2015 års sedelserie

© Sedelmynt (J.A.), Ändrad 2018-11-08

20 kr ] 50 kr ] 100 kr ] 200 kr ] 500 kr ] 1000 kr ]

Ny sedel- och myntserie, Format, material och färger, Rapport från sedel- och myntprojektet, 2011-03-10

hwww.riksbank.se/globalassets/media/sedlar--mynt/sedel--och-myntutbytet-2015-2017/svenska/material-format-och-farger

Nya sedlar gavs ut år 2015 och 2016 enligt SFS 2014:85

Broschyr om de nya sedlarna www.riksbank.se/Documents/Sedlar_mynt/2015/languages/SWEDISH_mobil.pdf

Information about new banknotes in English www.riksbank.se/Documents/Sedlar_mynt/2015/languages/ENGLISH_mobil.pdf

RBFS 2015:1 om inlösen av giltiga och ogiltiga sedlar samt minnesmynt: www.riksbank.se/Documents/Riksbanken/Forfattningssamling/2015/RBFS_2015-1_sve.pdf

Inlösen av giltiga minnesmynt: www.riksbank.se/sv/Sedlar--mynt/Mynt/Minnesmynt/Att-losa-in-minnesmynt  (silvervärdet är oftast högre än nominellt värde)

Beslutsunderlag: www.riksbank.se/Documents/Protokollsbilagor/Direktionen/2015/probil_dir_A_150518.pdf

Observera att det INTE finns någon expeditionsavgift för inlösen av minnesmynt medan man tar 100 kr per ärende för ogiltiga sedlar.

Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 januari 2015 men avses att tillämpas först från 1 oktober 2015 vad avser valörerna tjugo, femtio, två hundra och ett tusen kronor och från 3 oktober 2016 vad avser valörerna ett hundra och fem hundra kronor.

www.riksbank.se/sv/Sedlar-och-mynt/Nya-sedlar-och-mynt/Tidplan (tidsplan för införande och när äldre sedlar blir ogiltiga)

20, 50, 200 och 1000 kr kom ut i oktober 2015.

100 och 500 kr samt mynten 1, 2 och 5 kr kom ut i oktober 2016.

Bokstaven anger årtalet så att (A=2013), B=2014, C=2015 och D=2016: www.riksbank.se/sv/Sedlar--mynt/Sedlar/Nya-sedlar/50-kronorssedel/#security,back.

Under våren 2011 utlyste Riksbanken en tävling i att utforma Sveriges nya sedlar. I april 2012 avslutades tävlingen. Juryn utsåg "Kulturresan" till vinnare och riksbanksfullmäktige beslutade att Göran Österlunds bidrag "Kulturresan" ska vara den konstnärliga utgångspunkten för de nya sedlarna.

Se även broschyr i pdf: Formgivningstävling om Sveriges nya sedlar, www.riksbank.se/Documents/Sedlar_mynt/2012/sedlar_broschyr_nya_sedlar_tavling_120424_sve.pdf

Bilder av samtliga bidrag i tävlingen. Se de bidrag som inte blev antagna.

Troliga upplagor för de nya sedlarna

Statistik från Riksbanken: www.riksbank.se/sv/sedlar-och-mynt/statistik

Valör Antal i cirkulation
2014
Antal nya i cirkulation
 1 nov. 2018
År Bokstav max-nr minus min-nr
× arkstorlek = upplaga
Upplaga 1:a år föregående sedlar
20 kr 87 milj. 51 milj. 2014 B (1,8 - 0,0) × 60 = 108 milj. år 1997: 92 milj.
"     2016 D (0,9 - 0,0) × 60 = 54 milj.  
50 kr 22 milj. 19 milj. 2014 B (1,2 - 0,0) × 60 = 72 milj. år 1996: 32 milj.
år 2004: 43 milj.
100 kr     2014 B (9 tusental) × 50 = 0,45 milj. RARITET
" 92 milj. 30 milj. 2015 C (1,8 - 0,0) × 50 = 90 milj. år 2001: 205 milj.
"     2016 D (0,3 - 0,0) × 50 = 15 milj.  
200 kr - 27 milj. 2014 B (2,4 - 0,0) × 50 = 120 milj. -
500 kr     2014 B (10 tusental) × 50 = 0,50 milj. RARITET
" 114 milj. 74 milj. 2015 C (2,1 - 0,0) × 50  = 105 milj. år 2001: 98 milj.
"     2017 E (0,6 - 0,0) × 50  = 30 milj.  
1000 kr 6 milj. 3,3 milj. 2014 B (0,3 - 0,08) × 50 = 11 milj. år 1989: 38 milj.
år 2005: 40 milj.

Riksbankens målsättning för sedlarnas livslängd: Låga (20100 kr?) valörer minst 2 år och höga (200-500 kr?) minst 4 år.

Det är bara 500 kr som ökar (0,6 milj./mån) i cirkulationen medan alla övriga valörer minskar eller är oförändrade i cirkulationen. 50 kr, 200 kr och 1000 kr minskar medan 20 kr och 100 kr är oförändrade.

Sedel- och myntutbytet 2015-2017 www.riksbank.se/sv/betalningar--kontanter/sedlar--mynt/sedel--och-myntutbytet-2015-2017

Namnteckningar (på sedlarnas baksida)

År Bokstav Ordförande Riksbankschef Valörer (kr)
2014 B Johan Gernandt Stefan Ingves 20, 50, 100, 200, 500, 1000
2015 C Susanne Eberstein Stefan Ingves 100, 500
2016 D Susanne Eberstein Stefan Ingves 20, 100
2017 E Susanne Eberstein Stefan Ingves 500

Johan Gernandt (m) ordförande i riksbanksfullmäktige 20062014.

Ny ordförande i riksbanksfullmäktige utsedd (okt. 2014) efter valet 2014: Susanne Eberstein (s).

Låga och höga sedelnummer för de nya sedlarna

För den nya sedelserien från 2015 kan lägsta nummer vara 0 000 001 men det är osäkert var högsta nummer finns. Har man tryckt med nedräkning eller uppräkning?


20 kr 2014 lågt nummer 0 000 819

50 kr 2014 lågt nummer 0 000 012

100 kr 2015 lågt nummer 0 000 025

200 kr 2014 lågt nummer 0  010 571

500 kr 2015 lågt nummer 0 000 443

20 kr högt nummer

50 kr högt nummer

100 kr högt nummer

200 kr högt nummer

500 kr högt nummer

Nya sedlar med färgfläckar på baksidan ned- eller upptill

  
100 kr C140552946 och 500 kr C5010321787

Det kan finnas färgfläckar på 100 kr och 500 kr på baksidan något till vänster, antigen upptill eller nedtill. Troligen från tryckeriet i samband med att sedelarken skärs till sedlar. Märkligt nog har jag bara observerat det från TVÅ OLIKA Kontanten automater i Sundbyberg. Även vissa 100 kr D har dessa färgfläckar (från Kontanten Sundbyberg). Se bild nedan av nio D-sedlar med 3 överhoppade sedelnummer. Kanske har man plockat bort sedlar med ännu större färgfläckar.

Bilder av äldre SPECIMEN se www.sedelmynt.se/1965/provsedel.htm. Ofta finns ett löpnummer för SPECIMEN utöver själva sedelnumret.

Stukade sedlar med märke efter skärning

Ocirkulerad men stukad

Många nya sedlar har en kraftig stukning nedtill vänster (enligt bild ovan). En samlare bör försöka få tag i sedlar utan denna skada eller en sedel med mindre markerad stukning. Denna skada fanns inte bland de äldre sedlarna. Stukningen kanske uppkommer då man skär sedlarna från arket.

Det kallas i produktionspråk för nageldefekt. Den uppstår när tråden inte är oscillerad utan ligger mestadels rakt över varandra på arket. Det blir då väldigt svårt att skära ner sedlarna utan att tråden böjer sig och orsakar "nageln".

Se nedan två märkliga bilder från tryckeriet. 50-lapparna skärs först till långa LODRÄTA stripp och sedan till enstaka sedlar. Medan 200-lapparna skärs till VÅGRÄTA stripp och sedan till sedlar. Kanske matar maskinen in det VÅGRÄTA strippet till vänster, monterar banderoll, klämmer åt, skär uppifrån-och-ned så trycket kommer på nedre kanten av sedeln. Dessutom är ju sedlarnas höjd mindre än bredden så det blir enklare att skära då (alla sedlar är lika höga!!)

  

Nya sedlar med fluorescerande bild i UV-ljus av "Tre Kronor"

(efter tips från en intresserad samlare)


100 kr B, 100 kr C och 100 kr D (jämför kronornas placering med den starkt färgade ytan med valörsiffran 100)

100 kr B har "Tre Kronor" starkt förskjutet åt höger så att bilden delvis överlappar den färgskiftande bilden (filmremsa) som blir svart i UV-ljus. Troligen upptäckte man misstaget att inte "Tre Kronor" syntes tydligt och flyttade UV-bilden åt vänster för 100 kr C och D. Skillnaden är avsiktlig och tydlig vilket kan motivera en uppdelning på typ 1a och typ 1b.

När riksbanken presenterar detaljerna för de nya sedlarna med alla säkerhetsdetaljer så har man olika bilder av "Tre Kronor" för 20 kr och 50 kr, men sedan återkommer samma 50 kr-bild av "Tre Kronor" för alla övriga sedlar 100-200-500-1000 kr. Troligen upptäckte man vid fotograferingen att 100 kr visade en ofullständig bild av "Tre Kronor" så att man lånade bilden från 50-lappen!!
www.riksbank.se/sv/Sedlar--mynt/Sedlar/Giltiga-sedlar

  
Bild från 20 kr resp. 50 kr1000 kr


200 kr B, 500 kr B och 500 kr C

200 kr B har "Tre Kronor" med större bredd 28 mm jämfört med 24 mm för alla övriga valörer (20-50-100-500-1000 kr). Alla valörer med B har matt gul färg i kronorna medan alla C och D har starkt lysande gul färg.

Den första tryckningen gjordes med 200 kr A och 50 kr A (inga andra finns med A). Troligen fixade man 200 kr först eftersom det är en mycket viktig valör (50 kr är nästan onödig, jag får oftast 20-lappar på ICA istället för 50-lappar). När man sedan ordnade tryckplåtar för 50-lappen så minskade man storleken av någon anledning. Det blir intressant att se om 200 kr senare årtal får stor eller liten UV-bild.

UV-bilden av "Tre Kronor" för 200 kr visar en skuggig bild till vänster där det mörkgröna gravyrtrycket finns. Detta antyder att UV-bilden är tryckt före gravyrbilden, annars borde UV-bilden täcka bättre. Passande nog är det "Döden" som skymmer!! Kan denna skymning motivera en minskning av storleken på "Tre Kronor" till samma som för övriga valörer? Det är dock svårt att flytta UV-bilden annat än möjligen uppåt? Den radikala lösningen är att trycka UV-bilden sist efter gravyrtrycket. Man har lyckats mycket bättre med att få en tydlig UV-bild för 500 kr, speciellt 500 kr C.


1000 kr sedel testas före tryckningen av huvudbilden i brunt gravyrtryck (3 olika nyanser av brunt)

Ovanstående bild visar att det bruna gravyrtrycket kommer efter alla andra tryck på framsidan som offsettryck och färgskiftande bild (olivkvist). Vattenmärke, säkerhetstråd och variabel optisk tråd ordnas redan vid papperstillverkningen (innan rullen skärs till ark). Troligen trycks sedelnummer på baksidan allra sist.

Nya mynt har presenterats

1-kronan, 2-kronan och 5-kronan är mindre och lättare än tidigare, medan 10-kronan behålls oförändrad. 1- och 2-kronan tillverkas av kopparpläterat stål (magnetisk) medan 5- och 10-kronan tillverkas i legeringen Nordic gold. Nya mynt med årtal 2016.

1 kr diameter 19,5 mm och vikt 3,6 g

2 kr diameter 22,5 mm och vikt 4,8 g

5 kr diameter 23,75 mm och vikt 6,1 g

10 kr oförändrad diameter 20,5 mm och vikt 6,6 g

Mynten 1, 2 och 5 kr kom ut i oktober 2016.

Äldre mynt blir ogiltiga den 30 juni 2017 enlig SFS 2014:1031: rkrattsdb.gov.se/SFSdoc/14/141031.PDF

www.riksbank.se/sv/Press-och-publicerat/Pressrum/Bildbank/Nya-mynt

www.riksbank.se/sv/Sedlar--mynt/Mynt/Nya-mynt

SFS 2014:84: www.notisum.se/rnp/sls/sfs/20140084.pdf

Nya mynt efter 3 oktober 2016

2013-05-28 Beställning av leverans av inläsningsmynt 2013 Riksbanken, www.riksbank.se/Documents/Arendelista/2012/%C3%A4rendelista130530.pdf (nya provmynt från Finland?, präglade med årtal 2015?? )

2014-11-10 Beställning av mynt 2014 Royal Dutch Mint, www.riksbank.se/Documents/Arendelista/2013/%c3%a4rendelista141118.pdf (år 2016, nya mynt 1 kr, 2 kr, 5 kr)

2017-01-12 Ny ägare till Royal Dutch Mint, Groep Heylen, www.riksbank.se/Documents/Arendelista/2016/%C3%A4rendelista170119.pdf (Dutch Mint säljs till Groep Heylen, Belgien)

SNT 8 • 2017 sid. 189: Ingen myntutgivning 2017 (IS).

  
Foto Riksbanken av nya mynt 1 kr och 2 kr samt samt 5 kr (årtal 2016)

Antalet nya mynt i cirkulation den 1 nov. 2018:
1 kr    163 milj. mynt
2 kr    128 milj. mynt
5 kr    86 milj. mynt
www.riksbank.se/sv/sedlar-och-mynt/statistik (obs att rubriken felaktig, 03 skall vara 04)
Antalet mynt präglade med detta årtal är betydligt fler än tidigare år eftersom Riksbanken under 2016 introducerade en ny myntserie. Det exakta antalet mynt kan inte redovisas av säkerhetsskäl.

Upplaga enligt www.riksbank.se/globalassets/media/sedlar--mynt/sedel--och-myntutbytet-2015-2017/svenska/miljokonsekvenser-av-myntbytet-2016
1 kr    279 milj. mynt
2 kr    139 milj. mynt
5 kr    107 milj. mynt

Jämför med 10 kr (introducerades 1991) som idag cirkulerar med 213 milj. mynt. 10 kr gavs ut i större upplaga under tre år 19911993: totalt 105 milj. mynt. De kommande sex åren (19941999) var upplagan försumbar (raritet?). Troligen dröjer det länge innan nya årtal för 10 kr mynt kommer ut, eftersom många mynt lämnades in till banker vid myntbytet 2016 (så att riksbankens reserver av 10 kr mynt ökade).

Jämför även med 5 kr 19761985 då totalt 127 milj. mynt tillverkades. 5 kr sedlar gavs ut t.o.m. 1981 så det var först 1982 som mynt tillverkades i större antal under ca tre år. Under 1986 präglades nästan inga nya mynt. Totalt antal cirkulerande 5 kr var 203 milj. mynt (nya och gamla).

Nya kopparfärgade mynt kan rosta?

www.metro.se/artikel/forskarens-varning-nya-mynten-kan-rosta-och-bli-obrukbara
1 kr och 2 kr i kopparpläterat stål kan rosta. Prova att lägga mynten i saltvatten. Det är ett misstag att ha en ädlare metall (Cu) utanpå en oädel metall (Fe) enligt en expert på korrosion. Riksbanken anser att det INTE finns några problem utan mynten beräknas hålla i 2530 år. Även euro cent har samma plätering utan problem i cirkulationen.

Jämför med galvaniserad plåt där man har den oädla metallen zink utanpå järn sv.wikipedia.org/wiki/Galvanisering. I detta fall korroderar zink lättare än järn så att järnet INTE rostar!!

Skillnaden mellan denna galvanisering och mynten är att den yttre kopparytan med prägling och färg är det viktiga som ska skyddas. Insidans stål är mindre viktigt!!

Litteratur

SNT 7·2012 sid. 162: Sveriges nya sedlar (MGL).

SNT 6·2014 sid. 136: Fakta om Sveriges nya mynt och sedlar (IS).

SNT 4·2015 sid. 85: De första sedlarna kommer ut i oktober (IS).

SNT 5·2016 sid. 119: Nya sedlar och mynt den 3 oktober! (IS)

SNT 8·2017 sid. 189: Ingen myntutgivning 2017 (IS)

20 kr ] 50 kr ] 100 kr ] 200 kr ] 500 kr ] 1000 kr ]


Åter till Start-sida