Euro-valutan, EUR, €
© Sedelmynt (J.A.), Ändrad
2016-03-01
[ Tryckplåt ] [ Tryckeribokstav ] [ Euro-sedlar ] [ Positionsnummer ] [ Euro-mynt ] [ Euro-länder ] [ Euro banknotes ]
Summary in English
EMS (European Monetary System) som infördes 1979 syftade till stabila
växelkurser inom Europa. Man använde en korgvaluta (bestående av
medlemsländernas valutor) som räkneenhet ECU (European Currency Unit) från ca
1985. Denna ECU hade valutakoden XEU på samma sätt som kronor har SEK. Svenska
kronan var knuten till ECU under tiden 17 maj 1991 - 19 nov 1992 med den fasta
växelkursen 1 ECU = 7,40054 kr ±1,5%.
Valutakurser i slutet av december |
Årtal |
USD-kurs (kr) |
EUR-kurs (kr) |
1980 |
4,37 |
- |
1985 |
7,61 |
- |
1989 |
6,21 |
7,38 (XEU) |
1990 |
5,69 |
7,68 |
1991 |
5,54 |
7,42 |
1992 |
7,04 |
8,54 |
1993 |
8,32 |
9,29 |
1994 |
7,44 |
9,13 |
1995 |
6,65 |
8,52 |
1996 |
6,87 |
8,53 |
1997 |
7,87 |
8,70 |
1998 |
8,06 |
9,47 (XEU) |
1999 |
8,52 |
8,56 (EUR) |
2000 |
9,54 |
8,86 |
2001 |
10,67 |
9,42 |
2002 |
8,82 |
9,19 |
|
|
Euro (1 euro = 100 cent) med valutakoden EUR infördes 1 jan. 1999 med låsta växelkurser för
de 11 deltagande länderna. Senare den 1 jan. 2001 anslöts även Grekland. Samtidigt började ECB (Europeiska
Centralbanken)
att besluta om gemensam ränta. Mynt och sedlar infördes den 1 jan. 2002. Sedlarna är sedan juli 1997 något modifierade jämfört med de som visades i dec. 1996. Motiven är nu mera stiliserade för att inte likna existerande byggnadsverk.
Sedlarna är lika i alla länder medan mynten har en gemensam framsida och en
nationell baksida (olika för varje land). Alla mynt oberoende av baksida är
giltiga i alla länder. Sedlarna har olika seriebokstav för varje land:
Seriebokstav för de 12 EMU-länderna
L = Finland |
M = Portugal |
N = Österrike |
P = Nederländerna |
R = Luxemburg |
S = Italien |
T = Irland |
U = Frankrike |
V = Spanien |
X = Tyskland |
Y = Grekland |
Z = Belgien |
Seriebokstav reserverad för ej deltagande EU-länder
J = reserverad för Storbritannien |
K = reserverad för Sverige |
W = reserverad för Danmark |
Böcker om euro och EMU
- Eklund, Jörgen & Ådahl, Martin: Vad betyder EMU?, 1:a upplagan, SNS,
Häftad bok 1998 (160
sidor), blått omslag.
- Eklund, Jörgen & Ådahl, Martin: Vad betyder
EMU?, 2:a omarbetade
upplagan, SNS, Häftad bok 1999 (176 sidor), rött omslag.
- Ådahl, Martin & Eklund, Jörgen: Allt om EMU, SNS, Häftad bok
2003 (208 sidor).
- Genberg, Hans: Sverige i EMU, Hur klarar vi
övergången?, SNS, Häftad bok
1999 (96 sidor).
- Lybeck, Johan: Det europeiska valutasamarbetet EMS, SNS, Häftad bok 1999
(105 sidor).
- Euro - Europas nya pengar (En lättläst skrift om Euro), www.llstiftelsen.se/euro/
(20 sidor).
- Ekström/Kjellström/Svensson: EMU – på väg mot en ny världsvaluta (för skola eller studiecirkel),
1999 (190 sidor).
Utredningar om euro och EMU
EMU-utredningens betänkande SOU
1996:158. Konsekvenserna av en eventuell svensk
anslutning till den tredje etappen i den ekonomiska och monetära unionen
(Calmfors-utredningen).
Broschyrer om euro och EMU
- Faktablad Sverige i EU nr 8: EMU (EU-upplysningen, Sveriges Riksdag).
- "Lång väg mot EMU", faktablad nr 8, juni 1996.
- "Ekonomiska och monetära unionen, EMU", faktablad nr 8,
oktober 1999.
- Euron och hushållen, Så påverkas du av EU:s nya
valuta".
- broschyr 1998.
- broschyr
mars 1999.
- "Lättläst version, broschyr juni 1999.
- "Euron och företagen, Så påverkas företagen av EU:s nya valuta", broschyr
1998.
-
EMU bakgrund, faktablad om Sverige och EMU, 1998-05-02:1, Finansdepartementet.
-
Sverige och euron, faktablad om Sverige och euron, 1998-05-02:2,
Finansdepartementet.
- "Euron och ditt företag" version 99.1, mapp 1999-10-14 (mvh Bosse Ringholm)
med 9 olika 4-sidiga informationsblad med färgtryck:
- Ditt företag och EMU
- Berörs ditt företag?
- Övergripande frågor
- Växelkursrisker
- Priser i euro
- Euron och IT-systemen
- Att växla och räkna om i euro
- Banken och euro
- Andra informationskällor
- "Euron och ditt företag" version 00.1, (mvh Heidi Bogren)
med 10 olika 4-sidiga informationsblad:
- Avsnitt 1 "Ditt företag och EMU" ändrat. Grekland anslöts
den 1 jan. 2001 med låsta växelkursen 1 EUR = 340,750 GDR.
- Avsnitt 2 "Berörs ditt företag?" ändrat.
- Avsnitt 9 "Skatter och redovisning" är helt nytt. Det är
nu från 2001 tillåtet för svenska företag att ha löpande bokföring
och redovisning (inkl. aktiekapital) helt i euro. Deklaration och
skatteinbetalning måste dock fortfarande vara i svenska kronor.
- Avsnitt 10 (onumrerat) "Andra informationskällor".
- Övriga avsnitt är oförändrade och identiska med 1999 års version.
- "Frågor om EMU", broschyr från Sveriges Riksbank, 1996.
- "En ekonomisk och monetär union i Europa", broschyr från
Sveriges Riksbank, 1999.
- Euron - den nya valutan, broschyr från Sveriges Riksbank, 2001.
- "Sedlar och mynt i euro", broschyr från Europeiska Centralbanken 1999.
- "Draft banknote design", ECB 1998. Alla sju eurosedlar i naturlig
storlek med färgtryck på tjockt papper (kartongliknande). Sedlarna är
streckperforerade runt om.
- "Euro Guide" på elva olika EU-språk inkl. svenska, 86 sidor.
- "Euro Info" på svenska, ett dubbelvikt blad. Kan beställas hos
EU-kommissionen i Sverige, www.eukomm.se/.
Lägg märke till kartan över euroområdet med de inramade småkartorna till
vänster. Andra rutan uppifrån är franska Guadeloupe vars övre vänstra
hörn har en ännu mindre karta över Saint Barthélemy som var en svensk koloni
1784-1878. Övriga inramningar är Franska Guyana, Martinique, Réunion,
Kanarieöarna/Madeira, Azorerna. Passa på och beställ samtidigt en karta
över EU där Saint Barthélemy (och Saint Martin) syns tydligt på positionen 18°N 63°V (således
långt från Guadeloupe).
- "EURO, Den nya valutan, Vad betyder den för dig", broschyr från SE-banken, 1997.
Tidningar om euro och EMU
- Populär historia 2/97 sid. 14: Valutorna som gällt i Europa (av Lars O
Lagerqvist).
- Affärsvärlden 26/98 sid. 24: Pengarnas historia (9 sidor).
- Råd & Rön 9/97 sid. 29: Euron kommer - oavsett inträde (ursprungliga eurosedlarna).
- Råd & Rön 11/98 sid. 32: Nu kommer euron (bilder av mynt).
År-Nr.Sida |
Artikel i Svensk Numismatisk Tidskrift (SNT) |
Förf. |
1989-2.036 |
Europeisk monetär union? |
TS |
1992-2.038 |
Europeisk monetär union inför förverkligandet |
TS |
1993-2.042 |
Sverige och den Europeiska Monetära Unionen |
TS |
1995-3.085 |
Pengar till ett enat Europa - modell 1949 |
IW |
1995-8.198 |
Kronan försvinner år 2002? |
TS |
1998-2.042 |
Recension: Lagerqvist/Åberg, Förslag beträffande motivval till ny valuta |
IW |
1998-4.096 |
Recension: Eklund/Ådahl, Vad betyder EMU? |
LLT |
1998-5.122 |
Europeiska valutor som upphör vid införandet euron |
LLT |
1998-6.154 |
Rättelse om euro: Irland är med men inte Danmark |
LLT |
1998-8.205 |
D-marken fyller femtio år - starkare än någonsin men snart historia |
IW |
1999-1.019 |
Recension: Lagerqvist, Eurons många föregångare |
MGL |
2000-2.041 |
Recension: Lagerqvist, Från Denar till Euro, mynthistorik |
MGL |
När
du använder ett ordbehandlingsprogram så får du fram eurotecknet (€) genom
att trycka på ALT GR-E (eller ALT GR-5). De nationella
inställningarna i "Windows Kontrollpanelen" kan ändras så att du där kan välja tre olika
valutor: kronor(kr), euro(€), dollar($).
Eurotecknet € genereras i t.ex. FrontPage som ett 8-bitars tecken (160-255)
enligt charset=windows-1252, vilket egentligen är felaktigt enligt ISO-Latin-1
(som saknar eurotecknet). Istället borde € genereras enligt Unicode som
namnkod € eller nummerkod €.
[ Tryckplåt ] [ Tryckeribokstav ] [ Euro-sedlar ] [ Positionsnummer ] [ Euro-mynt ] [ Euro-länder ] [ Euro banknotes ]
Åter till
[ Start ]