(utgiven 1881) metersystemet | L.G. von Paykull | Bokbörsen (bokborsen.se)
© Sedelmynt (J.A.), Ändrad 2024-04-08
(utgiven 1881)
metersystemet | L.G. von Paykull | Bokbörsen (bokborsen.se)
| Måttsystem i Sverige (se även kalender) | År |
|
Gammalt måttsystem (viktualievikt, metallvikt, guld- och silvervikt, myntvikt, medicinalvikt) 1 skeppund metallvikt = 20 markpund = 400 mark metall (= 136,02432 kg Cu) 1 skeppund metallvikt = 4/5 skeppund viktualievikt = 320 skålpund viktualievikt längdmått: 1 fot = 12 verktum = 144 verklinjer (= 29,6892 cm) |
1665 |
|
Svenskt decimalsystem (www.lysator.liu.se/runeberg/nysystem/) längdmått: 1 fot = 10 tum = 100 linjer (= 29,6906 cm) viktmått: 1 skålpund = 100 ort (= 425,076 g) |
1855 |
|
Internationellt metersystem (cgs, MKSA, SI-systemet) meter, kilogram, sekund, ampere, kelvin, mol, candela |
1878 |
| Myntsystem för svenska sedlar | År |
|
1 daler silvermynt (16,5 g Ag) = 2 ½ daler kopparmynt = 2/3
riksdaler (25,3 g Ag) 1 daler sm i plåtmynt = 1510 g Cu (1 daler km = 604 g Cu) |
1660 |
|
1 daler silvermynt (14,4 g Ag) = 4 mark = 32 öre sm = 3 daler
kopparmynt Dukat (3,4 g Au) och riksdaler (25,7 g Ag) var internationella handelsmynt |
1665 |
|
1 daler silvermynt = 3 daler kopparmynt = 1/3
riksdaler (= 2 caroliner = 4 mark) 1 daler sm i plåtmynt = 756 g Cu (1 daler km = 252 g Cu) = 1/180 skeppund Cu 1 daler sm i nödmynt och myntsedlar = 2 + 14 öre sm (= ½ daler sm) 1 daler sm carolin = 4 mark i silvermynt = 1,59 daler sm i plåtmynt 1 daler sm courant = 32 öre i silvermynt = 1,03 daler sm i plåtmynt Kopparmyntfot 1719-1745; Pappersmyntfot 1745-1776 |
1719 |
|
1 riksdaler = 48 skilling (= 18 daler kopparmynt i sedlar) 1 skilling = 12 runstycken (= 4 öre sm = 12 öre km) Silvermyntfot 1777-1791; Pappersmyntfot 1791-1803 |
1777 |
|
1 riksdaler specie = 1 ½ riksdaler riksgäld (= 1 riksdaler banco) 1 skilling koppar = 28,3 g Cu = 6/28800 skeppund Cu (= 2 öre sm) Silvermyntfot 1803-1810; Pappersmyntfot 1810-1834 |
1803 |
|
1 riksdaler specie = 2 2/3
riksdaler banco = 4 riksdaler riksgäld Silvermyntfot 1834-1873, 1 riksdaler specie = 25,50 g rent silver |
1834 |
|
1 riksdaler riksmynt = 100 öre (= ¼ riksdaler specie = 1 riksdaler riksgäld) 1 rd rmt = 2 ort (4,25076 g) tolvlödigt (12/16 = 75 %) silver = 6,376 g rent silver 1 carolin (2,9 g Au) = 10 francs enligt latinska myntunionen 1868-1872 [Finland 10 mark (2,9 g Au) och 20 mark guld enligt samma myntunion år 1878-1913] |
1855 |
|
1 krona = 100 öre (= 1 riksdaler riksmynt) = 100/248 g Au Guldmyntfot 1873-1914 och 1924-1931, 1 kr = 0,4032258 g rent guld ± 0,15% Dollarmyntfot 1951-1970 med fast växelkurs 1 USD = 5,18 SEK ± 1% (1 troy oz Au = 35 USD d.v.s. 1 kr = 31,10348/35/5,18 = 0,171558 g Au) Valutaormen ± 2,25% (DEM m.fl.) 1973-1977; Valutakorg (export) 1977-1991 1 kr 1875-1942 hade 6,0 g rent silver; 1 kr 1942-1968 hade 2,8 g rent silver |
1873 |
|
Skandinaviska myntunionen 1873-1924 1 svensk krona = 1 riksdaler riksmynt = 1 dansk krona (1873) = 1 norsk krona (1875) = 100 öre Sverige: 1 kr = ¼ riksdaler specie = 32 skilling banco = 48 skilling riksgäld Danmark: 1 kr = ½ rigsdaler = 48 skilling; Norge: 1 kr = ¼ speciedaler = 30 skilling |
|
| Metallpriser april 2024: 1 g Ag = 9,22 kr och 1 g Au = 788 kr | |
1 kr 1942-1968 vikt 7 g varav 2,8 g Ag, metallvärde 26 kr
2 kr 1942-1966 vikt 14 g varav 5,6 g Ag, metallvärde 52 kr
5 kr 1954-1971 vikt 18 g varav 7,2 g Ag, metallvärde 66 kr
10 kr 1972 vikt 18 g varav 15 g Ag, metallvärde 138 kr
50 kr 1975-1976 vikt 27 g varav 25 g Ag, metallvärde 230 kr
100 kr 1983-1988 vikt 16 g varav 14,8 g Ag, metallvärde 136 kr
200 kr 1980-2008 vikt 27 g varav 25 g Ag, metallvärde 230 kr
1000 kr guld 1988-1998, vikt 5,8 g varav 5,22 g Au, metallvärde 4113 kr
2000 kr guld 2001-2008, vikt 12 g varav 10,8 g Au, metallvärde 8510 kr
1 kr före 1942 vikt 7,5 g med 80 % Ag har finvikten 6,0 g rent silver, metallvärde 55 kr (2 kr vikt 15 g med finvikten 12 g rent silver, metallvärde 110 kr)
Dagsfärska priser på guld, silver & ädelmetaller | Guldcentralen®
Svenska och utländska mått genom tiderna beskrivs i boken Albert W Carlsson "Med mått mätt" med matt matt | carlsson | Bokbörsen (bokborsen.se)
Priser och penningvärde beskrivs i boken Lars O Lagerqvist "Vad kostade det? Priser och löner från medeltid till våra dagar". Priser och löner samt index för levnadskostnader: år 1732 index 13, år 1834 index 26, år 1949 index 100, år 1995 index 1455. Index ska vara årsmedelvärden så bokens värden bör ändras (se även SCB konsumentprisindex):
Priserna har idag stigit 63 gånger sedan år 1834 och 44 gånger sedan kronans införande år 1873 samt 16 gånger sedan år 1949.
| Kvalitetsklasser för sedlar | ||||
| USA | Engelsk | Svensk | Beskrivning | Värde |
| UNC-70 | UNC | 0 | Ocirkulerad och utan veck | 100 % |
| UNC-65 | AU | 01/0 | Nästan ocirkulerad med några små veck men inte mittvikt | 70 % |
| AU-55 | EF (XF) | 01 | Obetydligt cirkulerad med enstaka veck men känns fräsch | 50 % |
| AU-50 | 1+/01 | 35 % | ||
| EF-40 | VF | 1+ | Begagnad och vikt flera gånger utan att vara genomnött eller trasig | 25 % |
| VF-30 | 1/1+ | 18 % | ||
| VF-20 | F | 1 | Sliten med många veck, förtunningar, enstaka hål och mindre riss | 12 % |
| F-15 | 1?/1 | 9 % | ||
| F-12 | VG | 1? | Starkt sliten och vikt med stora riss och mindre pappersförluster | 6 % |
| VG-8 | 2/1? | |||
| G-4 | G | 2 | Extremt sliten och trasig med stora pappersförluster och fläckar | 3 % |
Om kvaliteten anges inom parentes så betyder det att sedeln har skador som försämrar värdet ytterligare. Dessa skador brukar anges i klartext efter parentesen. Värdet ändras normalt en faktor två mellan närliggande kvalitetsklasser. En sedel med samlarvärdet 100 kr i kvalitet 0 får då värdet 25 kr i kvalitet 1+ och värdet 6 kr i kvalitet 1?.