© Sedelmynt (J.A.), Ändrad 2024-10-09
|
|
|
|
|
|
Ny sedel- och myntserie, Format, material och färger, Rapport från sedel- och myntprojektet, 2011-03-10
Papper med vikt 95 g/m2.
Nya sedlar gavs ut år 2015 och 2016 enligt SFS 2014:85
Broschyr om de nya sedlarna www.riksbank.se/Documents/Sedlar_mynt/2015/languages/SWEDISH_mobil.pdf
Information about new banknotes in English www.riksbank.se/Documents/Sedlar_mynt/2015/languages/ENGLISH_mobil.pdf
RBFS 2015:1 om inlösen av giltiga och ogiltiga sedlar samt minnesmynt: www.riksbank.se/Documents/Riksbanken/Forfattningssamling/2015/RBFS_2015-1_sve.pdf
Inlösen av giltiga minnesmynt: www.riksbank.se/sv/Sedlar--mynt/Mynt/Minnesmynt/Att-losa-in-minnesmynt (silvervärdet är oftast högre än nominellt värde)
Beslutsunderlag: www.riksbank.se/Documents/Protokollsbilagor/Direktionen/2015/probil_dir_A_150518.pdf
Observera att det INTE finns någon expeditionsavgift för inlösen av minnesmynt medan man tar 100 kr per ärende för ogiltiga sedlar.
Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 januari 2015 men avses att tillämpas först från 1 oktober 2015 vad avser valörerna tjugo, femtio, två hundra och ett tusen kronor och från 3 oktober 2016 vad avser valörerna ett hundra och fem hundra kronor.
www.riksbank.se/sv/Sedlar-och-mynt/Nya-sedlar-och-mynt/Tidplan (tidsplan för införande och när äldre sedlar blir ogiltiga)
20, 50, 200 och 1000 kr kom ut i oktober 2015.
100 och 500 kr samt mynten 1, 2 och 5 kr kom ut i oktober 2016.
Bokstaven anger årtalet så att (A=2013), B=2014, C=2015 och D=2016:
www.riksbank.se/sv/Sedlar--mynt/Sedlar/Nya-sedlar/50-kronorssedel/#security,back.
Men man hoppar över bokstav I och O så att endast 24 bokstäver A-Z används.
Under våren 2011 utlyste Riksbanken en tävling i att utforma Sveriges nya sedlar. I april 2012 avslutades tävlingen. Juryn utsåg "Kulturresan" till vinnare och riksbanksfullmäktige beslutade att Göran Österlunds bidrag "Kulturresan" ska vara den konstnärliga utgångspunkten för de nya sedlarna.
Se även broschyr i pdf: Formgivningstävling om Sveriges nya sedlar, www.riksbank.se/Documents/Sedlar_mynt/2012/sedlar_broschyr_nya_sedlar_tavling_120424_sve.pdf
Bilder av samtliga bidrag i tävlingen. Se de bidrag som inte blev antagna.
Statistik från Riksbanken: www.riksbank.se/sv/sedlar-och-mynt/statistik
| Valör | Antal i cirkulation 2014 |
Antal nya i cirkulation 1 jan. 2024 |
År | Bokstav | max-nr minus min-nr × arkstorlek = upplaga |
| 20 kr | 87 milj. | 48 milj. | 2014 | B | (1,8 - 0,0) × 60 = 108 milj. |
| " | 2016 | D | (0,9 - 0,0) × 60 = 54 milj. | ||
| " | 2022 | K | (0,6 - 0,0) × 60 = 36 milj. | ||
| 50 kr | 22 milj. | 16 milj. | 2014 | B | (1,2 - 0,0) × 60 = 72 milj. |
| 100 kr | 2014 | B | (0,30 - 0,18) × 50 = 6 milj. | ||
| " | 92 milj. | 25 milj. | 2015 | C | (1,8 - 0,0) × 50 = 90 milj. |
| " | 2016 | D | (0,3 - 0,0) × 50 = 15 milj. | ||
| " | 2021 | J | (0,5 - 0,0) × 50 = 25 milj. | ||
| " | 2022 | K | (0,7 - 0,0) × 50 = 35 milj. | ||
| 200 kr | - | 19 milj. | 2014 | B | (2,4 - 0,0) × 50 = 120 milj. |
| 500 kr | 2014 | B | (0,30 - 0,18) × 50 = 6 milj. | ||
| " | 114 milj. | 81 milj. | 2015 | C | (2,1 - 0,0) × 50 = 105 milj. |
| " | 2017 | E | (0,7 - 0,0) × 50 = 35 milj. | ||
| " | 2018 | F | (0,6 - 0,0) × 50 = 30 milj. | ||
| " | 2019 | G | (0,8 - 0,0) × 50 = 40 milj. | ||
| " | 2022 | K | (1,8 - 0,0) × 50 = 90 milj. | ||
| 1000 kr | 6 milj. | 1,7 milj. | 2014 | B | (0,3 - 0,08) × 50 = 11 milj. |
Riksbankens målsättning för sedlarnas livslängd: Låga (20‒100 kr?) valörer minst 2 år och höga (200-500 kr?) minst 4 år.
Antalet i cirkulation kan inte uppdateras i tabellen eftersom Riksbanken nu anger cirkulerande plus ogiltiga äldre sedlar (som kan lösas in på Riksbanken)
Sedel- och myntutbytet 2015-2017 www.riksbank.se/sv/betalningar--kontanter/sedlar--mynt/sedel--och-myntutbytet-2015-2017
| År | Bokstav | Ordförande | Riksbankschef | Valörer (kr) |
| 2013 | A | inga utgivna, finns i beredskapslager (50, 200) | ||
| 2014 | B | Johan Gernandt | Stefan Ingves | 20, 50, 100, 200, 500, 1000 |
| 2015 | C | Susanne Eberstein | Stefan Ingves | 100, 500 |
| 2016 | D | Susanne Eberstein | Stefan Ingves | 20, 100 |
| 2017 | E | Susanne Eberstein | Stefan Ingves | 500 |
| 2018 | F | Susanne Eberstein | Stefan Ingves | 500 |
| 2019 | G | Susanne Eberstein | Stefan Ingves | 500 |
| 2020 | inga sedlar utgivna | |||
| 2021 | J | Susanne Eberstein | Stefan Ingves | 100 |
| 2022 | K | Susanne Eberstein | Stefan Ingves | 500 |
| 2022 | K | Bo Broman | Stefan Ingves | 20, 100 |
| 2023 | inga sedlar utgivna | |||
| 2024 | inga sedlar budgeterade |
Johan Gernandt (m) ordförande i riksbanksfullmäktige 2006-2014.
Susanne Eberstein (s) ordförande i riksbanksfullmäktige 2014-2022.
Bo Broman – Wikipedia ordförande i riksbanksfullmäktige 2022-
2022-06-08 Sedelorder 3-2022 De La Rue International Ltd
2022-06-08 Sedelorder 2-2022 De La Rue International Ltd
2022-03-28 Sedelorder nr 1 – 2022 De La Rue International Ltd
2021-02-10 Sedelbeställning nr 1 - 2021 De La Rue International Ltd
2018-10-16 Sedelbeställning nr 1 - 2018 De La Rue International Ltd
2017-10-26 Sedelbeställning nr 2 – 2017 Crane AB
2017-04-10 Beställning sedlar nr 1 2017 Crane AB
2017-03-16 Upphandling av sedlar 2017 Riksbanken
2017-01-12 Ny ägare till Royal Dutch Mint Groep Heylen
2016-02-04 Sedelbeställning nr 1 – 2016 Crane AB
2015-06-15 Förlängning av avtal the supply of banknotes Crane AB
2015-06-15 Beställning nr 2 2015 sedlar Crane AB
2015-04-23 Tilläggsavtal avseende leveransinstruktion sedlar Crane AB
2015-01-26 Sedelbeställning nr 1 – 2015 Crane AB
2014-11-10 Beställning av mynt 2014 Royal Dutch Mint (nya mynt 1 kr, 2 kr, 5 kr)
2014-02-11 Sedelbeställning nr 4 ‒ 2014 Crane AB
2014-02-11 Sedelbeställning nr 3 ‒ 2014 Crane AB
2014-01-30 Sedelbeställning nr 2 – 2014 Crane AB
2013-12-03 Sedelbeställning nr 1 – 2014 Crane AB
2013-12-03 Sedelbeställning nr 1 ‒ 2013 Crane AB
2013-09-11 Beställning inläsningssedlar 2013 Crane (6 milj. sedlar av valörerna 20 kr B, 1000 kr B, 100 kr B, 500 kr B)
2013-07-09 Avrop – Spridd plockning av inläsningssedlar 50 och 200 SEK Crane AB, (50 kr A och 200 kr A)
2013-05-28 Beställning av leverans av inläsningsmynt 2013 Riksbanken, (nya mynt från Finland med årtal 2015 ? )
2013-05-14 Beställning av mynt 2013 Mint of Finland Ltd (1 kr 2013 minnesmynt)
2012-03-20 Beställning nr 1 sedlar 2012 Crane AB
2012 nr 1 gäller 500 kr 2012
2013 nr 1 gäller gamla 100 kr och 500 kr 2014
2014 nr 1 gäller 200 kr B
2014 nr 2 gäller 50 kr B
2014 nr 3 gäller 20 kr B
2014 nr 4 gäller 1000 kr B
2015 nr 1 gäller 500 kr C
2015 nr 2 gäller 100 kr C+D
2016 nr 1 gäller 20 kr D
2017 nr 1 gäller 500 kr E
2017 nr 2 gäller 500 kr F
2018 nr 1 gäller 500 kr G
2021 nr 1 gäller 100 kr J
För den nya sedelserien från 2015 kan lägsta nummer vara 0 000 001 men det är osäkert var högsta nummer finns. Har man tryckt med nedräkning eller uppräkning?
 20 kr 2014 lågt nr 0 000 819 |
 50 kr 2014 lågt nr 0 000 012 |
 100 kr 2015 lågt nr 0 000 025 |
 200 kr 2014 lågt nr 0 000 112 |
 500 kr 2015 lågt nr 0 000 443 |
 20 kr högt nummer |
 50 kr högt nummer |
 100 kr högt nummer |
 200 kr högt nummer |
 500 kr högt nummer |
100 kr C140552946 och 500 kr C5010321787
Det kan finnas färgfläckar på 100 kr och 500 kr på baksidan något till vänster, antigen upptill eller nedtill. Troligen från tryckeriet i samband med att sedelarken skärs till sedlar. Märkligt nog har jag bara observerat det från TVÅ OLIKA Kontanten automater i Sundbyberg. Även vissa 100 kr D har dessa färgfläckar (från Kontanten Sundbyberg). Se bild nedan av nio D-sedlar med 3 överhoppade sedelnummer. Kanske har man plockat bort sedlar med ännu större färgfläckar.
Bilder av äldre SPECIMEN se www.sedelmynt.se/1965/provsedel.htm. Ofta finns ett löpnummer för SPECIMEN utöver själva sedelnumret.
Ocirkulerad men stukad
Många nya sedlar har en kraftig stukning nedtill vänster (enligt bild ovan). En samlare bör försöka få tag i sedlar utan denna skada eller en sedel med mindre markerad stukning. Denna skada fanns inte bland de äldre sedlarna. Stukningen kanske uppkommer då man skär sedlarna från arket.
Det kallas i produktionspråk för nageldefekt. Den uppstår när tråden inte är oscillerad utan ligger mestadels rakt över varandra på arket. Det blir då väldigt svårt att skära ner sedlarna utan att tråden böjer sig och orsakar "nageln".
Se nedan två märkliga bilder från tryckeriet. 50-lapparna skärs först till långa LODRÄTA stripp och sedan till enstaka sedlar. Medan 200-lapparna skärs till VÅGRÄTA stripp och sedan till sedlar. Kanske matar maskinen in det VÅGRÄTA strippet till vänster, monterar banderoll, klämmer åt, skär uppifrån-och-ned så trycket kommer på nedre kanten av sedeln. Dessutom är ju sedlarnas höjd mindre än bredden så det blir enklare att skära då (alla sedlar är lika höga!!)
(efter tips från en intresserad samlare)
100 kr B, 100 kr C och 100 kr D (jämför kronornas placering med den starkt färgade ytan
med valörsiffran 100)
100 kr B har "Tre Kronor" starkt förskjutet åt höger så att bilden delvis överlappar den färgskiftande bilden (filmremsa) som blir svart i UV-ljus. Troligen upptäckte man misstaget att inte "Tre Kronor" syntes tydligt och flyttade UV-bilden åt vänster för 100 kr C och D. Skillnaden är avsiktlig och tydlig vilket kan motivera en uppdelning på typ 1a och typ 1b.
När riksbanken presenterar detaljerna för de nya sedlarna med alla
säkerhetsdetaljer så har man olika bilder av "Tre Kronor" för 20 kr och 50 kr,
men sedan återkommer samma 50 kr-bild av "Tre Kronor" för alla övriga sedlar
100-200-500-1000 kr. Troligen upptäckte man vid fotograferingen att 100 kr
visade en ofullständig bild av "Tre Kronor" så att man lånade bilden från
50-lappen!!
www.riksbank.se/sv/Sedlar--mynt/Sedlar/Giltiga-sedlar
Bild från 20 kr resp. 50 kr‒1000 kr
200 kr B, 500 kr B och 500 kr C
200 kr B har "Tre Kronor" med större bredd 28 mm jämfört med 24 mm för alla övriga valörer (20-50-100-500-1000 kr). Alla valörer med B har matt gul färg i kronorna medan alla C och D har starkt lysande gul färg.
Den första tryckningen gjordes med 200 kr A och 50 kr A (inga andra finns med A). Troligen fixade man 200 kr först eftersom det är en mycket viktig valör (50 kr är nästan onödig, jag får oftast 20-lappar på ICA istället för 50-lappar). När man sedan ordnade tryckplåtar för 50-lappen så minskade man storleken av någon anledning. Det blir intressant att se om 200 kr senare årtal får stor eller liten UV-bild.
UV-bilden av "Tre Kronor" för 200 kr visar en skuggig bild till vänster där det mörkgröna gravyrtrycket finns. Detta antyder att UV-bilden är tryckt före gravyrbilden, annars borde UV-bilden täcka bättre. Passande nog är det "Döden" som skymmer!! Kan denna skymning motivera en minskning av storleken på "Tre Kronor" till samma som för övriga valörer? Det är dock svårt att flytta UV-bilden annat än möjligen uppåt? Den radikala lösningen är att trycka UV-bilden sist efter gravyrtrycket. Man har lyckats mycket bättre med att få en tydlig UV-bild för 500 kr, speciellt 500 kr C.
1000 kr sedel testas före tryckningen av huvudbilden i brunt gravyrtryck (3
olika nyanser av brunt)
Ovanstående bild visar att det bruna gravyrtrycket kommer efter alla andra tryck på framsidan som offsettryck och färgskiftande bild (olivkvist). Vattenmärke, säkerhetstråd och variabel optisk tråd ordnas redan vid papperstillverkningen (innan rullen skärs till ark). Troligen trycks sedelnummer på baksidan allra sist.
| 20 kr | nummer |
| SPECIMEN rött tryck 541 | B58 0 205060 |
| SPECIMEN vitt övertryck datorgenererat, tidigt webb | B03 0 275038 |
Min hypotes är att 20 kr B 185-tusen till 300-tusen är lika SÄLLSYNTA som 100 kr B och 500 kr B. All information om sedelnummer för 20 kr mellan 180-tusen och 300-tusen är av intresse.
Enligt Riksbanken tryckte man först en liten provserie av alla nya sedlar med en upplaga på ca 5 milj. sedlar. Detta resulterade i ungefär detta (max - min för kända nummer i cirkulation eller från Riksbanken): I tabellen har jag lagt till alla kända nummer från cirkulation och bilder från Riksbanken (inkl. Specimen). Sannolikt har man tryckt alla nummer mellan 185-tusen till 300-tusen vilket ger en tryckning på 6‒7 milj. sedlar beroende på om tryckarket har 50 eller 60 sedlar.
| valör | kända 1000-nr | 20‒50 kr: 300 - 185 100‒500 kr: 300 - 180 |
| 20 kr B | 205 240‒246 275 | 6,9 milj. |
| 50 kr A | 185 296 | 6,9 milj. |
| 100 kr B | 185‒186 199 264‒270 280 295 | 6,0 milj. |
| 200 kr A | 220 245 255 260 | 6,0 milj. |
| 500 kr B | 183 186 192-195 200 207-211 222, 223, 245 260‒273 281 284 285 290 | 6,0 milj. |
Alla dessa är extremt ovanliga och 50 kr A och 200 kr A okända i cirkulation. Sedlarna kanske är sparade i ett beredskapslager som inte kommer att användas på flera år.
"Nu har våra politiker vaknat. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har varvat upp sin planering för kris och även andra myndigheter har fått i uppgift att se till sin beredskapsplanering och sina behov. En ny försvarsberedning är tillsatt för att lämna en försvars- och säkerhetspolitisk rapport senast den 14 maj 2019. Rapporten kan tyckas komma alldeles för sent, då de flesta beredskapstyckarna i vårt land nog anser att vi redan borde vara igång med beredskapsarbetet". www.forsvarsforbundet.se/om-oss/forbundet-tycker/ledare/2017-nr-1-det-ser-inte-ljust-ut-for-vart-totalforsvar S e även www.regeringen.se/4b02ef/contentassets/0f4c260cae774a999ae0e5b280fd6926/oversyn-av-det-penningpolitiska-ramverket-och-riksbankslagen-dir.-2016114
Modernisering av äldre lagar som påverkar Riksbankens beredskapsansvar (2016-05-30), www.riksbank.se/Documents/Protokollsbilagor/Direktionen/2016/probil_dir_C2_160530.pdf
hjak.se/2012/02/27/beredskapssedlarna/ Äldre beredskapssedlar
På motsvarande sätt kan man betrakta 20 kr B 0,3 ‒ 0,185 = 6,9 milj. sedlar. Övriga nummer med 20 kr B är helt vanliga som cirkulerar i mängder.
"Det föreliggande provtrycket på de två återstående valörerna, 100 och 500 kronor, visar sedlarnas slutliga utformning med undantag av vattenmärke och säkerhetstråd som läggs in när sedlarna trycks. Vattenmärket baseras på personporträttet på respektive sedels framsida. Säkerhetstråden är inbäddad i sedelpapperet och synlig enbart mot en ljus bakgrund." OBS datum 2013-12-05.
archive.riksbank.se/Documents/Protokollsbilagor/Fullmaktige/2013/probil_fullm_bilaga_D_131220.pdf
www.riksbank.se/globalassets/media/sedlar--mynt/2016/pk_bilder_lansering_161003_sve.pdf
Bilder av provtryck av 100 kr A och 500 kr A samt 1-2-5 kr 2015. Är det verkliga sedlar eller fotomontage?
Tidigare info archive.riksbank.se/Documents/Pressmeddelanden/2015/Bilagor/Presskonferens_sedlar_mynt_151001.pdf
Provmynt hade tillverkats av Riksbankens tidigare myntleverantör Mint of Finland. De hade använts för kvalitetskontroll och avstämning med leverantörer av teknisk utrustning.
Provtryck av hela ark med positionsnummer och årtalsbokstav
1-kronan, 2-kronan och 5-kronan är mindre och lättare än tidigare, medan 10-kronan behålls oförändrad. 1- och 2-kronan tillverkas av kopparpläterat stål (magnetisk) medan 5- och 10-kronan tillverkas i legeringen Nordic gold. Nya mynt med årtal 2016.
1 kr diameter 19,5 mm och vikt 3,6 g ± 1,5 %
2 kr diameter 22,5 mm och vikt 4,8 g ± 1,5 %
5 kr diameter 23,75 mm och vikt 6,1 g ± 1,0 %
10 kr oförändrad diameter 20,5 mm och vikt 6,6 g
Mynten 1, 2 och 5 kr kom ut i oktober 2016.
Äldre mynt blir ogiltiga den 30 juni 2017 enlig SFS 2014:1031: rkrattsdb.gov.se/SFSdoc/14/141031.PDF
www.riksbank.se/sv/Press-och-publicerat/Pressrum/Bildbank/Nya-mynt
www.riksbank.se/sv/Sedlar--mynt/Mynt/Nya-mynt
SFS 2014:84: www.notisum.se/rnp/sls/sfs/20140084.pdf
2013-05-28 Beställning av leverans av inläsningsmynt 2013 Riksbanken, www.riksbank.se/Documents/Arendelista/2012/%C3%A4rendelista130530.pdf (nya provmynt från Finland?, präglade med årtal 2015?? )
2014-11-10 Beställning av mynt 2014 Royal Dutch Mint, www.riksbank.se/Documents/Arendelista/2013/%c3%a4rendelista141118.pdf (år 2016, nya mynt 1 kr, 2 kr, 5 kr)
2017-01-12 Ny ägare till Royal Dutch Mint, Groep Heylen, www.riksbank.se/Documents/Arendelista/2016/%C3%A4rendelista170119.pdf (Dutch Mint säljs till Groep Heylen, Belgien)
SNT 8 • 2017 sid. 189: Ingen myntutgivning 2017 (IS).
Foto Riksbanken av nya mynt 1 kr och 2 kr samt samt 5 kr
(årtal 2016)
Antalet nya mynt i cirkulation den 1 april 2024:
1 kr 217 milj. mynt
2 kr 202 milj. mynt
5 kr 104 milj. mynt
www.riksbank.se/sv/sedlar-och-mynt/statistik
Antalet mynt präglade med detta årtal är betydligt fler än tidigare år eftersom
Riksbanken under 2016 introducerade en ny myntserie. Det exakta antalet mynt kan
inte redovisas av säkerhetsskäl.
Upplaga enligt
www.riksbank.se/globalassets/media/sedlar--mynt/sedel--och-myntutbytet-2015-2017/svenska/miljokonsekvenser-av-myntbytet-2016
1 kr 279 milj. mynt
2 kr 139 milj. mynt
5 kr 107 milj. mynt
Jämför med 10 kr (introducerades 1991) som idag cirkulerar med 201 milj. mynt. 10 kr gavs ut i större upplaga under tre år 1991‒1993: totalt 105 milj. mynt. De kommande sex åren (1994‒1999) var upplagan försumbar (raritet?). Troligen dröjer det länge innan nya årtal för 10 kr mynt kommer ut, eftersom många mynt lämnades in till banker vid myntbytet 2016 (så att riksbankens reserver av 10 kr mynt ökade).
Jämför även med 5 kr 1976‒1985 då totalt 127 milj. mynt tillverkades. 5 kr sedlar gavs ut t.o.m. 1981 så det var först 1982 som mynt tillverkades i större antal under ca tre år. Under 1986 präglades nästan inga nya mynt. Totalt antal cirkulerande 5 kr var 203 milj. mynt (nya och gamla).
Totalt antalet präglade 10 kr mynt är 267 milj. mynt.
www.metro.se/artikel/forskarens-varning-nya-mynten-kan-rosta-och-bli-obrukbara
1 kr och 2 kr i kopparpläterat stål kan rosta. Prova att lägga mynten i
saltvatten. Det är ett misstag att ha en ädlare metall (Cu) utanpå en oädel
metall (Fe) enligt en expert på korrosion. Riksbanken anser att det INTE finns
några problem utan mynten beräknas hålla i 25‒30 år. Även euro cent har samma
plätering utan problem i cirkulationen.
Jämför med galvaniserad plåt där man har den oädla metallen zink utanpå järn sv.wikipedia.org/wiki/Galvanisering. I detta fall korroderar zink lättare än järn så att järnet INTE rostar!!
Skillnaden mellan denna galvanisering och mynten är att den yttre kopparytan med prägling och färg är det viktiga som ska skyddas. Insidans stål är mindre viktigt!!
SNT 7·2012 sid. 162: Sveriges nya sedlar (MGL).
SNT 6·2014 sid. 136: Fakta om Sveriges nya mynt och sedlar (IS).
SNT 4·2015 sid. 85: De första sedlarna kommer ut i oktober (IS).
SNT 5·2016 sid. 119: Nya sedlar och mynt den 3 oktober! (IS)
SNT 8·2017 sid. 189: Ingen myntutgivning 2017 (IS)