Måttsystem, penningvärde och kvalitetsklasser

© Sedelmynt (J.A.), Ändrad 2016-07-08


(utgiven 1881)

Måttsystem i Sverige (se även kalender) År
Gammalt måttsystem
(viktualievikt, metallvikt, guld- och silvervikt, myntvikt, medicinalvikt)
1 skeppund metallvikt = 20 markpund = 400 mark metall (= 136,02432 kg Cu)
1 skeppund metallvikt = 4/5 skeppund viktualievikt = 320 skålpund viktualievikt
längdmått: 1 fot = 12 verktum = 144 verklinjer (= 29,6892 cm)
1665
Svenskt decimalsystem (www.lysator.liu.se/runeberg/nysystem/)
längdmått: 1 fot = 10 tum = 100 linjer (= 29,6906 cm)
viktmått: 1 skålpund = 100 ort (= 425,076 g)
1855
Internationellt metersystem (cgs, MKSA, SI-systemet)
meter, kilogram, sekund, ampere, kelvin, mol, candela
1878
Myntsystem för svenska sedlar År
1 daler silvermynt(16,5 g Ag) = 2 ½ daler kopparmynt = 2/3 riksdaler(25,3 g Ag)
1 daler sm i plåtmynt = 1510 g Cu (1 daler km = 604 g Cu)
1660
1 daler silvermynt (14,4 g Ag) = 4 mark = 32 öre sm = 3 daler kopparmynt
Dukat (3,4 g Au) och riksdaler (25,7 g Ag) var internationella handelsmynt
1665
1 daler silvermynt = 3 daler kopparmynt = 1/3 riksdaler (= 2 caroliner = 4 mark)
1 daler sm i plåtmynt = 756 g Cu (1 daler km = 252 g Cu) = 1/180 skeppund Cu
1 daler sm i nödmynt och myntsedlar = 2 + 14 öre sm (= ½ daler sm)
1 daler sm carolin = 4 mark i silvermynt = 1,59 daler sm i plåtmynt
1 daler sm courant = 32 öre i silvermynt = 1,03 daler sm i plåtmynt
Kopparmyntfot 1719-1745; Pappersmyntfot 1745-1776
1719
1 riksdaler = 48 skilling (= 18 daler kopparmynt i sedlar)
1 skilling = 12 runstycken (= 4 öre sm = 12 öre km)
Silvermyntfot 1777-1791; Pappersmyntfot 1791-1803
1777
1 riksdaler specie = 1 ½ riksdaler riksgäld (= 1 riksdaler banco)
1 skilling koppar = 28,3 g Cu = 6/28800 skeppund Cu (= 2 öre sm)
Silvermyntfot 1803-1810; Pappersmyntfot 1810-1834
1803
1 riksdaler specie = 2 2/3 riksdaler banco = 4 riksdaler riksgäld
Silvermyntfot 1834-1873, 1 riksdaler specie = 25,50 g rent silver
1834
1 riksdaler riksmynt = 100 öre (= ¼ riksdaler specie = 1 riksdaler riksgäld)
1 rd rmt = 2 ort (4,25076 g) tolvlödigt (12/16 = 75 %) silver = 6,376 g rent silver
1 carolin (2,9 g Au) = 10 francs enligt latinska myntunionen 1868-1872
[Finland 10 mark (2,9 g Au) och 20 mark guld enligt samma myntunion år 1878-1913]
1855
1 krona = 100 öre (= 1 riksdaler riksmynt) = 100/248 g Au
Guldmyntfot 1873-1914 och 1924-1931, 1 kr = 0,4032258 g rent guld ± 0,15%
Dollarmyntfot 1951-1970 med fast växelkurs 1 USD = 5,18 SEK ± 1%
(1 troy oz Au = 35 USD d.v.s. 1 kr = 31,103481/35/5,18 = 0,171558 g Au)
Valutaormen ± 2,25% (DEM m.fl.) 1973-1977; Valutakorg (export) 1977-1991
1 kr 1875-1942 hade 6,0 g rent silver; 1 kr 1942-1968 hade 2,8 g rent silver
1873
Skandinaviska myntunionen 1873-1924
1 svensk krona = 1 dansk krona (1873) = 1 norsk krona (1875) = 100 öre
Sverige: 1 kr = ¼ riksdaler specie = 32 skilling banco = 48 skilling riksgäld
Danmark: 1 kr = ½ rigsdaler = 48 skilling; Norge: 1 kr = ¼ speciedaler = 30 skilling
Metallpriser juni 2016: 1 g Ag = 5,36 kr och 1 g Au = 374 kr
1 kr-mynt (Ag=vit färg) 1942-1968 har ett silvervärde av hela 15 kr (cirkulerar idag)

2 kr 1942-1966 vikt 14 g varav 5,6 g Ag, metallvärde 30 kr

5 kr 1954-1971 vikt 18 g varav 7,2 g Ag, metallvärde 39 kr

10 kr 1972 vikt 18 g varav 15 g Ag, metallvärde 81 kr

50 kr 1975-1976 vikt 27 g varav 25 g Ag, metallvärde 135 kr

200 kr 1980-2008 vikt 27 g varav 25 g Ag, metallvärde 135 kr

1000 kr guld 1988-1998, vikt 5,8 g varav 5,22 g Au, metallvärde 1952 kr

www.metallpris.se/coin%20value/#.VjBl_f-FNjo

Svenska och utländska mått genom tiderna beskrivs i boken Albert W Carlson "Med mått mätt" 3:e upplagan, LTs förlag 1997. Kan köpas på de flesta historiska museer i Sverige (Historiska museet, Nordiska museet, m.fl.). Se även SNT 4·96 sid. 92: Sam Owen Janson Måttordboken, 1995.

Priser och penningvärde beskrivs i boken Lagerqvist & Nathorst-Böös "Vad kostade det? Priser och löner från medeltid till våra dagar" 4:e upplagan, LTs förlag 1997. Priser och löner samt index för levnadskostnader: år 1732 index 13, år 1834 index 26, år 1949 index 100, år 1995 index 1455. Index ska vara årsmedelvärden så bokens värden bör ändras (se även SCB konsumentprisindex):

Årtal 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004
Index (bas 1949) 1455 1462 1469 1467 1474 1489 1525 1558 1588 1594
Inflation (per år) +2,4 % +0,1 % +1,9 % -0,6 % +1,2 % +1,4 % +2,9 % +2,3 % +1,4 %        

Priserna har idag stigit 63 gånger sedan år 1834 och 44 gånger sedan kronans införande år 1873 samt 16 gånger sedan år 1949.

Kvalitetsklasser för sedlar
Svensk Engelsk Beskrivning Värde
0 UNC Ocirkulerad och utan veck 100 %
01/0      (AU)   70 %
01 EF (XF) Obetydligt cirkulerad med enstaka veck men känns fräsch 50 %
1+/01     35 %
1+ VF Begagnad och vikt flera gånger utan att vara genomnött eller trasig 25 %
1/1+     18 %
1 F Sliten med många veck, förtunningar, enstaka hål och mindre riss 12 %
1?/1     9 %
1? VG Starkt sliten och vikt med stora riss och mindre pappersförluster 6 %
2 G Extremt sliten och trasig med stora pappersförluster och fläckar 3 %

Om kvaliteten anges inom parentes så betyder det att sedeln har skador som försämrar värdet ytterligare. Dessa skador brukar anges i klartext efter parentesen. Värdet ändras normalt en faktor två mellan närliggande kvalitetsklasser. En sedel med samlarvärdet 100 kr i kvalitet 0 får då värdet 25 kr i kvalitet 1+ och värdet 6 kr i kvalitet 1?.


Åter till Start-sida