5 kr Gustav Vasa 1965‒1981

© Sedelmynt (J.A.), Ändrad 2024-02-07

[ Uppåt ] [ 5 kr ] [ 10 kr ] [ 50 kr ] [ 100 kr ] [ 1000 kr ] [ Banderoller ] [ Provsedlar ]

 5 kr 1966 med positionsbokstäver (pb) EZ och seriebokstav (sb) G, slutsiffror 01

Gavs ut: 24 jan. 1966 enligt SFS 1966:2

Ogiltig: 31 dec. 1998 enligt SFS 1996:168 och SFS 1998:1416

Format: 110×68 mm

Papper: Gult, maskingjort, arktryck

Framsida: Gustav Vasa (kung 1523-1560), Offsettryck i violett huvudfärg samt grön och orange

Baksida: Tjäder och gran, Offsettryck i blå och rödbrun färg

Konstnär: Eric Palmquist

Gravör: Albert Jorpes

Nummer: Årtal + två positionsbokstäver + seriebokstav + löpnummer (6 siffror), Röd färg

Vattenmärke: Rutnät av diagonala våglinjer med siffran 5 inlagd i rutorna

Säkerhetsfibrer: JA, blå och röda (utspridda över hela ytan på båda sidor)

Säkerhetstråd: Saknas

Fluorescerande: NEJ, men varierande mängd vitmedel

Mikrotext: Saknas

Namnteckningar

Två i violett offsettryck (fast kombination per år)

Per Åsbrink riksbankschef 1955‒1973, född 1912.

Sture Laurén bankokommissarie 1952, född 1900.

Åke Gustafsson bankokommissarie 1958, född 1923.

Enligt SFS 1979:990 stadgas att "Riksbanken skall utgiva sedlar å tio, ett hundra, ett tusen och tio tusen kronor". Enligt samma lag kunde även sedlar å fem, femtio och fem hundra kronor utges om behov fanns. Lagen medgav således slopande av 5 kr-sedeln som tidigare var obligatorisk (SFS 1938:308).

Riksbanken slutade lämna ut 5 kr-sedlar den 14 okt. 1983 och har sedan endast lämnat ut 5 kr-mynt.

Enligt SFS 1988:1385 förbjöds utgivning av 5 kr-sedlar.

Positionsbokstäver (till höger om årtal)

Två positionsbokstäver där den första är A-E och den andra S-Z (inte W). Totalt blir det 5×7 = 35 olika positioner AS-EZ i tryckarket. Varje tryckark innehåller således 35 sedlar. Se även Platbãrzdis Sveriges Sedlar Supplement 1962-1971 och Ahlström auktion 19:781. Första bokstaven E har inte observerats senare än 1974 P så det finns endast 28 positioner AS-DZ år 1977 G - 1981. Vissa årtal har högst DY (1974 R - 1977 B) eller CZ (1977 C-F och 1979 A-B). År 1974 serie U finns endast med pb AS-CY.

Tre sedlar från samma ark med olika positionsbokstäver men med samma nummer

Sex sedlar med samma nummer men med olika positioner (från 6 olika 100-buntar)

Seriebokstav (till vänster om nummer)

En seriebokstav där följande bokstäver aldrig används: D, J, Q, W. Seriebokstaven för sedlar utan stjärna har kontinuerligt stigande bokstav för åren 1965-1976 medan man åren 1977-1981 började om med bokstav A för varje nytt årtal. Årtal 1976 som turligt nog saknar stjärnsedlar använder seriebokstäverna V, X, Y som annars är typiska för stjärnsedlar. Seriebokstav I finns för 1969 (utan *) och 1965 (med *) medan bokstav I saknas 1977 trots att både H och K finns.

Sedelnummer

Sedelnumret har 6 siffror 000 001 - 900 000. I tabellerna anges att ?9 saknas eftersom nummer > 900 000 inte finns. 1:a siffran från vänster (100-tusental) anges i tabellerna eftersom inte alla seriebokstäver har alla siffror 0-8. För stjärnsedlar anges intervall med tusental.

Serierna trycks i bokstavsordning men inom en serie trycks numren med uppräkning från 000 001 till 900 000 eller nedräkning från 900 000 till 000 001. Den sista serien blir då ofullständig.

Stjärnsedlar

Alla stjärnsedlar har unika seriebokstäver som inte finns utan stjärna för samma årtal.

5 kr 1972* är endast känd med slutsiffror 01. Se nedanstående bild och Ahlströms auktioner 18, 29, 30, 31, 33 samt Skandinavisk Numismatik 7/1983 sid. 10 (med bild).

Feltryck

Det finns 5 kr-sedlar med otryckt baksida 1965 A, 1968 G, 1969 H, 1969 I, 1970 K, 1973 N och 1974 P. Se Ahlström auktion 43:548 och 50:924 samt Platbãrzdis Sveriges Sedlar Supplement 1962-1971 sid. 5 och Skandinaviska Myntmagasinet 3/1988 sid. 5. Det finns även helt otryckta sedlar (med vattenmärke och säkerhetsfibrer).  Jfr med Ahlström 24:1549 och 63:1300 (otryckt sedelpapper för 5 kr Sittande Svea).

otryckt sedelpapper med vattenmärke och säkerhetsfibrer

Det finns även 5 kr 1979 utan vattenmärke. Kända nummer utan vattenmärke är B215-tusen, B563-tusen och B564-tusen.

5 kr 1967* med otryckt baksida

  
(2016-11-08 från en vänlig samlare)

5 kr 1965-1981 Gustav Vasa är tidigare känd med otryckt baksida för flera olika årtal. Ovanstående sedel har otryckt baksida med tryck längst till höger. Sedeln är helt ocirkulerad. Troligen har två tryckark klibbat ihop så att sedeln fick otryckt baksida. Samtidigt har detta ark kommit snett eller blivit vikt så att trycket till höger kom rätt. Alla 5 kr sedlar har trycks med arktryck så att pappersrullen skärs till ark före tryckningen. För 10 kr-sedlar sker tryckningen med rotationstryck och arken skärs till efter tryckningen.

Typ 1: mörkrött årtal i boktryck

5 kr 1972* serie Z med slutsiffror 0   

Observera att år 1977 finns med både typ 1 och typ 3. Första ettan i årtalet har rak fana (vinkelrätt mot grundstrecket) 1965, 1968, 1969, men lutande fana för övriga årtal.

		(e-post 2013-04-29 från en samlare)

Antalet utelöpande sedlar år 1967 var 34 milj. ex (TL Riksbanken). Med 35 positionsbokstäver skulle detta motsvara drygt en bokstav (om alla trycktes samtidigt) t.ex. A0-A8 + B0. Det rimliga är att man tillverkar högst det dubbla antalet och minst hälften: högst 3 bokstäver och minst ½ bokstav. År 1981 cirkulerade 66 milj. ex. motsvarande drygt 2 bokstäver. Trots att femmorna slutat lämnas ut 1983 så cirkulerade fortfarande hela 40 milj. ex. år 1987.

5 kr 1974* stjärna med 3 sedlar i nummerföljd och slutsiffror 00

Typ 2: djuprött årtal i offset

Typ 3: orange årtal i offset

År 1979 har vissa säkerhetsfibrer med kraftig blå fluorescens. Jämför med de synliga fibrernas längd och form så att du kan skilja detta från löst damm som också är fluorescerande. Övriga årtal saknar detta.

5 kr 1974 serie U finns endast med position AS-CY där hela D-raden DS-DY saknas

Om någon känner till serie U med positionsbokstav DS-DY så skicka info om detta till mig.

5 kr 1965-1973 samt 1974 serie P har positionsbokstäver (pb) AS-EZ. Stjärnsedlar har oftast pb EZ.

5 kr 1974 serie R, S, T och 1976 samt 1977 serie A och B har positionsbokstäver (pb) AS-DY. Stjärnsedlar har pb DY.

5 kr 1977 serie C, E, F har positionsbokstäver (pb) AS-CZ.

5 kr 1977 serie G, H, K samt 1978 och 1981 har positionsbokstäver (pb) AS-DZ.

5 kr 1979 har positionsbokstäver (pb) AS-CZ.

Kroatien 25 dinarer 1991

Kroatien 25 dinarer 1991 har samma gula sedelpapper och vattenmärke som 5 kr Gustav Vasa och således tryckt i Sverige. Vattenmärke med femma och våglinjer i rutmönster verkar vara något malplacerat på en sedel med valören 25. "Z.Jakus del" på baksidan anger att den svenske frimärksgravören Zlatko Jakus utformat (design) sedelns baksida. Sedeln har även samma blå och röda säkerhetsfibrer som den svenska 5 kr-sedeln. Sedelnumret (10 siffror) i svart har samma gulgröna fluorescens som 1985 års svenska sedelserie. Den kroatiska 25 dinarer-sedeln finns i två varianter. Kan första siffran vara en svensk årtalssiffra så att nedanstående två sedlar har årtalet 1991 och 1992?:

• Nummer börjar med 1: nollorna i numret ovala, papper helt utan vitmedel.
• Nummer börjar med 2: nollorna i numret avrundat rektangulära (som alla nya svenska sedlar), några säkerhetsfibrer fluorescerande rött/blått, papper med något vitmedel.

Kroatien 25 dinar finns även med omvänt vattenmärke (jämför med otryckt svenskt papper)

(e-post 2007-01-17 från en samlare i Tyskland som hjälpligt lyckats läsa alla mina tabeller över svenska sedlar)

Den kroatiska sedelns framsida har utformats (design) av Hannu Järviö. De lägre valörerna (1-1000 dinarer) i serien har tryckts i offset medan de högre valörerna (2000-100000 dinarer) har en graverad framsida. Gravör till dessa högvalörer är den svenska sedelgravören Agnes Miski som även graverat 50 kr Jenny Lind och 1000 kr Gustav Vasa 1989.

[ Uppåt ] [ 5 kr ] [ 10 kr ] [ 50 kr ] [ 100 kr ] [ 1000 kr ] [ Banderoller ] [ Provsedlar ]

Åter till [ Start ]