Finlands sedlar

© Sedelmynt (J.A.), Ändrad 2023-05-11

Kungörelse 9 Febr. 1748, nytryck 1812.

Finland tillhörde under lång tid konungariket Sverige som en integrerad del. Det var samma myntsystem och samma sedlar som gällde. Man började att ange transportsedelns valör på finska (och svenska) år 1748. Även riksgäldskontorets sedlar hade finsk text. Lägg märke till att skilling "specie" och "banco" inte översattes medan t.ex. riksdaler "specie" översattes till "Kowaa Riikin Daleria" ( jfr det svenska slangordet "kovan"). Det finska språket fanns kvar på de Vita Banco-sedlarna t.o.m. år 1849. Svenska sedlar fortsatte att cirkulera även efter det att Ryssland erövrat Finland år 1809. Ännu inpå 1840-talet fanns en betydande sedelmängd i Finland enligt: Sveriges Riksbank IV-II 1834-1860, David Davidsson sid. 205 Exkurs 7. De svenska sedlarna i Finland: År 1840 fanns svenska sedlar till ett värde av 6,1 milj. riksdaler banco i cirkulation i Finland.

Se även Bank of Finland 200 years part I – Imperial Cashier to Central Bank (suomenpankki.fi) (beskriver filial till Stockholms Banco i Åbo 1663-1664 samt bild av assignation från Åbo Discont 1807)

De första egna finska sedlarna gavs ut under Gustav III:s krig med Ryssland 1790. Sedlarna gavs ut i Borgå och skulle lösas in mot fältkassan undertecknade av Fahnehielm (tryckt namnteckning), se Platbãrzdis Sveriges Sedlar II sid. 18 + fig. 12-14 samt Wallén SS sid. 155-158. Åbo Discont Werk gav ut egna sedlar under den svenska tiden 1805-1808, se Platbãrzdis Sveriges Sedlar II sid. 44 + fig. 37.

2 riksdaler typ 2 (avbildning från Bukowski 1886) (samma bild finns i Davidson 1896)

8 skilling typ 2 (kopia ur Ahlströms katalog 64)

Det finns även privata sedlar utgivna i Finland år 1790. Se Platbãrzdis Sveriges Sedlar II sid. 20 + fig. 15. Dessa gavs ut av landshövdingen (i Savolax) Carpelan och överstelöjtnant (i Helsingfors) Knorring.

Finlands bank grundades 1811 och redan år 1812 gav man ut sedlar i valören kopek från Åbo Contor. Lägg märke till att valören med vit text på mörk oval är identisk med discontsedlarna från den svenska tiden. Eftersom Finland saknade avancerade sedeltryckerier så trycktes sedlarna fr.o.m. 1822 i Ryssland.

Finland fick en egen valuta år 1860 med 1 mark = 100 penni (= ¼ rubel). Mark har tidigare funnits i Sverige-Finland före 1777 och då var 1 mark = ¼ daler. De lägre valörerna (1-3 mark) trycktes nu i Finland medan de högre valörerna trycktes i Berlin och Köpenhamn. Silvermyntfot gällde 1860 och år 1878 kom guldmyntfot enligt den latinska myntunionen (10 finska mark = 10 franska franc = 1 svensk carolin 1868-1872).

Finlands Bank fick ett eget sedeltryckeri år 1886 då 5 mark sedel gavs ut. Trots detta trycktes 1897 års sedelserie i England med det nya gravyrtrycket (sedlarna har vertikalt format). År 1909 kommer en ny sedelserie som helt trycks i Finland med den nyheten att den finska texten anges före den svenska texten.

1 mark 1915 Serie A med 8 siffror (finns även utan serie och med 7 siffror)

Under inbördeskriget fick de röda kontroll över sedeltryckeriet. Dessa "röda" sedlar blev ogiltiga efter kriget och man kan endast skilja dessa från "äkta" sedlar genom sedelnumret. Nya sedlar (av äldre typ) trycktes efter självständigheten år 1918 (tryckt årtal 1909) med "Litt. A" (men med rysk text och dubbelörn). Man modifierade redan 1918 dessa äldre sedeltyper så att rysk text och ryskt vapen (dubbelörn med tsar-krona) togs bort men kvar blev kronan över finska vapnet och text om lag 1877 i "storfurstendömet Finland". Kan detta möjligen vara en "svensk krona" enligt Gustav Vasas gravmonument (finska lejonets original finns där) och var det själständiga Finland monarki (utan kung) innan det blev republik? Jämför även med mynt 1-5-10 penni 1917 (dubbelörn utan tsar-krona). Motsvarande silvermynt under tsartiden hade rysk krona över dubbelörnen.

En helt ny sedelserie gavs ut 1922 där valörerna kan ha radikalt olika färger vid ändring av Litt. A-B-C-D. Siegs Seddelkatalog 1976 anger felaktigt samma färg för Litt. A-D medan Krause World Paper Money är riktig. Man bör normalt samla alla olika "Litt." eftersom det nästan alltid är en tydlig typskillnad. Blanda inte ihop denna "Litt." med seriebokstaven före sedelnumret (skilj på litt- och serie-bokstav).

100 gamla mark 1939 Litt. D och seriebokstav D

Ny mark = 100 gamla mark infördes år 1963. Nu anges för första gången 1 mark = "Yksi markka" medan man tidigare hade 1 = "Yhden" (svenska Riksgäldskontoret, finska sedlar 1918).

1 ny mark 1963

År 1955 blev framsidans text endast på finska (trots att valören upprepas två gånger) medan baksidan hade svensk text. Den svenska texten tränges undan ytterligare när man 1956 behöll enbart finska på framsidan och införde både finska och svenska på baksidan (finskan skrevs före svenskan). Man återinförde svensk text på framsidan år 1993 (endast valören). Tvåspråkigheten på mynten har följt en liknande utveckling:

• Mynt 1 penni - 1 mark 1918-1952: utan landsnamn
• Mynt 5 mark - 50 mark 1928-1952: Suomen Tasavalta
• Mynt 1 mark - 200 mark (gamla mark) 1952-1962: Suomen Tasavalta
• Mynt 1 penni - 1 mark (nya mark) 1963-1992: Suomen Tasavalta
• Mynt 5 mark 1972-1992: Suomi Finland
• Mynt 10 penni - 10 mark 1990-2000: Suomi Finland samt valör på två språk

10 mark 1986 Paavo Nurmi, ersättningssedel nr 199... (tidigare sedlar hade stjärna *)

Euro = 100 cent (= 5,94573 mark) infördes 2002. Mynten har en finsk baksida med Finlands lejon. Sedlar som getts ut av Finland har seriebokstaven L (i sedelnumret på baksidan) och sista siffran är en kontrollsiffra så att checksumman blir 5. Tryckeriets namn framgår av tryckerikoden (6 tecken) på framsidan: D = Setec (Finland) och H = De La Rue (Storbritannien). Alla valörer utom 50 € (H) har tryckts i Finland (D). Se även min sida om Positionsnummer för eurosedlar där sambandet mellan tryckerikodens tecken 5-6 och positionsnummer i sedelnumret finns breskrivet.

Valutan 1 euro = 100 cent som sedlar och mynt infördes den 1 jan. 2002 i 12 olika EU-länder inkl. Finland. Se även min euro-sida.  Eurosedlarna har säkerhetsdetaljer som mycket liknar de nya svenska sedlarna med folieband:

• 5, 10, 20 €: Folieband med hologram, pärlemorfärg som skiftar vid vinkling av papperet, säkerhetstråd, vattenmärket, genomsiktsbild, kraftigt gula små ringar utspridda på sedeln.
• 50, 100, 200, 500 €: Hologram på en kvadratisk yta (istället för folieband), färgskiftande tryckfärg hos valören på baksidan (istället för pärlemorfärg), säkerhetstråd, vattenmärket, genomsiktsbild, kraftigt gula små ringar utspridda på sedeln.

Litteratur

• Wallén SS sid. 155-158: Generalkrigskommissariatet i Finland 1788-1790 (Fahnehielm)
• Finlands Banks sedeltryckeri 1885-1985, Tuukka Talvio m.fl., 1985 (255 sidor). Många färgbilder av sedlar, Säkerhetstryckets historia, Sedeltryckteknik.
• Suomi Finland, Mynt och sedlar 1811-1996, Holmasto Mynthandel, 80 sidor.
• »Til finska allmogens mera trygghet», Torgny Lindgren, 1961 (72 sidor), En studie kring finska språket på Rikets Ständers Banks sedlar (många bilder av svenska sedlar med finsk text).
• Kungörelse 9 feb. 1948 "Angående någon förbättring af the formulairer, som Banquen til Transport-Sedlar hädanefter kommer at bruka" (Nytryck 1812).
• Sedlarnas århundrade 1724-1818, Tuukka Talvio, 1985, särtryck ur Myntningen i Sverige 995-1995.
• Sedlar, Lagerqvist & Nathorts-Böös, 1971, sid. 49 Finland (50 kopek 1816, 50 mark 1884, 500 mark 1909).
• Krause World Paper Money, volume two (t.o.m. 1960) + three (1961-2002).
• Ronald Wise - Finland, aes.iupui.edu/rwise/countries/finland.html.
• Banknotes - Finland, www.banknotes.com/fi.htm.

• Skandinavisk Numismatik 9/1975 sid. 26: Ny finsk 500-marksedel (Urho Kekkonen).
• Skandinavisk Numismatik 8/1976 sid. 13: "Carpelaner" och andra privatsedlar i Finland år 1790 (TT), bild av Carpelan 2 sk sp 1790 N:o 283.

Åter till Start-sida