10 kr Gustav VI Adolf 1963‒1990

© Sedelmynt (J.A.), Ändrad 2024-06-19

[ Uppåt ] [ 5 kr ] [ 10 kr ] [ 50 kr ] [ 100 kr ] [ 1000 kr ] [ Banderoller ] [ Provsedlar ]

10 kr 1963 med positionsbokstav (pb) B och seriebokstav (sb) D, med stjärna, slutsiffror 01

Gavs ut: 26 apr. 1965 enligt SFS 1965:68

Ogiltig: 31 dec. 1998 enligt SFS 1996:168 och SFS 1998:1416

Format: 120×68 mm

Papper: Svagt blåtonat, maskingjort, rotationstryck

Framsida: Gustav VI Adolf och lilla riksvapnet, Gravyrtryck i grön färg samt offset: blå och röd

Baksida: Norrsken och snökristaller, Offsettryck i grön och violett färg

Konstnär: Eric Palmquist

Gravör: Albert Jorpes

Nummer: Årtal + positionsbokstav + seriebokstav + löpnummer (6 siffror), Röd färg

Vattenmärke: August Strindberg en face, upprepat

Säkerhetsfibrer: Saknas

Säkerhetstråd: JA, placering ± 7 mm

Fluorescerande: NEJ, men varierande mängd vitmedel

Mikrotext: Saknas

Namnteckningar 1963-1985

Två i grönt tryck, gravyr (typ 1-2) eller offset (typ 3), fast kombination per år och typ

Per Åsbrink riksbankschef 1955‒1973, född 1912.

Hjalmar Ekengren bankdirektör 1944, född 1901.

Erik Wärnberg riksbanksfullmäktige 1965, född 1919, avled 1983-05-27 vilket förklarar att man bytt namn under 1983. 10 kr 1983 typ 2 och 3 har olika namn till höger.

Allan Hernelius riksdagsledamot 1962-1982, riksbanksfullmäktige 1976, riksbanksdirektionen 1978, född 1911.

Olle Göransson vice ordförande i riksbanksfullmäktige 1983, född 1929.

Namnteckningar 1986-1990

År 1986 ändrade man ordningsföljden på de två namnen så att riksbankschefen hamnade till höger.

Erik Åsbrink ordförande i riksbanksfullmäktige 1985‒1990, finansminister 1996‒1999, född 1947.

Per Borg ordförande i riksbanksfullmäktige 1990‒1991, född 1943.

Enligt SFS 1985:239 stadgas att "Riksbanken skall ge ut sedlar på etthundra och ettusen kronor" samt att "Riksbanken får ge ut sedlar på fem, tio, femtio, femhundra och tiotusen kronor" om så är lämpligt. Lagen medgav således slopandet av 10 kr-sedeln som tidigare var obligatorisk (SFS 1979:990).

Tiokronorssedlarna slutade lämnas ut i samband med utgivandet av 10 kr-myntet 1991.

Enligt SFS 1997:104 förbjöds utgivning av 10 kr-sedlar.

Positionsbokstäver (till höger om årtal)

10 kr 1963-1985 (typ 1 och 2) har en positionsbokstav A-X men endast A-C, E-H, K-L, N-P, R-V, X finns dvs. 18 olika positioner.

Tre sedlar från samma ark med olika positionsbokstäver men med samma nummer

10 kr 1980-1990 (typ 3) med två positionsbokstäver har första bokstaven A-C, E-F och den andra bokstaven A-C, E-H, K, dvs. 5×8 = 40 olika positioner från AA till FK.

Seriebokstav (till vänster om nummer)

En seriebokstav där följande bokstäver aldrig används: D, I, J, M, Q, W.

Enligt Lindgren trycktes ca 104 milj. 10 kr-sedlar med årtalet 1963 (leverans 1964 och 1965). Med 18 positionsbokstäver skulle detta motsvara seriebokstäver A+B+C+E+F+G + H5-H8.

10 kr 1966 har tryckts i ca 94 milj. exemplar (leverans 1966 och 1967). Detta motsvarar följande seriebokstäver: A+B+C+E+F + G1-G8. Lägsta kända nummer är G 095-tusen vilket stämmer ganska bra.

Sedelnummer

Sedelnumret har 6 siffror 000 001 - 900 000. I tabellen anges att ?9 saknas eftersom nummer > 900 000 inte finns. 1:a siffran från vänster (100-tusental) anges i tabellerna eftersom inte alla seriebokstäver har alla siffror 0-8.  Årtalet 1963* med stjärna har dock nummer större än 900 000 medan senare årtal alltid har lägre nummer. Sensationellt finns det även stjärnsedlar med seriebokstav D och nummer strax under 900 000 (slutsiffror 00 och 01).

Serierna trycks i bokstavsordning men inom en serie trycks numren med nedräkning från 900 000 till 000 001. Den sista serien blir ofullständig så att det finns höga nummer medan lägre nummer saknas: nedräkning från 900 000 till xxx xxx. Stjärnmärkta sedlar år 1963* har dock tryckt med uppräkning från 900 001 till 9xx xxx. Uppräkning gäller nummer i arktryck medan de få som finns i rotationstryck (serie A975-A989) kanske har nedräkning (osäkert).

Smalt sedelnummer (arknumrering)

10 kr 1963* med stjärna har nästan alltid smalt nummer 15,5 mm medan alla övriga årtal (med och utan stjärna) har 17 mm (mätt över 6 siffror). Smalt nummer gäller 1963* sb=A-H, medan 1963 utan stjärna sb=A-H normalt har 17 mm brett nummer, men det finns även (sällsynt med sb H) 10 kr 1963 utan stjärna med 15,5 mm nummer. Detta kan jämföras med 5 kr 1954-1963 som har nummer med bredden 15,5 mm (gäller även 5 kr 1965-1981). Sedlarna 10 kr 1963* har något fetare siffror på samma sätt som 5 kr 1963 UC-UZ med arktryck.

10 kr 1963* sb A (högt nummer) med stjärna har sensationellt nog hittats med brett nummer 17 mm. Alla andra 10 kr 1963* med stjärna har smalt nummer 15 mm, för seriebokstav A, B, D, H (alla positioner A-X).

 Kända 10 kr-sedlar med smalt nummer (H 192-tusen och H 266-tusen) var troligen först tänkt att bli en stjärnsedel men eftersom man inte behövde fler av dessa så trycktes istället vanliga sedlar på alla överblivna ark med arktryck, med numrering nedifrån låga nummer.

För 10 kr 1971 serie L 473-tusen har numreringen i rotationstryck (17 mm bredd) tydligen misslyckats, men man kan se delar av numret. Sedan har man tryckt ett komplett nummer med arktryck med bredden 15,5 mm.

Stjärnsedlar

Wallén SS anger ytterligare några serier med stjärna som jag inte har sett trots letande.

Det är osäkert om 10 kr 1981* med stjärna existerar. Wallén Sveriges Sedlar (1984) har den med på sidan 95 men saknar den på sidan 116 med kända positionsbokstäver och seriebokstäver. Eventuellt kan 1981* ha blandats ihop med 1984*. Förordet till Wallén SS är skrivet i mars 1984, så det finns en liten möjlighet att 1984* har funnit vid denna tidpunkt trots att ingen sedel med årtalet 1984 finns med i katalogen.

10 kr med stjärna och slutsiffror 00 eller 01 från 1968-1979 kan ha stjärnsymbolen som "asterisk" medan övriga stjärnsedlar har traditionell "stjärna".
   

Stjärnsedlar har normalt tryckts i hela eller halva serier:

10 kr 1968* med stjärna verkar ha två seriebokstäver som delar på en halv serie:

Typ 1: mörkrött årtal i boktryck

nr bredd 17 mm	nr bredd 17 mm	smalt nr bredd 15,5 mm
smalt nr bredd 15,5 mm	nr bredd 17 mm	nr bredd 17 mm
smalt nr bredd 15,5 mm	smalt nr bredd 15,5 mm	smalt nr bredd 15,5 mm
smalt nr bredd 15,5 mm	nr bredd 17 mm	nr bredd 17 mm
smalt nr bredd 15,5 mm	smalt nr bredd 15,5 mm	nr bredd 17 mm
smalt nr bredd 15,5 mm	smalt nr bredd 15,5 mm	smalt nr bredd 15,5 mm
nr bredd 17 mm	nr bredd 17 mm
e-post 2018-04-17 från samlare	sb D med stjärna och slut = 00
e-post 2012-02-18 från samlare	sb D med stjärna och slut = 01	med asterisk
smalt nr bredd 15,5 mm	smalt nr bredd 15,5 mm	nr bredd 17 mm
med asterisk	med asterisk	med asterisk

smalt nr bredd 15,5 mm	smalt nr bredd 15,5 mm	nr bredd 17 mm
nr bredd 17 mm
	högsta kända nummer serie U stjärna
(e-post 2008-04-17 från en samlare)	med asterisk
lägsta kända nummer serie V stjärna
	med stjärna	med asterisk

Antalet utelöpande sedlar år 1967 var 75 milj. ex (TL Riksbanken). Med 18 positionsbokstäver skulle detta motsvara nästan 5 bokstäver (om alla trycktes samtidigt): A+B+C+E + F8-F3. Det rimliga är att man tillverkar högst det dubbla antalet och minst hälften: högst 10 bokstäver A-N och minst 3 bokstäver A-C. År 1981 cirkulerade 134 milj. ex. motsvarande drygt 8 bokstäver A-K+ några L. År 1987 hade mängden sedlar ökat till 150 milj.

smalt nr bredd 15,5 mm övertryck på 17 mm nummer	smalt nr bredd 15,5 mm övertryck på 17 mm nummer	smalt nr bredd 15,5 mm övertryck på 17 mm nummer
nr bredd 17 mm
med asterisk	med asterisk	med asterisk
	med asterisk	med stjärna
	med stjärna	med stjärna
med asterisk slut 01	med asterisk slut 01
med asterisk slut 00	med asterisk slut 00
med stjärna slut 01 (!!)	med stjärna slut 01 (!!)	med stjärna

Typ 2: ljusrött årtal i offset, namnteckning gravyr, en positionsbokstav

med asterisk	med asterisk
	10 kr 1979 sb X med stjärna	10 kr 1979 sb X med stjärna
10 kr 1979 sb X med stjärna	10 kr 1979 sb Y med asterisk	10 kr 1979 sb Y med asterisk	10 kr 1979 sb Z med asterisk
10 kr 1979 sb Z med asterisk	typ 2, en positionsbokstav	typ 3, två positionsbokstäver
med asterisk	med asterisk	med asterisk

Typ 3: ljusrött årtal i offset, namnteckning offset, två positionsbokstäver

Observera att år 1983 finns med både typ 2 och typ 3. Dessa skiljer sig inte bara när det gäller gravyr respektive offset utan de har två helt olika namn till höger. År 1981 finns med både slätt rött tryck och lodrätt raster vilket syns bäst i de röda fälten runt vapenskölden.

10 kr sedel ändrad till gul färg (manipulerad)

(kopia från Auktion)

Det förekommer ibland 10 kr sedlar på Tradera med gul färg istället för grön. Troligen har den gröna färgen ändrats kemiskt genom tvätt i något blekande medel. Det finns inga kända samlare som erkänner detta som en riktig variant. De gula sedlarna är nästan alltid skrynkliga och kraftigt cirkulerade. Det är bara den gröna färgen i gravyrtryck som ändrats medan offsettryck är oförändrat (baksida och namnteckningar i offset 1980-1990). Äldre 10:or har namnteckningar i gravyrtryck. Gula 10:or har inget samlarvärde men kan sparas som kuriosa.

Finns det någon sedelsamlare eller frimärkssamlare som vet vilket kemiskt medel som gör sedlarna gula. Jag misstänker kemtvätt eller klorin. Kan man fixa en 3 sk banco gul från en grön?!!

Se även SNT 2013-4.085: Orange tia (10 kr 1977 orange istället för grön) och SNT 2013-5.105: Svar på frågan om orange tia (kemtvättad)

numismatik.se/pdf/snt42013.pdf och numismatik.se/pdf/snt52013.pdf

10 kr Gustav VI Adolf makulerad med tusch-streck

Högra bilden av 10 kr 1977 kom med e-post 2020-05-13 från en samlare, medan 10 kr 1972 fanns på Tradera år 2003.

Tusch-strecken ser identiska ut och kommer troligen från sedeltryckeriet. Men det borde vara något TRYCKFEL på sedlarna som motiverar strecket.

Provsedel 120×68 mm Tumba Bruk SCAN COIN

Dessa provsedlar har använts av reparatörer av automater för att testa att automaten fungerar efter reparationen (jfr Televerkets provmynt för mynttelefoner). Provsedel 10 i formatet 120×68 mm har blått offsettryck på vitt papper utan vitmedel (violett i UV-ljus): PROVSEDEL (på guilloche-mönster), SCAN COIN, 10, AB Tumba Bruk. Provsedeln har dessutom ett relieftryck (koppartryck) utan färg med texten TUMBA PAPER MILL, BANK-NOTE PAPER SECURITY PAPER samt ett handgraverat porträtt av Jonas Bagge med maskingraverat guilloche-mönster. Samma relieftryck finns på en provsedel i formatet 148×108 mm med brunt gravyrtryck inklistrad i boken Lagerqvist/Nathorst-Böös Sedlar (1971) på sidan 213.

Postskolans övningssedlar

format 120×65 mm

Övningssedlarna finns i fem olika valörer:

• 10 kr grön
• 50 kr gul
• 100 kr ljusgrön
• 500 kr ljusblå
• 1000 kr ljusröd

Se vidare artiklar i Bältespännaren:

• 2/1986 sid. 51: Övningsfrimärken
• 1/1998 sid. 22: Postskolans övningsmärken (frimärken)
• 1/2001 sid. 4: Postskolans övningsmateriel (etiketter, blanketter, helsaker, sedlar, stämplar)

Övningsfrimärken

[ Uppåt ] [ 5 kr ] [ 10 kr ] [ 50 kr ] [ 100 kr ] [ 1000 kr ] [ Banderoller ] [ Provsedlar ]

Åter till [ Start ]