpande av penningförfalskning:

Det framgår av texten att SPECIMEN-sedlar ska sändas till andra länders centrala myndighet mot sedelförfalskningar. Tidigare har man oftast sänt SPECIMEN-sedlarna till centralbanken. När dessa sedlar senare blev ogiltiga så överlämnades SPECIMEN-sedlarna till ett statligt myntmuseum eller liknande.

Upplagan för SPECIMEN-sedlarna är ca 2000 exemplar. Vissa sedlar är kända med både svensk (PROVEXEMPLAR) och engelsk (SPECIMEN) text, t.ex. 1000 kr 1976.

Namnteckningar (på sedlarnas baksida)

Fr.o.m. 1999 har man gjort en uppdelning mellan en direktion med 6 ledamöter (inkl. riksbankschef) och ett fullmäktige med 11 ledamöter (varav en ordförande). Fullmäktige, som nu endast består av partipolitiker, har inte längre någon operativ roll utan övervakar och tillsätter direktionen, som består av professionella ekonomer.

Jan Bergqvist avled 1 sept. 2006 och efterträdes av Johan Gernandt efter riksdagsvalet. År 2006 finns således med två olika ordföranden i riksbanksfullmäktige.

Kinesiska utbildningssedlar (training banknotes)

Sedlarna är tryckta i Shenyang Zhengzhou för BOC (Bank of China) och används på kinesiska banker för att träna personalen att räkna pengar (fort och rätt). När dessa gavs ut fanns normalt inga maskiner för att räkna pengar. Det var viktigt att personalen kunde växla och räkna ett stort antal utländska sedlar så fort som möjligt (för detta behövs träning).

Sedlarna är tryckta på enkelt papper och ibland med vattenmärke (upprepat) ring med kinesiskt tecken. Utanpå sedeln finns kinesisk text som anger att det är en testsedel utan värde. De är tryckta med rasterpunkter i olika färger som kan bli förskjutna i sidled eftersom varje färg trycks individuellt (bilden kan då bli oskarp).

Litteratur

Myntkontakt 6/1985 sid. 140: 500-kronorsedeln - inledning till en ny serie, 1985 nr 5170838154.

Myntkontakt 8/1985 sid. 188: Den kontroversiella 500-kronorssedeln, 1985 nr 5000112102* med stjärna, 1985 nr 5200836408 utan stjärna (LW).

SNT 3·87 sid. 56: Den nya 100-kronorssedeln utgiven 1987, 1986 nr 6996250201* med stjärna pn 99, 1986 nr 6047993250 utan stjärna (LW).

SNT 8·88 sid. 238: Sedel 100 kr Carl von Linné, framsidans växter (IW).

SNT 1·90 sid. 8: Ny 1000-kronorssedel 1989 nr 9084983284.

SNT 9·91 sid. 247: Ny 20-kronorsedel 1991 nr 1514889001.

Skandinaviska Myntmagasinet 4/1988 sid. 6: Sedelstocken 1987/88.

Martin Mörk: Porträttgravyrer på sedlar och frimärken (2000).

Broschyrer från riksbanken om nya sedlar (flera olika).

Beskrivning av växter och bilder på 100 kr-sedeln: www.linnaeus.uu.se/online/liv/9_2.html

SNT 3·2006 sid. 75: Nya säkra 50- och 1000-kronorssedlar, bild av sedlar och folie med hologram.

Sedlar och mynt (8 sidor), broschyr från riksbanken 2011.

SNT 3·2018 sid. 57: Vädersoltavlan 1535 (1000 kr 1989 bild av Stockholm)

[ 20 kr ] [ 50 kr ] [ 100 kr ] [ 500 kr ] [ 1000 kr ]

Åter till [ Start ]