Riksgäldskontoret 1789-1834

Typ A1 har sex handskrivna namnteckningar. Två blad (4 sidor). Vitstämpel och vattenmärke. Handskrivet datum. Årtal 1789. Många valörer 2 rd 24 sk sp, 5 rd sp, upp till 1000 rd sp. Beslutades 16 apr. 1789.

Typ A3 har ändrat vattenmärke. Årtal 1789. Många valörer 2 rd 24 sk sp, 3 rd 24 sk sp, 5 rd sp, upp till 1000 rd sp. Beslutades 2 juni 1789.

Typ A4 har endast ett blad (2 sidor) och bara valören 3 rd 24 sk sp. Årtal 1789. Beslutades 2 okt. 1789.

Typ A5 har en tryckt namnteckning och två handskrivna. Årtal 1790. Många valörer 5 rd sp, upp till 1000 rd sp.

Typ A6 har endast ett blad (2 sidor) och bara valörerna 2 rd 24 sk sp. och 3 rd 24 sk sp. Årtal 1790.

B. Räntepolletter 1789-1791

Handskrivna (2 rst sp upp till högst 36 sk 6 rst sp) eller tryckta (4 sk sp upp till högst 24 sk sp) valörer.

C. Depositionsattester 1790

Valörer: 12 sk, 24 sk, 1 rd. Ovanstående kreditsedlar växlades till mindre valörer i depositionsattester. Gavs ut fr.o.m. 26 juli 1790.

D. Riksgäldssedlar på begärda (handskrivna) valörer 1791-1816

Wallén SS anger dessa typer som typ D1-D3. Fr.o.m. typ D2 är valören stämplad på andra sidan.

Valörer 10-1000 rd med jämna belopp, även 5 rd 1793-1816. Utställda på innehavaren.

E. Riksgäldssedlar på fasta valörer 1791-1834

Typ E1 har har endast valören vågrätt. Har vattenmärke och vitstämpel. Datum tryckt. En tryckt namnteckning och två handskrivna.

Typ E3 har två vitstämplar. Tryckt årtal och handskrivet datum. Två handskrivna namnteckningar. Texten tillbakalutad för att avvika mot riksbankens sedlar som har texten framåtlutad. Kungjordes 28 dec. 1792.

Typ E4 har valören även tryckt i svart rättvänt på baksidan i vitstämpeln.

5 riksdaler 1992 finns i två varianter. Först kom det normala utförandet (typ 2a) som senare ändrades så att den lodrätta valören togs bort och ersattes av en stämplad valör på andra sidan (typ 2b). Jämför med handskrivna valörer som också har valören tryckt på andra sidan. Typ 2b beslutades 15 mars 1792. Alla typer av 5 riksdaler (typ 1 och typ 2) har 2 blad (4 sidor) medan lägre valörer endast har ett enkelt blad.

Utgivningen av 5 0ch 10 rd fortsatte 1793 med typ D handskrivna (begärda) valörer.

Dessutom finns högre valörer: 10, 50 och 100 riksdaler riksgäld 1816-1834 som Wallén SS anger som typ E7-E8. Dessa har även valören stämplad på andra sidan.

Riksgäldskontoret tryckt/fast valör 10 riksdaler specie 1791-1792

Dessa har tryckt valör med bokstäver "Tio" och handskriven valör med siffror "10". OKÄND hos Wallén Sveriges Sedlar 1984.

Enligt Wallén SS existerar valören 10 riksdaler INTE som fast valör. FRÅGA: Har det funnits äkta 10 riksdaler trots att Wallén inte kände till dessa?

Jämför med 10 riksdaler handskriven valör Wallén SS sid. 172 typ D1 år 1791-1792.

Jämför med 5 riksdaler fast valör SS sid. 187 typ E2a år 1791-1792. Den äkta 5 rd har tryckt datum medan den falska 10 rd har handskrivet datum.

5 riksdaler typ E2a från Bukowski 1886 och Ahlström 39 (från Torgny Lindgrens samling)

Fr.o.m. 1793 gavs 5 och 10 riksdaler ut som handskrivna/begärda valörer enligt Wallén SS typ D3 Sedel - Sök i samlingarna (shm.se) 5 riksdaler 1793

Riksgäldskontoret handskrivna/begärda valörer 1793-1816 (Wallén SS typ D3)

Den vänstra sedeln finns nu på Tradera och den högra finns på KMK. Båda av samma typ Wallén SS sid. 173 typ D3.

Jag kan INTE se några skillnader i trycket mellan sedlarna. Falska sedlar brukar ha ojämn höjd på straffsatsen, men den ser OK ut. Kan Tradera-sedeln vara äkta? Tradera-sedeln har valören prydligt/tydligt skriven medan KMK-sedeln och Wallén SS-sedeln har slarvigt/otydligt skriven valör. Är Tradera-sedeln för perfekt??

Insättningsbevis

Det finns även insättningsbevis för Riksgäldskontoret: År 1790 med text "hafver inlevererat uti Riksens Ständers Riksgälds Contoir" (bild i SNT 3·95 sid. 69) och år 1796 med text "hafver inleverarat i Riksens Ständer Depositions Contoir" (bild i Auktion 2010-03).

Litteratur

HISTORISK ÖFVERSIKT.

BIDRAG TILL DE SVENSKA SEDLARNAS HISTORIA.

OSCAR MONTELIUS.

[OCR-skannad ur ”Sedelsamlingen i Riksbankens Myntkabinett” (1915) sid. 50-56]

* * *

Utom Rikets Ständers Bank utgåfvos sedlar äfven af det vid 1789 års riksdag upprättade Riksgälds-Kontoret.

Först upptog Riksgäldskontoret lån mot så kallade »Kreditsedlar», hvilka gingo med 3 procents ränta; liksom obligationerna på Karl XII:s tid, motsvarade dessa således snarare senare tiders obligationer än sedlar. De emottogos i all Kronans uppbörd till deras fulla belopp med upplupen ränta och hade denna lydelse (fig. 16):

Riksens Ständers til Riksgäldens förwaltning förordnade Contoir betalar til Sedelhafwaren, et år efter nedanstående dato, en summa af . . . . Riksdaler Specie, med oafkortad årlig ränta til Tre för hundradet; som försäkras. Stockholm den . . . .

S:r . . Riksdaler Specie.

På Riksens Ständers Riksgälds Contoirs wägnar.

Sex namn.

Beloppet uttryckt äfven på finska.

Dessutom är både på svenska och finska meddeladt, huru många runstycken specie räntan på denna sedel i hvarje månad utgör.

Öfverst ses sedelns nummer på en hvit stämpel med Riksens Ständers Contoirs Sigill.

I bankens samling finnas sådana räntebärande sedlar af 1789 å 5 riksdaler specie och 2 riksdaler 24 skillingar specie; samt af 1790 å 2 riksdaler 24 skillingar specie, 1 riksdaler specie, 24 skillingar och 12 skillingar.

Dessutom utgåfvos räntepolletter af denna lydelse:

N:o . . . Uti Riksens Ständers Riksgälds-Contoir hafwer Sedelhafwaren vid innevarande års slut at upbära en summa af . . . skillingar (. . rst) specie, såsom uplupen 3 pro cents ränta å invexlade Credit-Sedlar. Stockholm den . . . . . 179 . . .

Mycket snart visade det sig emellertid, att Riksgäldskontorets sedlar, hvilka utsläppts till alltför stort belopp, icke ansågos vara lika goda som bankomynt, och redan den 25 juli 1790 påbjöds genom en Kungl. kungörelse sex månaders uppskof med inlösandet af dessa sedlar, och kort därefter beslöts, att någon ränta ej vidare skulle beräknas på dem.

I juli 1790 började Riksgäldskontoret att jämte sedlar å högre valörer utgifva sådana å 1 rdr, 24 sk. och 12 sk., hvilka skulle vara ett slags skiljemynt. Minsta bankosedelns valör var då 2 rdr specie.

Dessa sedlar (fig. 17) hafva följande lydelse:

Uti Riksens Ständers Riksgälds-Contoir, är insatt en summa af . . Schillingar, hwilka . . Schillingar Innehafwaren har at återbekomma. Stockholm(datum tryckt)

Säger . . Schillingar (valören äfven på finska)

På Riksens Ständers Riksgälds-Contoirs wägnar

Tre namn.

I den vänstra marginalen är valören ännu en gång tryckt på svenska, med bokstäfver.

Öfverst ses valören, tryckt med siffror, samt sedelns nummer och en kvadratisk hvitstämpel med Riksgäldskontorets sigill.

Sedlar med samma text, men lydande på högre belopp än en riksdaler, utgåfvos också (fig. 18).

Öfverst ses valören, tryckt med siffror, samt sedelns nummer och två stora runda hvitstämplar: den ena med en strålande sol och de tre första riksståndens emblem, samt omskriften: His auspiciis tuta fides; den andra med riksvapnets tre kronor och Sveriges Rikes Ständers Riksg:ds Contoirs Sedel.

I bankens samling finnas af Riksgäldskontoret utgifna sedlar (utan ränta) på 500 riksdaler specie (år 1801), 100 rdr sp. (1800), 30 rdr sp. (1794), 10 rdr sp. (1800--1803), 5 rdr sp. (1791--1803), 2 rdr sp. (1791--1806), 1 rdr sp. (1791--1805), 24 skillingar (1791--1803), 16 sk. (1791--1806), samt 12 sk. (1791--1805).

Emellertid hade det redan 1803 visat sig nödvändigt att företaga en ny realisation, hvarigenom värdet af Riksgäldskontorets sedlar nedsattes med en tredjedel, så att 1 rdr i bankosedlar motsvarade 1½ rdr i Riksgäldskontorets sedlar.

Oaktadt Riksdagens afsikt varit, att Riksgäldskontoret efter det realisation visat sig oundgänglig, ej vidare skulle utgifva några sedlar, blefvo dock sådana till flera millioners värde utsläppta efter realisationens beslutande.

Banken, somenligt realisationsplanen skulle till nyss nämnda kurs inlösa Riksgäldskontorets sedlar å 15 millioner riksdaler, blef härigenom tvungen att ytterligare inlösa Riksgäldssedlar å 12 millioner riksdaler, hvilket vållade, att bankens egen ställning blef rubbad.

* * *

Typ	12 sk	16 sk	24 sk	1 rd	2 rd	5 rd	10 rd
Typ E1	1791	1791	1791	1791	1791	1791	-----
Typ E2 valör även lodrätt	1791-1792	1791-1792	1791-1792	1791-1792	1791-1792	1791-1792	1791-1792*
Typ E3 med två vitstämplar	1792-1794	1792-1794	1793-1794	1792-1794	1792-1794	-----	-----
Typ E4 valör även på baksidan	1795-1805	1795-1818	1795-1804	1795-1818	1795-1818	-----	-----
Typ E5 ändrad straff lag 1818	-----	1819-1834	-----	1819-1834	-----	-----	-----
Typ E6 liggande format	-----	-----	-----	-----	1819-1834	-----	-----