(utgiven 1881) metersystemet | L.G. von Paykull | Bokbörsen (bokborsen.se)
© Sedelmynt (J.A.), Ändrad 2024-10-23
(utgiven 1881)
metersystemet | L.G. von Paykull | Bokbörsen (bokborsen.se)
| Måttsystem i Sverige (se även kalender) | År |
|
Gammalt måttsystem (viktualievikt, metallvikt, guld- och silvervikt, myntvikt, medicinalvikt) 1 skeppund metallvikt = 20 markpund = 400 mark metall (= 136,02432 kg Cu) 1 skeppund metallvikt = 4/5 skeppund viktualievikt = 320 skålpund viktualievikt längdmått: 1 fot = 12 verktum = 144 verklinjer (= 29,6892 cm); 1 verktum = 24,741 mm |
1665 |
|
Svenskt decimalsystem (www.lysator.liu.se/runeberg/nysystem/) längdmått: 1 fot = 10 tum = 100 linjer (= 29,6906 cm); 1 linje = 2,969 mm viktmått: 1 skålpund = 100 ort (= 425,076 g) |
1855 |
|
Internationellt metersystem (cgs, MKSA, SI-systemet) meter, kilogram, sekund, ampere, kelvin, mol, candela |
1878 |
| Myntsystem för svenska sedlar | År |
|
1 daler silvermynt (16,5 g Ag) = 2 ½ daler kopparmynt = 2/3
riksdaler (25,3 g Ag) 1 daler sm i plåtmynt = 1510 g Cu (1 daler km = 604 g Cu) |
1660 |
|
1 daler silvermynt (14,4 g Ag) = 4 mark = 32 öre sm = 3 daler
kopparmynt Dukat (3,4 g Au) och riksdaler (25,7 g Ag) var internationella handelsmynt |
1665 |
|
1 daler silvermynt = 3 daler kopparmynt = 1/3
riksdaler (= 2 caroliner = 4 mark) 1 daler sm i plåtmynt = 756 g Cu (1 daler km = 252 g Cu) = 1/180 skeppund Cu 1 daler sm i nödmynt och myntsedlar = 2 + 14 öre sm (= ½ daler sm) 1 daler sm carolin = 4 mark i silvermynt = 1,59 daler sm i plåtmynt 1 daler sm courant = 32 öre i silvermynt = 1,03 daler sm i plåtmynt Kopparmyntfot 1719-1745; Pappersmyntfot 1745-1776 |
1719 |
|
1 riksdaler = 48 skilling (= 18 daler kopparmynt i sedlar) 1 skilling = 12 runstycken (= 4 öre sm = 12 öre km) Silvermyntfot 1777-1791; Pappersmyntfot 1791-1803 |
1777 |
|
1 riksdaler specie = 1 ½ riksdaler riksgäld (= 1 riksdaler banco) 1 skilling koppar = 28,3 g Cu = 6/28800 skeppund Cu (= 2 öre sm) Silvermyntfot 1803-1810; Pappersmyntfot 1810-1834 |
1803 |
|
1 riksdaler specie = 2 2/3
riksdaler banco = 4 riksdaler riksgäld Silvermyntfot 1834-1873, 1 riksdaler specie = 25,50 g rent silver |
1834 |
|
1 riksdaler riksmynt = 100 öre (= ¼ riksdaler specie = 1 riksdaler riksgäld) 1 rd rmt = 2 ort (4,25076 g) tolvlödigt (12/16 = 75 %) silver = 6,376 g rent silver 1 carolin (2,9 g Au) = 10 francs enligt latinska myntunionen 1868-1872 [Finland 10 mark (2,9 g Au) och 20 mark guld enligt samma myntunion år 1878-1913] |
1855 |
|
1 krona = 100 öre (= 1 riksdaler riksmynt) = 100/248 g Au Guldmyntfot 1873-1914 och 1924-1931, 1 kr = 0,4032258 g rent guld ± 0,15% Dollarmyntfot 1951-1970 med fast växelkurs 1 USD = 5,18 SEK ± 1% (1 troy oz Au = 35 USD d.v.s. 1 kr = 31,10348/35/5,18 = 0,171558 g Au) Valutaormen ± 2,25% (DEM m.fl.) 1973-1977; Valutakorg (export) 1977-1991 1 kr 1875-1942 hade 6,0 g rent silver; 1 kr 1942-1968 hade 2,8 g rent silver |
1873 |
|
Skandinaviska myntunionen 1873-1924 1 svensk krona = 1 riksdaler riksmynt = 1 dansk krona (1873) = 1 norsk krona (1875) = 100 öre Sverige: 1 kr = ¼ riksdaler specie = 32 skilling banco = 48 skilling riksgäld Danmark: 1 kr = ½ rigsdaler = 48 skilling; Norge: 1 kr = ¼ speciedaler = 30 skilling |
|
| Metallpriser april 2024: 1 g Ag = 9,22 kr och 1 g Au = 788 kr | |
1 kr 1942-1968 vikt 7 g varav 2,8 g Ag, metallvärde 26 kr
2 kr 1942-1966 vikt 14 g varav 5,6 g Ag, metallvärde 52 kr
5 kr 1954-1971 vikt 18 g varav 7,2 g Ag, metallvärde 66 kr
10 kr 1972 vikt 18 g varav 15 g Ag, metallvärde 138 kr
50 kr 1975-1976 vikt 27 g varav 25 g Ag, metallvärde 230 kr
100 kr 1983-1988 vikt 16 g varav 14,8 g Ag, metallvärde 136 kr
200 kr 1980-2008 vikt 27 g varav 25 g Ag, metallvärde 230 kr
1000 kr guld 1988-1998, vikt 5,8 g varav 5,22 g Au, metallvärde 4113 kr
2000 kr guld 2001-2008, vikt 12 g varav 10,8 g Au, metallvärde 8510 kr
1 kr före 1942 vikt 7,5 g med 80 % Ag har finvikten 6,0 g rent silver, metallvärde 55 kr (2 kr vikt 15 g med finvikten 12 g rent silver, metallvärde 110 kr)
Dagsfärska priser på guld, silver & ädelmetaller | Guldcentralen®
Svenska och utländska mått genom tiderna beskrivs i boken Albert W Carlsson "Med mått mätt" med matt matt | carlsson | Bokbörsen (bokborsen.se)
Priser och penningvärde beskrivs i boken Lars O Lagerqvist "Vad kostade det? Priser och löner från medeltid till våra dagar". Priser och löner samt index för levnadskostnader: år 1732 index 13, år 1834 index 26, år 1949 index 100, år 1995 index 1455. Index ska vara årsmedelvärden så bokens värden bör ändras (se även SCB konsumentprisindex):
Priserna har idag stigit 63 gånger sedan år 1834 och 44 gånger sedan kronans införande år 1873 samt 16 gånger sedan år 1949.
| Kvalitetsklasser för sedlar | ||||
| USA | Engelsk | Svensk | Beskrivning | Värde |
| UNC-70 | UNC | 0 | Ocirkulerad och utan veck | 100 % |
| UNC-65 | AU | 01/0 | Nästan ocirkulerad med några små veck men inte mittvikt | 70 % |
| AU-55 | EF (XF) | 01 | Obetydligt cirkulerad med enstaka veck men känns fräsch | 50 % |
| AU-50 | 1+/01 | 35 % | ||
| EF-40 | VF | 1+ | Begagnad och vikt flera gånger utan att vara genomnött eller trasig | 25 % |
| VF-30 | 1/1+ | 18 % | ||
| VF-20 | F | 1 | Sliten med många veck och mindre riss | 12 % |
| F-15 | 1?/1 | 9 % | ||
| F-12 | VG | 1? | Starkt sliten och vikt med stora riss, mitthål och mindre pappersförluster | 6 % |
| VG-8 | 2/1? | |||
| G-4 | G | 2 | Extremt sliten och trasig med stora pappersförluster och fläckar | 3 % |
Om kvaliteten anges inom parentes så betyder det att sedeln har skador som försämrar värdet ytterligare. Dessa skador brukar anges i klartext efter parentesen. Värdet ändras normalt en faktor två mellan närliggande kvalitetsklasser. En sedel med samlarvärdet 100 kr i kvalitet 0 får då värdet 25 kr i kvalitet 1+ och värdet 6 kr i kvalitet 1?.
I nedanstående tabell har jag jämfört beskrivningen av olika kvalitetsklasser från olika böcker och källor. Min egen beskrivning skrevs för ca 20 år sedan baserat på Wallén SS, men jag har nu lagt till beskrivningen av 01/0 som är nödvändig. Jag planerar att ändra kvalitet 1 genom att ta bort "enstaka hål" och istället införa "mitthål" för klass 1?. Samtidigt tar jag bort "pappersförluster" från klass 1? som överförs till klass 2. Jag inför även beskrivning av papperets styvhet där det bli mjukt och sladdrig för sämre kvaliteter.
Rosenqvist SF baseras i stort sett på www.banknotes.com/grading.htm (flera andra engelska sidor har liknande text). Dessa har snällare beskrivning av bättre kvaliteter än Wallén SS och min egen sida.
Delzanno Myntårsboken har den allra hårdaste beskrivning av kvalitetsklasserna avsevärt hårdare än Rosenqvist SF.
Det finns ett stort behov av harmonisering av de olika beskrivningarna speciellt viktigt är vad Delzanno bör skriva i nästa Myntårsboken 2023. Även min hemsida bör kanske ändras utöver vad jag flaggat för i första stycket. Flodberg, Wallén och Rosenqvist är historiska böcker där inga nyutgåvor kan förväntas.
Alla synpunkter och förslag till harmonisering tas tacksamt emot.
| Klass | Engelsk | Sedelmynt | Flodberg 1972 | Wallén SS 1984 | Rosenqvist SF 2009 | Delzanno Myntårsboken | Banknotes |
| 0 | UNC | Ocirkulerad och utan veck |
Ocirkulerat, fräscht ex., utan någon vikning | Ocirkulerad, utan veck eller vikningar | Ocirkulerad Perfekt bevarad sedel |
En perfekt ovikt sedel med full krispig fräschör |
A perfectly preserved note |
| 01/0 | AU | Nästan ocirkulerad med några små veck men inte mittvikt |
- | - | Nästan ocirkulerad Lätt hanterad, Små räkneveck i hörnen men som inte bryter papperet eller en svag mittböjning |
En ovikt sedel med full fräschör, Räkneveck kan förekomma |
A virtually perfect note, with some minor handling. May show very slight evidence of bank counting folds at a corner or one light fold through the center |
| 01 | EF(XF) | Obetydligt cirkulerad med enstaka veck men känns fräsch |
Fräscht ex., en gång enkel- eller korsvikt | Ser ny ut, men är obetydligt vikt | Mycket bra exemplar som varit lättare hanterad. Maximalt tre svaga böjningar eller ett kraftigt veck |
En sedel lätt vikt en gång, dock får ej pappersfibrerna vara brutna |
A very attractive note, with light handling. May have a maximum of three light folds or one strong crease. Paper is clean and bright with original sheen. |
| 1+ | VF | Begagnad och vikt flera gånger utan att vara genomnött eller trasig |
Något använt ex., men fortfarande vackert och nästan fräscht, vikt ett fåtal (2 á 3) gånger | Begagnad och vikt flera gånger, men vecken har ej nämnvärt nött igenom sedelytan | Bra exemplar Kan ha flera veck både lodrätt och vågrätt. Lätt "grådaskigt" papper eller oskarpa färger |
En sedel vikt två gånger. Pappersfibrerna brutna, dock är sedeln ganska fräsch |
An attractive note, but with more evidence of handling and wear. May have several folds both vertically and horizontally. Paper may have minimal dirt, or possible colour smudging. There are no tears into the border area. |
| 1 | F | Sliten med många veck, förtunningar, enstaka hål och mindre riss |
Bruksspår, ibland något skrynkligt ex., ett flertal vikningar | Sliten och har många veck i olika riktningar och kan vara starkt förtunnad, ev. med ett ytterst litet nötningshål alternativt ett riss | Acceptabelt exemplar Många veck och krusningar. Mjukare papper. Mindre riss som inte får vara stora och sträcka sig mot mitten. Inga mitthål. |
En sedel vikt flera gånger. Lätt solkighet i pappret kan förekomma. Ej riss i vecken. |
A note which shows considerable circulation, with many folds, creases and wrinkling. Paper is not excessively dirty but may have some softness. Edges may show much handling, with minor tears in the border area. Tears may not extend into the design. There will be no center hole because of excessive folding. |
| 1? | VG | Starkt sliten och vikt med stora riss och mindre pappersförluster |
Starka bruksspår, börjar bli trasigt i vecken | Starkt sliten och vikt så mycket att det i vecken uppstått riss och pappersförluster | Något slitet exemplar Välcirkulerad och dåligt hanterad sedel. Små hack och riss kan sträcka sig längre in i sedeln. Sedel kan vara fläckig och ha ett mindre hål i mitten. |
En sedel vikt många gånger. Papperets solkighet övergår till en löst sladdrig känsla. Mindre riss i vecken. |
A well used note, abused but still intact. Corners may have much wear and rounding, tiny nicks, tears may extend into the design, some discoloration may be present, staining may have occurred, and a small hole may sometimes be seen at center from excessive folding. The note itself is quite limp but NO pieces of the note can be missing. |
| 2 | G | Extremt sliten och trasig med stora pappersförluster och fläckar |
Trasigt, smutsigt ex. | Extremt sliten och/eller har så stora pappersförluster att delar av valör, årtal, sb, nr och/eller text saknas. En trasig sedel kan vara uppklistrad | Dålig exemplar En kraftigt sliten och välcirkulerad sedel. Normalt slitage från långvarig cirkulation betyder vanligtvis många veck, riss, fläckar, häftklammer- och nålstick, smuts, missfärgning, riss, hål i mitten och ett allmänt otilltalande utseende. Inga större delar av sedeln får saknas. Klotter kan ofta ses. |
En sedel vikt många gånger. Papperet sladdrigt. Större
riss och pappersförluster.
Sedeln hänger fortfarande ihop (översatt till Poor INTE G=Good) |
A well worn and heavily used note. Normal damage from prolonged circulation will include strong multiple folds and creases, stains, pinholes and/or staple holes, dirt, discoloration, edge tears, center hole, rounded corners and an overall unattractive appearance. No large pieces of the note may be missing. Graffiti is commonly seen on notes in G condition. |
Färgerna markerar beskrivning av samma slitage för en viss kvalitetsklass
ANGE GÄRNA SLITAGET I FÖLJANDE ORDNIG I BESKRIVNINGEN
1. Veck, mjuka eller hårda
2. Riss, litet i kanterna eller större in i bilden
3. Mitthål orsakat av upprepade vikningar lodrätt och vågrätt (enklare nålstick kan jämföras med riss)
4. Papperets styvhet, mjukt sladdrigt papper
5. Fläckar
6. Pappersförlust
7. Reparationer
kopia från
www.banknotes.com/grading.htm
GLOSOR
Fold = Svagt Veck
Crease = Starkt Veck
Wrinkling = Skrynklig
Color Smudge = Blekare tryckfärg p.g.a. slitage
Dirt = Smuts
Stained = Fläck
Tear = Riss
Limp = Sladdrigt mjukt papper
SKADOR GENOM ÅVERKAN
Pressad
Klippta kanter (förekommer för t.ex. 32 sk banco)
Hålslag (Specimen och Privatbankssedlar kan ha detta genom bankens försorg)
Skrift
Rester av fastsättare på baksidan
Tejpad
Reparerad
Delad i två delar
Kemisk färgändring (saknar helt samlarvärde)
Titta även på PMG Paper Money Grading Scale | PMG (pmgnotes.com)
Titta även på IBNS Grading Standards (theibns.org)
www.ecb.europa.eu/euro/cashprof/cashhand/recycling/html/fitness.sv.html
(lägre krav på kvalitet hos euro-sedlar än Riksbankens krav på kronor-sedlar)
| 1. Smuts, Hela sedeln är smutsig |
| 2. Fläckar, Smuts som är koncentrerad till ett ställe |
| 3. Klotter, Bild eller text som har skrivits eller markerats på sedeln |
| 4. Sedel som saknar färg, Avsaknad av färg på hela sedeln eller delar av en sedel, t.ex. en kemiskt tvättad sedel |
| 5. Riven sedel |
| 6. Sedel med hål |
| 7. Skadad sedel, Sedeln saknar en eller flera delar, längs minst en kant (till skillnad från hål) |
| 8. Lagad sedel, Delar av en eller flera sedlar har lagats med tejp, lim eller på annat sätt |
| 9. Skrynklig sedel, Diverse veck |
| 10. Sladdrig sedel, Försämrad struktur ger sedeln bristande stadga |
| 11. Sedel med veck |
| 12. Vikta hörn |
| IBNS | PMG | ||
| 0 | UNC |
UNCIRCULATED (UNC): A perfectly preserved note, never mishandled by the issuing authority, a bank teller, the public or a collector. Paper is clean and firm, without discoloration. Corners are sharp and square, without any evidence of rounding. (Rounded corners are often telltale sign of a cleaned or “doctored” note.) An uncirculated note will have its original natural sheen. |
Uncirculated 60 |
| 01/0 | AU |
ABOUT UNCIRCULATED (aUNC or AU): A virtually perfect note, with some minor handling. May show evidence of bank counting folds at a corner or one light fold through the center, but not both. An AU note cannot be creased, a crease being a hard fold which has usually “broken” the surface of a note. Paper is clean and bright with original sheen. Corners are not rounded. |
About Uncirculated 50 |
| 01 | EF/XF |
EXTREMELY FINE (EF or XF): A very attractive note, with light handling. May have a maximum of three light folds or one strong crease. Paper is clean and bright with original sheen. Corners may show only the slightest evidence of rounding. There may also be the slightest sign of wear where a fold meets the edge. |
Extremely Fine 40 |
| 1+ | VF |
VERY FINE (VF): An attractive note, but with more evidence of handling and wear. May have a number of folds both vertically and horizontally. Paper may have minimal dirt, or possible color smudging. Paper itself is still relatively crisp and not floppy. There are no tears into the border area, although the edges do show slight wear. Corners also show wear but not full rounding. |
Very Fine
30 |
| 1 | F |
FINE (F): A note which shows considerable circulation with many folds, creases and wrinkling. Paper is not excessively dirty, but may have some softness. Edges may show much handling with minor tears in the border area. Tears may not extend into the design. There will be no center hole because of folding. Colors are clear but not bright. A staple hole or two would not be considered unusual wear in a Fine note. Overall appearance is still on the desirable side. |
Fine 12 |
| 1? | VG |
VERY GOOD (VG): A well used note, abused but still intact. Corners may have much wear and rounding, tiny nicks, tears may extend into the design, some discoloration may be present, staining may have occurred, and a small hole may be seen at center from excessive folding. Staple and pinholes are usually present, and the note itself is quite limp but NO pieces of the note can be missing. A note in VG condition may still have an overall not unattractive appearance. |
Very Good 8 |
| 2 | G |
GOOD (G): A well worn and heavily used note. Normal damage from prolonged circulation will include strong multiple folds and creases, stains, pinholes, and/or staple holes, dirt, discoloration, edge tears, center hole, rounded corners and an overall unattractive appearance. No large pieces of the note may be missing. Graffiti is commonly seen on notes in Good condition. |
Good 4 |
IBNS klassning är i stort sett identisk med banknotes.com och Rosenqvist SF som jag citerat tidigare.
PMG har mycket snällare klassning för UNC och AU än vad IBNS har. Hur kan man tillåta fläckar och blekning för UNC? Hur kan man tillåta två hårda veck för AU?
Övriga klassningar är snarlika men inte identiska men VG har snällare klassning av PMG eftersom man tillåter mindre pappersförluster.
Se även PCGS Banknote Grading Standards
Se även Collectible currency policy | eBay
Se även Banknotes Grading Scale - Paper Money Forum
Se även eBay Sverige sedlar certifierade (PMG, PCGS) Sweden in Certification:PCGS Banknote Grading|PCGS Currency|PMG | eBay
LITTERATUR. Selling, H. Lagerkatalog 27 (1879) | Köp på Tradera (250908526)
Mycket tidig klassificering av mynt långt före Appelgren 1909 och före Holmberg
1886
(Selling förteckning 1878 har INGEN kvalitetsskala)
C1 = Vackert exemplar
C2 = Godt exemplar
C3 = Dåligt exemplar
Kvalitetsklassningen av mynt och sedlar kan bestå av tre delar:
De svepande omdömena från olika källor kan ibland peka på helt olika närliggande kvalitetsklasser. Även Appelgren enligt nedanstående bilder är INTE konsekvent utan samma omdöme kan peka på OLIKA kvalitetsklasser.
Appelgren kvalitet 2: nästan fullgodt (1909), ej fullgodt (1913), nästan fullgott (1919), ej fullgott (1935), ej fullgott (1945)
1909
LITTERATUR. Appelgren. Lagerlista, sept 1909 (O.. | Köp på Tradera (250898056)
Ursprunglig skala Fdc-0-1-2-3
1913
LITTERATUR. Appelgren. Katalog 2. Lagerlista, d.. | Köp på Tradera (250898163)
Mellanliggande kvaliteter 0-1 (dagens 1+/01) och 1-2 (dagens 1?)
Observera hänvisning till franska kvalitetsklasser som INTE motsvarar dagens
franska beteckningar
è
1919
LITTERATUR. Appelgren. Katalog 4. Lagerlista, j.. | Köp på Tradera (250898137)
Kvalitet 01 införd som kvalitet mellan 0 och 1 (skulle motsvara dagens 1+/01)
Det finns en förfining av kvalitet 1 genom uppdelning på god 1 = 1+ och svag 1 =
1? (dessa ska ses som små avvikelser från kvalitet 1 och inga fulla
kvalitetssteg)
1935
LITTERATUR. Appelgren. Katalog 59. Auktion, 21 .. | Köp på Tradera (250898052)
Den fullständiga moderna svenska kvalitetsskalan
Observera glidningen från 1919 till 1935: 2 nästan fullgott blir 1? nästan
fullgott; 3 ej fullgott blir 2 ej fullgott; nya 3 dåligt tillkommer
1945
LITTERATUR. Appelgren. Lagerlista, jan 1945 (On.. | Köp på Tradera (250898140)
Här har kvalitet 3 försvunnit. Misstag eller fanns inga mynt till salu i den
kvalitén?
1949
LITTERATUR. Appelgren. Katalog 81. Lagerlista, .. | Köp på Tradera (250898114)
Här finns åter kvalitet 3 dåligt ex.
Christian Hamrin Kvalitetsbedömning Christian_Hamrin.pdf (nku.nu) Beskriver äldre kvalitetsbedömning från 1800-talet och framåt (Holmberg 1886, Appelgren 1909 och Hirsch 1966)
Ovanstående klassning hittade jag i en lagerkatalog från Pedersen 1952 som innehåller mest sedlar men även mynt. I själva prislistan används endast de engelska beteckningarna U-EF-VF-F-P och ibland även EF/U. Troligen skrivfel eftersom VF = 1+. Här ser det ut som om Appelgren kvalitet 3 blivit P = 2 = Poor på samma sätt som för MISAB 37 nedan.
1953
LITTERATUR. Palmlund, Göte. Katalog Nr 5. Jan 1.. | Köp på Tradera (250907662)
Även här saknas kvalitet 1? men 3 dåligt finns med
1958
LITTERATUR. Hirsch Mynthandel. Lagerlista 16, 1.. | Köp på Tradera (250900885)
Här blev 2 dåligt medan 3 saknas
1972
LITTERATUR. Hirsch Mynthandel. Lagerlista 70, 1.. | Köp på Tradera (250904769)
Här saknas kvalitet 3 medan kvalitet 2 blev Dåligt exemplar = Poor (inte G =
Good)
Observera avvikande franka benämningar jämfört med nedanstående Wikipedia
Hirsch och Appelgren hänvisar till en äldre fransk skala: assez bien conservé -
bien conservé - très bien conservé - beau -
très beau
Appelgren har angett 2 - 1? - 1 - 01 - 0 för ovanstående fem franska graderingar
Hirsch ligger snäppet LÄGRE än Appelgren med enbart de tre högsta franska som 1?
- 1 - 1+
Således blev très bien conservé (TBC)
Appelgren kvalitet 1 och Hirsch kvalitet 1?
Troligen ändrade Frankrike skalan när man ville förkorta och då var det
olämpligt med två ord som började på B: bien och beau
État
de conservation numismatique — Wikipédia (wikipedia.org) franska Wikipedia
Nuvarande franska benämningar stämmer inte med ovanstående Hirsch 1972
Franska skalan är nu B - TB - TTB - SUP motsvarande engelska G -F - VF - SUP
(men VG = 1? saknas)
Coin grading - Wikipedia
engelska Wikipedia
Här är engelska VG = B medan den franska har G =B (vad är det som gäller)
| Titta även i Nathorst-Böös Myntkatalogen i tvåhundra år (1966),
finns på antikvariat
myntkatalogen | Bokbörsen (bokborsen.se) Boken saknar kataloger från Pedersen och Palmlund men beskriver bl.a. tidiga Holmberg 1879 |
MISAB 05 från september 2011, jfr 1000 kr 1938 på Tradera
Se produkter som liknar 1000 kronor 1938 Lätt vikt .. på Tradera (522199579)
MISAB 37 kvalitetsgrader, observera kommentar om att svensk klassning är
mycket strikt, observera 2 = Poor
(inte G = Good)
Se även History of Coin Grading (govmint.com)
Se även Coin grading - Wikipedia
MS = Mint State för mynt används INTE för sedlar, istället anger jag motsvarande UNC för PCGS klasserna.
|
Kvalitetsklasser för sedlar och mynt |
|||||||
| Min egen översättning | Sedelmynt | Sverige Antikören | Norge Numisma |
UK chards | Europa PCGS |
USA PCGS |
Frankrike |
| UNC | 0 | 0 | Toppex. | FDC | UNC-70 | FB/BE | |
| AU | 01/0 | 01/0 | 01/0 | BU | FDC | UNC-65 | FDC/BU |
| UNC | UNC | UNC-63 | SPL | ||||
| 01 | EF | AU-58 | SUP | ||||
| EF (XF) | 01 | 01 | aEF | EF | AU-55 | ||
| 1+/01 | 1+/01 | 1+/01 | VF | AU-50 | |||
| VF | 1+ | 1+ | 1+ | gFine | VF | EF-40 | TTB |
| 1/1+ | 1/1+ | VF-30 | |||||
| F | 1 | 1 | 1/1+ | gFine | F | VF-20 | TB |
| 1?/1 | 1?/1 | 1 | F-15 | ||||
| VG | 1? | 1? | 1?/1 | Fine | F-12 | ||
| 2/1? | 2/1? | aFine | G | VG-8 | B | ||
| G | 2 | 2 | 2 | Good | AG | G-4 | AB |
Den svenska och europeiska klassningen är mycket hårdare än den amerikanska. De två första kolumnerna är min egen tolkning av engelsk och svensk kvalitet eftersom UK och US inte är överens om översättning mellan USA och England.
How International Grading Scales Compare to PCGS (pcgseurope.com)
UK and US Coin Grading and Explanation | CGS | PCGS | NGC (chards.co.uk)
French and English gradation : equivalency and translation – Numista
International Coins Grading Chart (comptoir-des-monnaies.com)
Kvalitetsbedömning – Antikören Mynthandel (antikoren.se)
Kvalitet & Värde … | Myntbloggen.se av Ulf Ottosson
Gradering – Norsk Numismatisk Forening
Kvalitetsbedömning (ingemars.se)
Delzanno jämförelse mellan amerikansk NGC-klassning och svensk klassning av mynt En serie NGC-certifierade mynt för jämförelse - en film av Roberto Delzanno - YouTube
Observera NGC klassad AU58 (svenskt 01/0) klassas av Philea som endast 1+/01,
stor skillnad på amerikansk och svensk klassning
Flera av de MS-klassade mynten har Philea nedklassat till kvalitet 01/0 eller 01.
Jämför med certifierade svenska mynt på eBay Sweden in Certification:PCGS|NGC|ANACS|ICG | eBay
Titta även på Coin Grading PCGS Grading Standards med bilder av USA dollar från MS-70 (Mint State, Uncirculated) till G-4 (Good), AG-3 (Almost Good), FR-2 (Fair), PO-1 (Poor).
| USA | Engelsk | Svensk | Høiland Danmark | Riibe Norge | Min egen beskrivning |
| UNC-70 | UNC | 0 | 0 | 0 | Ocirkulerad och utan veck |
| UNC-65 | AU | 01/0 | 0-01 | 0/01 | Nästan ocirkulerad med några små veck men inte mittvikt |
| AU-55 | EF (XF) | 01 | 01 | 01 | Obetydligt cirkulerad med enstaka veck men känns fräsch |
| AU-50 | 1+/01 | 01-1+ | 1+/01 | ||
| EF-40 | VF | 1+ | 1+ | 1+ | Begagnad och vikt flera gånger utan att vara genomnött eller trasig |
| VF-30 | 1/1+ | 1+-1 | 1/1+ | ||
| VF-20 | F | 1 | 1 | 1 | Sliten med många veck, förtunningar, enstaka hål och mindre riss |
| F-15 | 1?/1 | 1-1- | 1/1- | ||
| F-12 | VG | 1? | 1- | 1- | Starkt sliten och vikt med stora riss och mindre pappersförluster |
| G-4 | G | 2 | 2 | 2 | Extremt sliten och trasig med stora pappersförluster och fläckar |
Både Danmark och Norge använder kvalitetsskalan från Appelgren men med varierande skrivsätt. I Sverige skriver vi 1? medan DK/NO skriver 1-. Att skriva 1- är mera svårläst speciellt när man i Danmark använder bindestreck för att ange mellanliggande klasser. Själv skriver jag alltid mellanliggande klasser med den lägre klassen FÖRST t.ex. 01/0, 1+/01, 1/1+ och 1?/1. I Danmark och Norge varierar ordningsföljden.
Ahlström, MISAB och Philea följer skrivsättet "Svensk" i ovanstående tabell. Ibland kan man se omvänt skrivsätt för 1?/1 som blir 1/1? i Sverige se bl.a. Antikören Översättningstabell. Troligen tycker vissa mynthandlare att kvaliteten ser bättre ut om man först anger den högre kvaliteten men endast vid sämre kvalitet än 1 (1/1?, 1?/2)
Selling lagerkatalog 1878 med mycket tidig kvalitetsskala
(Conservationsgrad)
Myntauktioner i Sverige AB (auction2000.online)
C1 = Vackert exemplar
C2 = Godt exemplar
C3 = Dåligt exemplar
P.S. Flera auktionskataloger från Bukowski finns digitaliserade OMNIA - mynt
Bukowski 98 från år 1896 anger C1, C2, C3 efter sedlarna utan förklaring,
men det är nog Sellings Conservationsgrad.
Min gissning är att C1=Appelgren 01, C2=Appelgren 1, C3=Appelgren 2