Måttsystem, penningvärde och kvalitetsklasser

© Sedelmynt (J.A.), Ändrad 2023-08-29


(utgiven 1881) metersystemet | L.G. von Paykull | Bokbörsen (bokborsen.se)

Måttsystem i Sverige (se även kalender) År
Gammalt måttsystem
(viktualievikt, metallvikt, guld- och silvervikt, myntvikt, medicinalvikt)
1 skeppund metallvikt = 20 markpund = 400 mark metall (= 136,02432 kg Cu)
1 skeppund metallvikt = 4/5 skeppund viktualievikt = 320 skålpund viktualievikt
längdmått: 1 fot = 12 verktum = 144 verklinjer (= 29,6892 cm)
1665
Svenskt decimalsystem (www.lysator.liu.se/runeberg/nysystem/)
längdmått: 1 fot = 10 tum = 100 linjer (= 29,6906 cm)
viktmått: 1 skålpund = 100 ort (= 425,076 g)
1855
Internationellt metersystem (cgs, MKSA, SI-systemet)
meter, kilogram, sekund, ampere, kelvin, mol, candela
1878
Myntsystem för svenska sedlar År
1 daler silvermynt (16,5 g Ag) = 2 ½ daler kopparmynt = 2/3 riksdaler (25,3 g Ag)
1 daler sm i plåtmynt = 1510 g Cu (1 daler km = 604 g Cu)
1660
1 daler silvermynt (14,4 g Ag) = 4 mark = 32 öre sm = 3 daler kopparmynt
Dukat (3,4 g Au) och riksdaler (25,7 g Ag) var internationella handelsmynt
1665
1 daler silvermynt = 3 daler kopparmynt = 1/3 riksdaler (= 2 caroliner = 4 mark)
1 daler sm i plåtmynt = 756 g Cu (1 daler km = 252 g Cu) = 1/180 skeppund Cu
1 daler sm i nödmynt och myntsedlar = 2 + 14 öre sm (= ½ daler sm)
1 daler sm carolin = 4 mark i silvermynt = 1,59 daler sm i plåtmynt
1 daler sm courant = 32 öre i silvermynt = 1,03 daler sm i plåtmynt
Kopparmyntfot 1719-1745; Pappersmyntfot 1745-1776
1719
1 riksdaler = 48 skilling (= 18 daler kopparmynt i sedlar)
1 skilling = 12 runstycken (= 4 öre sm = 12 öre km)
Silvermyntfot 1777-1791; Pappersmyntfot 1791-1803
1777
1 riksdaler specie = 1 ½ riksdaler riksgäld (= 1 riksdaler banco)
1 skilling koppar = 28,3 g Cu = 6/28800 skeppund Cu (= 2 öre sm)
Silvermyntfot 1803-1810; Pappersmyntfot 1810-1834
1803
1 riksdaler specie = 2 2/3 riksdaler banco = 4 riksdaler riksgäld
Silvermyntfot 1834-1873, 1 riksdaler specie = 25,50 g rent silver
1834
1 riksdaler riksmynt = 100 öre (= ¼ riksdaler specie = 1 riksdaler riksgäld)
1 rd rmt = 2 ort (4,25076 g) tolvlödigt (12/16 = 75 %) silver = 6,376 g rent silver
1 carolin (2,9 g Au) = 10 francs enligt latinska myntunionen 1868-1872
[Finland 10 mark (2,9 g Au) och 20 mark guld enligt samma myntunion år 1878-1913]
1855
1 krona = 100 öre (= 1 riksdaler riksmynt) = 100/248 g Au
Guldmyntfot 1873-1914 och 1924-1931, 1 kr = 0,4032258 g rent guld ± 0,15%
Dollarmyntfot 1951-1970 med fast växelkurs 1 USD = 5,18 SEK ± 1%
(1 troy oz Au = 35 USD d.v.s. 1 kr = 31,10348/35/5,18 = 0,171558 g Au)
Valutaormen ± 2,25% (DEM m.fl.) 1973-1977; Valutakorg (export) 1977-1991
1 kr 1875-1942 hade 6,0 g rent silver; 1 kr 1942-1968 hade 2,8 g rent silver
1873
Skandinaviska myntunionen 1873-1924
1 svensk krona = 1 riksdaler riksmynt = 1 dansk krona (1873) = 1 norsk krona (1875) = 100 öre
Sverige: 1 kr = ¼ riksdaler specie = 32 skilling banco = 48 skilling riksgäld
Danmark: 1 kr = ½ rigsdaler = 48 skilling; Norge: 1 kr = ¼ speciedaler = 30 skilling
Metallpriser juni 2023: 1 g Ag = 7,94 kr och 1 g Au = 672 kr

1 kr 1942-1968 vikt 7 g varav 2,8 g Ag, metallvärde 22 kr

2 kr 1942-1966 vikt 14 g varav 5,6 g Ag, metallvärde 44 kr

5 kr 1954-1971 vikt 18 g varav 7,2 g Ag, metallvärde 57 kr

10 kr 1972 vikt 18 g varav 15 g Ag, metallvärde 119 kr

50 kr 1975-1976 vikt 27 g varav 25 g Ag, metallvärde 198 kr

100 kr 1983-1988 vikt 16 g varav 14,8 g Ag, metallvärde 118 kr

200 kr 1980-2008 vikt 27 g varav 25 g Ag, metallvärde 198 kr

1000 kr guld 1988-1998, vikt 5,8 g varav 5,22 g Au, metallvärde 3508 kr

2000 kr guld 2001-2008, vikt 12 g varav 10,8 g Au, metallvärde 7258 kr

1 kr före 1942 vikt 7,5 g med 80 % Ag har finvikten 6,0 g rent silver (2 kr vikt 15 g med finvikten 12 g rent silver)

Dagsfärska priser på guld, silver & ädelmetaller | Guldcentralen®

Svenska och utländska mått genom tiderna beskrivs i boken Albert W Carlsson "Med mått mätt" med matt matt | carlsson | Bokbörsen (bokborsen.se)

  

Priser och penningvärde beskrivs i boken Lars O Lagerqvist "Vad kostade det? Priser och löner från medeltid till våra dagar". Priser och löner samt index för levnadskostnader: år 1732 index 13, år 1834 index 26, år 1949 index 100, år 1995 index 1455. Index ska vara årsmedelvärden så bokens värden bör ändras (se även SCB konsumentprisindex):

Priserna har idag stigit 63 gånger sedan år 1834 och 44 gånger sedan kronans införande år 1873 samt 16 gånger sedan år 1949.

Kvalitetsklasser för sedlar
USA Engelsk Svensk Beskrivning Värde
UNC-70 UNC 0 Ocirkulerad och utan veck 100 %
UNC-65 AU 01/0 Nästan ocirkulerad med några små veck men inte mittvikt 70 %
AU-55 EF (XF) 01 Obetydligt cirkulerad med enstaka veck men känns fräsch 50 %
AU-50   1+/01   35 %
EF-40 VF 1+ Begagnad och vikt flera gånger utan att vara genomnött eller trasig 25 %
VF-30   1/1+   18 %
VF-20 F 1 Sliten med många veck, förtunningar, enstaka hål och mindre riss 12 %
F-15   1?/1   9 %
F-12 VG 1? Starkt sliten och vikt med stora riss och mindre pappersförluster 6 %
VG-8   2/1?    
G-4 G 2 Extremt sliten och trasig med stora pappersförluster och fläckar 3 %

Om kvaliteten anges inom parentes så betyder det att sedeln har skador som försämrar värdet ytterligare. Dessa skador brukar anges i klartext efter parentesen. Värdet ändras normalt en faktor två mellan närliggande kvalitetsklasser. En sedel med samlarvärdet 100 kr i kvalitet 0 får då värdet 25 kr i kvalitet 1+ och värdet 6 kr i kvalitet 1?.


Åter till Start-sida