© Sedelmynt (J.A.), Ändrad 2025-01-08
Papper med vikt 95 g/m2.
Nya sedlar gavs ut år 2015 och 2016 enligt SFS 2014:85
Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 januari 2015 men avses att tillämpas först från 1 oktober 2015 vad avser valörerna tjugo, femtio, två hundra och ett tusen kronor och från 3 oktober 2016 vad avser valörerna ett hundra och fem hundra kronor.
20, 50, 200 och 1000 kr kom ut i oktober 2015.
100 och 500 kr samt mynten 1, 2 och 5 kr kom ut i oktober 2016.
Bokstaven anger årtalet så att (A=2013), B=2014, C=2015 och D=2016:
www.riksbank.se/sv/Sedlar--mynt/Sedlar/Nya-sedlar/50-kronorssedel/#security,back.
Men man hoppar över bokstav I och O så att endast 24 bokstäver A-Z används.
1:a och 2:a siffran från vänster är positionsnummer (pn) som anger sedelns plats i tryckarket. Övriga siffror är ett löpnummer där man nurerar från högsta till lägsta nummer (nedräkning)
Statistik från Riksbanken: www.riksbank.se/sv/sedlar-och-mynt/statistik
Valör | Antal i cirkulation 2014 |
Antal nya i cirkulation 1 jan. 2024 |
År | Bokstav | max-nr minus min-nr × arkstorlek = upplaga |
20 kr | 87 milj. | 48 milj. | 2014 | B | (1,8 - 0,0) × 60 = 108 milj. |
" | 2016 | D | (0,9 - 0,0) × 60 = 54 milj. | ||
" | 2022 | K | (0,6 - 0,0) × 60 = 36 milj. | ||
50 kr | 22 milj. | 16 milj. | 2014 | B | (1,2 - 0,0) × 60 = 72 milj. |
100 kr | 2014 | B | (0,30 - 0,18) × 50 = 6 milj. | ||
" | 92 milj. | 25 milj. | 2015 | C | (1,8 - 0,0) × 50 = 90 milj. |
" | 2016 | D | (0,3 - 0,0) × 50 = 15 milj. | ||
" | 2021 | J | (0,5 - 0,0) × 50 = 25 milj. | ||
" | 2022 | K | (0,7 - 0,0) × 50 = 35 milj. | ||
200 kr | - | 19 milj. | 2014 | B | (2,4 - 0,0) × 50 = 120 milj. |
500 kr | 2014 | B | (0,30 - 0,18) × 50 = 6 milj. | ||
" | 114 milj. | 81 milj. | 2015 | C | (2,1 - 0,0) × 50 = 105 milj. |
" | 2017 | E | (0,7 - 0,0) × 50 = 35 milj. | ||
" | 2018 | F | (0,6 - 0,0) × 50 = 30 milj. | ||
" | 2019 | G | (0,8 - 0,0) × 50 = 40 milj. | ||
" | 2022 | K | (1,8 - 0,0) × 50 = 90 milj. | ||
1000 kr | 6 milj. | 1,7 milj. | 2014 | B | (0,3 - 0,08) × 50 = 11 milj. |
Valör | Livslängd |
20 kr | 3 år |
50 kr | 3 år |
100 kr | 5 år |
200 kr | 6 år |
500 kr | 6 år |
1000 kr | 8 år |
mynt 1-2-5-10 kr | 30 år |
Men detta är bara genomsnittlig livslängd för enstaka sedel/mynt p.g.a. slitage. Många mynt i lägre valör försvinner i cirkulationen eftersom de tappas bort eller samlas i glasburkar. Detta är ett betydande svinn för små mynt men kanske även för 20 kr sedlar.
År | Bokstav | Ordförande | Riksbankschef | Valörer (kr) |
2013 | A | inga utgivna, finns i beredskapslager (50, 200) | ||
2014 | B | Johan Gernandt | Stefan Ingves | 20, 50, 100, 200, 500, 1000 |
2015 | C | Susanne Eberstein | Stefan Ingves | 100, 500 |
2016 | D | Susanne Eberstein | Stefan Ingves | 20, 100 |
2017 | E | Susanne Eberstein | Stefan Ingves | 500 |
2018 | F | Susanne Eberstein | Stefan Ingves | 500 |
2019 | G | Susanne Eberstein | Stefan Ingves | 500 |
2020 | inga sedlar utgivna | |||
2021 | J | Susanne Eberstein | Stefan Ingves | 100 |
2022 | K | Susanne Eberstein | Stefan Ingves | 500 |
2022 | K | Bo Broman | Stefan Ingves | 20, 100 |
2023 | inga sedlar utgivna | |||
2024 | inga sedlar utgivna | |||
2925 | inga sedlar budgeterade |
Johan Gernandt (m) ordförande i riksbanksfullmäktige 2006-2014.
Susanne Eberstein (s) ordförande i riksbanksfullmäktige 2014-2022.
Bo Broman – Wikipedia ordförande i riksbanksfullmäktige 2022-
2012-03-20 Beställning nr 1 sedlar 2012 Crane AB
2013-05-14 Beställning av mynt 2013 Mint of Finland Ltd (1 kr 2013 minnesmynt)
2013-05-28 Beställning av leverans av inläsningsmynt 2013 Riksbanken, (nya mynt från Finland med årtal 2015 ?) www.riksbank.se/Documents/Arendelista/2012/%C3%A4rendelista130530.pdf
2013-07-09 Avrop – Spridd plockning av inläsningssedlar 50 och 200 SEK Crane AB, (50 kr A och 200 kr A)
2013-09-11 Beställning inläsningssedlar 2013 Crane (6 milj. sedlar av valörerna 20 kr B, 1000 kr B, 100 kr B, 500 kr B)
2013-12-03 Sedelbeställning nr 1 ‒ 2013 Crane AB
2013-12-03 Sedelbeställning nr 1 – 2014 Crane AB
2014-01-30 Sedelbeställning nr 2 – 2014 Crane AB
2014-02-11 Sedelbeställning nr 3 ‒ 2014 Crane AB
2014-02-11 Sedelbeställning nr 4 ‒ 2014 Crane AB
2014-11-10 Beställning av mynt 2014 Royal Dutch Mint (nya mynt 1 kr, 2 kr, 5 kr) www.riksbank.se/Documents/Arendelista/2013/%c3%a4rendelista141118.pdf
2015-01-26 Sedelbeställning nr 1 – 2015 Crane AB
2015-04-23 Tilläggsavtal avseende leveransinstruktion sedlar Crane AB
2015-06-15 Beställning nr 2 2015 sedlar Crane AB
2015-06-15 Förlängning av avtal the supply of banknotes Crane AB
2016-02-04 Sedelbeställning nr 1 – 2016 Crane AB
2017-01-12 Ny ägare till Royal Dutch Mint Groep Heylen
2017-03-16 Upphandling av sedlar 2017 Riksbanken
2017-04-10 Beställning sedlar nr 1 2017 Crane AB
2017-10-26 Sedelbeställning nr 2 – 2017 Crane AB
2018-10-16 Sedelbeställning nr 1 - 2018 De La Rue International Ltd
2021-02-10 Sedelbeställning nr 1 - 2021 De La Rue International Ltd
2022-03-28 Sedelorder nr 1 – 2022 De La Rue International Ltd
2022-06-08 Sedelorder 2-2022 De La Rue International Ltd
2022-06-08 Sedelorder 3-2022 De La Rue International Ltd
2024-04-16 Avrop - myntorder nr 1 - 2024 Mint of Finland
2024-05-22 Tilläggsavtal - Amendment 1 Mint of Finland
2012 nr 1 gäller 500 kr 2012
2013 nr 1 gäller gamla 100 kr och 500 kr 2014
2014 nr 1 gäller 200 kr B
2014 nr 2 gäller 50 kr B
2014 nr 3 gäller 20 kr B
2014 nr 4 gäller 1000 kr B
2015 nr 1 gäller 500 kr C
2015 nr 2 gäller 100 kr C+D
2016 nr 1 gäller 20 kr D
2017 nr 1 gäller 500 kr E
2017 nr 2 gäller 500 kr F
2018 nr 1 gäller 500 kr G
2021 nr 1 gäller 100 kr J
2022 nr 1 gäller 500 kr K
2022 nr 2 gäller 20 kr K
2022 nr 3 gäller 100 kr K
För den nya sedelserien från 2015 kan lägsta nummer vara 0 000 001 men det är osäkert var högsta nummer finns. Har man tryckt med nedräkning eller uppräkning?
20 kr 2014 lågt nr 0 000 819 |
50 kr 2014 lågt nr 0 000 012 |
100 kr 2015 lågt nr 0 000 025 |
200 kr 2014 lågt nr 0 000 112 |
500 kr 2015 lågt nr 0 000 443 |
20 kr högt nummer |
50 kr högt nummer |
100 kr högt nummer |
200 kr högt nummer |
500 kr högt nummer |
100 kr C140552946 och 500 kr C5010321787
Det kan finnas färgfläckar på 100 kr och 500 kr på baksidan något till vänster, antigen upptill eller nedtill. Troligen från tryckeriet i samband med att sedelarken skärs till sedlar. Märkligt nog har jag bara observerat det från TVÅ OLIKA Kontanten automater i Sundbyberg. Även vissa 100 kr D har dessa färgfläckar (från Kontanten Sundbyberg). Se bild nedan av nio D-sedlar med 3 överhoppade sedelnummer. Kanske har man plockat bort sedlar med ännu större färgfläckar.
Bilder av äldre SPECIMEN se www.sedelmynt.se/1965/provsedel.htm. Ofta finns ett löpnummer för SPECIMEN utöver själva sedelnumret.
Ocirkulerad men stukad
Många nya sedlar har en kraftig stukning nedtill vänster (enligt bild ovan). En samlare bör försöka få tag i sedlar utan denna skada eller en sedel med mindre markerad stukning. Denna skada fanns inte bland de äldre sedlarna. Stukningen kanske uppkommer då man skär sedlarna från arket.
Det kallas i produktionspråk för nageldefekt. Den uppstår när tråden inte är oscillerad utan ligger mestadels rakt över varandra på arket. Det blir då väldigt svårt att skära ner sedlarna utan att tråden böjer sig och orsakar "nageln".
Se nedan två märkliga bilder från tryckeriet. 50-lapparna skärs först till långa LODRÄTA stripp och sedan till enstaka sedlar. Medan 200-lapparna skärs till VÅGRÄTA stripp och sedan till sedlar. Kanske matar maskinen in det VÅGRÄTA strippet till vänster, monterar banderoll, klämmer åt, skär uppifrån-och-ned så trycket kommer på nedre kanten av sedeln. Dessutom är ju sedlarnas höjd mindre än bredden så det blir enklare att skära då (alla sedlar är lika höga!!)
(efter tips från en intresserad samlare)
100 kr B, 100 kr C och 100 kr D (jämför kronornas placering med den starkt färgade ytan
med valörsiffran 100)
100 kr B har "Tre Kronor" starkt förskjutet åt höger så att bilden delvis överlappar den färgskiftande bilden (filmremsa) som blir svart i UV-ljus. Troligen upptäckte man misstaget att inte "Tre Kronor" syntes tydligt och flyttade UV-bilden åt vänster för 100 kr C och D. Skillnaden är avsiktlig och tydlig vilket kan motivera en uppdelning på typ 1a och typ 1b.
När Riksbanken presenterar detaljerna för de nya sedlarna med alla
säkerhetsdetaljer så har man olika bilder av "Tre Kronor" för 20 kr och 50 kr,
men sedan återkommer samma 50 kr-bild av "Tre Kronor" för alla övriga sedlar
100-200-500-1000 kr. Troligen upptäckte man vid fotograferingen att 100 kr
visade en ofullständig bild av "Tre Kronor" så att man lånade bilden från
50-lappen!!
www.riksbank.se/sv/Sedlar--mynt/Sedlar/Giltiga-sedlar
Bild från 20 kr resp. 50 kr‒1000 kr
200 kr B, 500 kr B och 500 kr C
200 kr B har "Tre Kronor" med större bredd 28 mm jämfört med 24 mm för alla övriga valörer (20-50-100-500-1000 kr). Alla valörer med B har matt gul färg i kronorna medan alla C och D har starkt lysande gul färg.
Den första tryckningen gjordes med 200 kr A och 50 kr A (inga andra finns med A). Troligen fixade man 200 kr först eftersom det är en mycket viktig valör (50 kr är nästan onödig, jag får oftast 20-lappar på ICA istället för 50-lappar). När man sedan ordnade tryckplåtar för 50-lappen så minskade man storleken av någon anledning. Det blir intressant att se om 200 kr senare årtal får stor eller liten UV-bild.
UV-bilden av "Tre Kronor" för 200 kr visar en skuggig bild till vänster där det mörkgröna gravyrtrycket finns. Detta antyder att UV-bilden är tryckt före gravyrbilden, annars borde UV-bilden täcka bättre. Passande nog är det "Döden" som skymmer!! Kan denna skymning motivera en minskning av storleken på "Tre Kronor" till samma som för övriga valörer? Det är dock svårt att flytta UV-bilden annat än möjligen uppåt? Den radikala lösningen är att trycka UV-bilden sist efter gravyrtrycket. Man har lyckats mycket bättre med att få en tydlig UV-bild för 500 kr, speciellt 500 kr C.
1000 kr sedel testas före tryckningen av huvudbilden i brunt gravyrtryck (3
olika nyanser av brunt)
Ovanstående bild visar att det bruna gravyrtrycket kommer efter alla andra tryck på framsidan som offsettryck och färgskiftande bild (olivkvist). Vattenmärke, säkerhetstråd och variabel optisk tråd ordnas redan vid papperstillverkningen (innan rullen skärs till ark). Troligen trycks sedelnummer på baksidan allra sist.
Enligt Riksbanken tryckte man först en liten provserie av alla nya sedlar med en upplaga på ca 5 milj. sedlar.
valör | tryckta 1000-nr | upplaga inläsningssedlar |
20 kr B | 185-300 | 6,9 milj. |
50 kr A | 185-300 | 6,9 milj. |
100 kr B | 180-300 | 6,0 milj. |
200 kr A | 180-300 | 6,0 milj. |
500 kr B | 180-300 | 6,0 milj. |
Alla dessa är ovanliga och 50 kr A och 200 kr A okända i cirkulation, men 500 kr B är ganska vanliga (hela upplagan i cirkulation). Sedlarna kanske är sparade i ett beredskapslager som inte kommer att användas på flera år.
På motsvarande sätt kan man betrakta 20 kr B 0,3 ‒ 0,185 = 6,9 milj. sedlar. Övriga nummer med 20 kr B är helt vanliga som cirkulerar i mängder.
"Det föreliggande provtrycket på de två återstående valörerna, 100 och 500 kronor, visar sedlarnas slutliga utformning med undantag av vattenmärke och säkerhetstråd som läggs in när sedlarna trycks. Vattenmärket baseras på personporträttet på respektive sedels framsida. Säkerhetstråden är inbäddad i sedelpapperet och synlig enbart mot en ljus bakgrund." OBS datum 2013-12-05.
archive.riksbank.se/Documents/Protokollsbilagor/Fullmaktige/2013/probil_fullm_bilaga_D_131220.pdf
www.riksbank.se/globalassets/media/sedlar--mynt/2016/pk_bilder_lansering_161003_sve.pdf
Bilder av provtryck av 100 kr A och 500 kr A samt 1-2-5 kr 2015. Är det verkliga sedlar eller fotomontage?
Tidigare info archive.riksbank.se/Documents/Pressmeddelanden/2015/Bilagor/Presskonferens_sedlar_mynt_151001.pdf
Provmynt hade tillverkats av Riksbankens tidigare myntleverantör Mint of Finland. De hade använts för kvalitetskontroll och avstämning med leverantörer av teknisk utrustning.
Provtryck av hela ark med positionsnummer och årtalsbokstav
Inga äkta sedlar:
Leksakspengar i mindre format respektive kinesiska kopior för utbildning
(INTE äkta SPECIMEN)
Nyligen sålda för 315 kr respektive 230 kr
Betala INTE höga priser för dessa. Äkta SPECIMEN är vanliga sedlar med påtryck SPECIMEN av Riksbanken.
1-kronan, 2-kronan och 5-kronan är mindre och lättare än tidigare, medan 10-kronan behålls oförändrad. 1- och 2-kronan tillverkas av kopparpläterat stål (magnetisk) medan 5- och 10-kronan tillverkas i legeringen Nordic gold. Nya mynt med årtal 2016.
1 kr diameter 19,5 mm och vikt 3,6 g ± 1,5 %
2 kr diameter 22,5 mm och vikt 4,8 g ± 1,5 %
5 kr diameter 23,75 mm och vikt 6,1 g ± 1,0 %
10 kr oförändrad diameter 20,5 mm och vikt 6,6 g
Mynten 1, 2 och 5 kr kom ut i oktober 2016.
Äldre mynt blir ogiltiga den 30 juni 2017 enlig SFS 2014:1031: rkrattsdb.gov.se/SFSdoc/14/141031.PDF
www.riksbank.se/sv/Press-och-publicerat/Pressrum/Bildbank/Nya-mynt
www.riksbank.se/sv/Sedlar--mynt/Mynt/Nya-mynt
SFS 2014:84: www.notisum.se/rnp/sls/sfs/20140084.pdf
Foto Riksbanken av nya mynt 1 kr och 2 kr samt samt 5 kr
(årtal 2016)
Antalet nya mynt i cirkulation den 1 dec. 2024:
1 kr 221 milj. mynt
2 kr 207 milj. mynt
5 kr 104 milj. mynt
Sedel- och myntstatistik | Sveriges Riksbank
Antalet mynt präglade med detta årtal är betydligt fler än tidigare år eftersom
Riksbanken under 2016 introducerade en ny myntserie. Det exakta antalet mynt kan
inte redovisas av säkerhetsskäl.
Upplaga enligt
www.riksbank.se/globalassets/media/sedlar--mynt/sedel--och-myntutbytet-2015-2017/svenska/miljokonsekvenser-av-myntbytet-2016
1 kr 279 milj. mynt
2 kr 139 milj. mynt
5 kr 107 milj. mynt
Tonkin Myntboken anger andra upplagor (än miljökonsekvensutredningen) för 2016 (5 kr uppenbarligen felskrivet medan både 1 kr och 2 kr är 13 milj. ex. högre hos Tonkin!!) 1 kr 292 milj. mynt 2 kr 152 milj. mynt 5 kr 7 milj. mynt Man måste lägga till 13 milj. mynt till alla tre valörer eftersom antalet 2 kr skulle hamna på minus innan 2 kr 2019 och 2020 hade tillverkats. |
Jämför med 10 kr (introducerades 1991) som idag cirkulerar med 199 milj. mynt. 10 kr gavs ut i större upplaga under tre år 1991‒1993: totalt 105 milj. mynt. De kommande sex åren (1994‒1999) var upplagan försumbar (raritet?). Troligen dröjer det länge innan nya årtal för 10 kr mynt kommer ut, eftersom många mynt lämnades in till banker vid myntbytet 2016 (så att Riksbankens reserver av 10 kr mynt ökade).
Jämför även med 5 kr 1976‒1985 då totalt 127 milj. mynt tillverkades. 5 kr sedlar gavs ut t.o.m. 1981 så det var först 1982 som mynt tillverkades i större antal under ca tre år. Under 1986 präglades nästan inga nya mynt. Totalt antal cirkulerande 5 kr var 203 milj. mynt (nya och gamla).
Totalt antalet präglade 10 kr mynt är 267 milj. mynt.
www.metro.se/artikel/forskarens-varning-nya-mynten-kan-rosta-och-bli-obrukbara
1 kr och 2 kr i kopparpläterat stål kan rosta. Prova att lägga mynten i
saltvatten. Det är ett misstag att ha en ädlare metall (Cu) utanpå en oädel
metall (Fe) enligt en expert på korrosion. Riksbanken anser att det INTE finns
några problem utan mynten beräknas hålla i 25‒30 år. Även euro cent har samma
plätering utan problem i cirkulationen.
Jämför med galvaniserad plåt där man har den oädla metallen zink utanpå järn sv.wikipedia.org/wiki/Galvanisering. I detta fall korroderar zink lättare än järn så att järnet INTE rostar!!
Skillnaden mellan denna galvanisering och mynten är att den yttre kopparytan med prägling och färg är det viktiga som ska skyddas. Insidans stål är mindre viktigt!!
Broschyr om de nya sedlarna www.riksbank.se/Documents/Sedlar_mynt/2015/languages/SWEDISH_mobil.pdf
Information about new banknotes in English www.riksbank.se/Documents/Sedlar_mynt/2015/languages/ENGLISH_mobil.pdf
RBFS 2015:1 om inlösen av giltiga och ogiltiga sedlar samt minnesmynt: www.riksbank.se/Documents/Riksbanken/Forfattningssamling/2015/RBFS_2015-1_sve.pdf
Inlösen av giltiga minnesmynt: www.riksbank.se/sv/Sedlar--mynt/Mynt/Minnesmynt/Att-losa-in-minnesmynt (silvervärdet är oftast högre än nominellt värde)
Beslutsunderlag: www.riksbank.se/Documents/Protokollsbilagor/Direktionen/2015/probil_dir_A_150518.pdf
Observera att det INTE finns någon expeditionsavgift för inlösen av minnesmynt medan man tar 100 kr per ärende för ogiltiga sedlar.
www.riksbank.se/sv/Sedlar-och-mynt/Nya-sedlar-och-mynt/Tidplan (tidsplan för införande och när äldre sedlar blir ogiltiga)
Under våren 2011 utlyste Riksbanken en tävling i att utforma Sveriges nya sedlar. I april 2012 avslutades tävlingen. Juryn utsåg "Kulturresan" till vinnare och riksbanksfullmäktige beslutade att Göran Österlunds bidrag "Kulturresan" ska vara den konstnärliga utgångspunkten för de nya sedlarna.
Se även broschyr i pdf: Formgivningstävling om Sveriges nya sedlar, www.riksbank.se/Documents/Sedlar_mynt/2012/sedlar_broschyr_nya_sedlar_tavling_120424_sve.pdf
Sedel- och myntutbytet 2015-2017 www.riksbank.se/sv/betalningar--kontanter/sedlar--mynt/sedel--och-myntutbytet-2015-2017
SNT 7·2012 sid. 162: Sveriges nya sedlar (MGL).
SNT 6·2014 sid. 136: Fakta om Sveriges nya mynt och sedlar (IS).
SNT 4·2015 sid. 85: De första sedlarna kommer ut i oktober (IS).
SNT 5·2016 sid. 119: Nya sedlar och mynt den 3 oktober! (IS)
SNT 8·2017 sid. 189: Ingen myntutgivning 2017 (IS)