Dator-tips

© Sedelmynt (J.A.), Ändrad 2012-07-25

Windows ME och XP (kontrollera din hårdvara före eventuellt köp)

Windows ME

Windows ME kräver minst Pentium 150 MHz med 64 MB RAM och Windows XP kräver minst Pentium 300 MHz med 128 MB RAM. Jämför: Office 97: 486-proc. med 12 MB; Office 2000: Pentium 75 MHz med 24 MB; Office 2003: Pentium 450 MHz med 256 MB RAM.

Problem med äldre hårdvara och Windows ME och XP!
Kontrollera att det finns drivrutiner till all hårdvara du behöver till det nya operativsystemet. Det gäller t.ex. skrivare, skanner, modem, CD-brännarprogram.
Till skillnad från Windows 95 och 98 är Windows ME och XP ett rent 32-bitars operativsystem. Detta innebär att Windows ME och XP inte stöder hårdvara där drivrutinerna bygger på den äldre 16-bitarstekniken utan är helt beroende av att hårdvaruleverantören tar fram nya drivrutiner. Att en 16-bitars drivrutin fungerar med Windows 95 och 98 är ingen garanti för att den fungerar med Windows ME och XP.

Internet Explorer

Explorer titelrad

Du kan minska storleken på verktygsfälten i Internet Explorer (enligt ovanstående bild) genom att:

Y2K och giltiga datum för Windows och Office

Windows 95 kan (efter Y2K-uppdateringen 1999-08-31) användas åren 1980-2035 under förutsättning att även datorns BIOS klarar år 2000. När det gäller Office-program så behöver man kunna knappa in datum långt bakåt (inventarieförteckning) och långt framåt i tiden (förfallodag för lån). För Office 2000 gäller följande:

Program Giltiga årtal
Windows 95 1980-2035
Word 1901-2411
Excel 1900-9999
Access 0100-9999
FrontPage 1970-2036
Outlook 1601-4500
Works 4.5a 1900-2079 (256*256/365,25 = 179,4 år)
Excel datumfel 29 februari 1900 Egon Bosveds datakalender 1500-2100

Observera att Excel inte hanterar veckodagar riktigt för februari 1900 och tidigare eftersom den icke existerande 29 feb.1900 är giltig i programmet (Y1.9K-bug). Outlooks veckonumrering spårar ur redan 1972 eftersom då ska Söndag vara först i veckan medan årtal 1973 och senare ska ha Måndag först i veckan (se den Svenska Almanackan och Egon Bosveds kalenderprogram 1500-2100). Dessutom arbetar Outlook endast med den gregorianska kalendern som infördes först 1753 i Sverige. Följande ska gälla Sverige:

Årtal Kalender Benämning Egenskaper
- - - -1700 Julianska kalendern Gamla stilen skottdag vart 4:e år
1700-1712 Svenska kalendern Svenska stilen år 1700 saknar skottdag
1712-1753 Julianska kalendern Gamla stilen år 1712 har 29-30 feb.
1753 - - - - Gregorianska kalendern Nya stilen 18-28 feb. 1753 ströks

Den 30 feb.1712 ska vara ett giltigt datum i Sverige när man bytte tillbaka till den julianska kalendern (kristna eran). År 0 existerar inte utan år 1 f.Kr. följs direkt av år 1 e.Kr. Kristi födelse som startpunkt (epok) i kalendern började användas av Dionysius Exiguus år 532 e.Kr. och kallas även den dionysiska eran eller kristna eran. Under Romarrikets tid räknade man enligt den varroniska eran från Roms grundläggning 753 f.Kr. så att år 1 e.kr. var år 754 u.c. (urbe condita) och år 2000 e.Kr. motsvarar år 2753 u.c. (efter Roms grundläggning). Se även svensk/finsk datakalender 1500-2100: www.genealogi.se/tid.htm. Observera att fr.o.m. år 2000 är skottdagen flyttad till 29 februari (tidigare 24 februari).


Teckenuppsättning (ASCII, ISO-Latin-1, Unicode)

Tecknet för "grader" = ° har ändrats på de sidor där jag tidigare felaktigt använde "numro". Båda tecknen tillhör ISO-Latin-1 (decimalt 176 och 186) där "grader" har html-kod ° medan "numro" har html-kod º. Dessa finns i FrontPage Infoga/Symbol (rad, kolumn): "grader" R4 K17 och "numro" R4 K27. Numro kan användas vid förkortning av numro (Nº.), anno eller manligt ordningstal (jfr kvinnligt ª). I vissa teckensnitt finns ett kort streck under o- ringen. Grader är en ring liknande den över bokstaven å medan numro är bokstaven lilla-o som höjts. Förstora till 36 punkter samt välj kursiv och fet stil så syns skillnaden: 
°º
(grader & numro); (bokstav & kryss); -+(bindestreck & plustecken)

Tecknet för "gånger"="kryss" har ändrats från bokstaven lilla-x till × med html-kod ×, decimalt 215, Infoga/Symbol R5 K24.

FrontPage Infoga Symbol

Tecknen euro och trademark tillhör inte ISO-Latin-1.

Andra ändringar som jag inte gjort eftersom tecknet ej tillhör ISO-Latin-1: 
(·) punkt (R4 K24) i medelhöjd · till fet punkt • för hänvisning SNT 7·98, 
(-) bindestreck till minustecken − i de fall subtraktion ska visas,
ett bindestreck är kort/tjockt medan minustecken är långt/tunt (jämför med plustecknet +),
(') apostrof till minuter/prim ′ i de fall vinklar med grader och minuter ska visas,
(") citattecken till sekunder/bis ″ i de fall vinklar med sekunder ska visas.
Formatera "falska" minuter/sekunder med kursiv stil så att de ser mera äkta ut ('  ").

HTML-kod som används för webbsidorna skapas automatiskt av ditt redigeringsprogram (t.ex. FrontPage) utan att du behöver bry dig. Det kan dock finnas skillnader mellan t.ex. Netscape och Internet Explorer när det gäller hur specialtecken tolkas. För att vara på den säkra sidan så kan man följa vissa regler:

  1. Skriv själva HTML-dokumentet (textformat som i Anteckningar) med 7-bitars US-ASCII (tecken 32-126). Några tecken måste dock ändras med &namnkod; om de ska visas på webbsidan (&, <, >) eftersom de används till annat av HTML.
  2. Skriv 8-bitars ISO-Latin-1 (ISO-8859-1) med &namnkod; (tecken 160-255), men detta är bara nödvändigt om du samtidigt vill visa tecken >255 (normalt sparas tecken 32-255 som hexadecimal byte-kod).
  3. Skriv övriga tecken (Unicode) med &#nummer; (tecken >255). Namnkod är inte lika säkert. Om du vill vara helt säker så undvik alla tecken >255 överhuvudtaget.

Själv har jag använt ett tecken utöver ISO-Latin-1 nämligen euro(€) med namnkod &euro; eller nummerkod &#8364;. FrontPage genererar dock sidan för charset=windows-1252 som använder tecken 128-159 för ytterligare några symboler inkl. euro. Jämför Windows Program/Tillbehör/Teckenuppsättning som har en extra 4:e rad med dessa skumma tecken 128-159: euro, trademark, promille m.fl. Hur fungerar dessa sidor med Macintosh??

Använd inte programmet Windows Teckenuppsättning för att infoga tecken, eftersom det kopierar in både tecknet och teckensnittet.


Klassificering för bibliotek enlig SAB-systemet


Åter till Start-sida