Digital fotografering

© Sedelmynt (J.A.), Ändrad 2007-06-05

En digital kamera (som sparar bilderna i ett dataminne) kan vara trevlig att ha nu till sommaren. Man kommer att fotografera mycket mera eftersom bilden inte kostar något om du inte skriver ut den på papper. De kameror som säljs idag är ofta underbestyckade med tillbehör som måste köpas till extra. Undersök (före köp) och komplettera med:

• Laddningsbara batterier (två omgångar) och separat laddare. Inbyggd laddare är mindre bra eftersom du behöver ha en omgång på laddning samtidigt som du använder kameran. Batterierna bör vara av typen litium-jon eller nickel-metallhydrid. En separat laddare för Ni-MH måste ha en timer som stänger av laddningen efter ca 9 timmar (ström 250 mA). Batteriladdaren bör arbeta med så hög ström som möjligt så att du hinner ladda färdigt under natten (laddningstider på 15 timmar är för mycket). Det kan även vara bra om laddaren har en urladdningsfunktion som tömmer batterierna före laddning eftersom Ni-MH inte får laddas för länge. När det gäller kameror så slukar de batterier i rask takt och varnar när batteriet är slut och då är det inget problem att ladda dessa. Det kan hända att du använder batterier till andra apparater (eller vill ladda för säkerhets skull) där du är osäker på om batteriet är tomt och då är en urladdare bra. Om det står att AA-batterier ingår så betyder det att du endast få alkaliska engångsbatterier och att du behöver skaffa laddningsbara batterier av typ Ni-MH.
• Minnet i kameran bör rymma minst 100 bilder i den upplösning du vill använda. Ingen kamera säljs idag med tillräckligt stort minne så du bör komplettera med ett större minne på minst 128 MB. Ett minne på 8 MB rymmer bara futtiga 12 bilder medan 64 MB rymmer 100 bilder (med 2 megapixel). Den vanligaste (och mest flexibla) minnestypen är CompactFlash. SmartMedia är en utgående typ som finns med högst 128 MB. Övriga minnestyper är mycket dyrare (MemoryStick, SecureDigital, MultiMediaCard, xD-kort) så undvik dessa. Eftersom CompactFlash själv innehåller logik (som simulerar hårddisk) så är det mycket enkelt (och billigt) att ansluta CompactFlash till en bärbar dators PC-card (PCMCIA, CardBus) med en enkel adapter (som är mycket billigare än en äkta kortläsare). Men du behöver varken kortläsare eller adapter eftersom du normalt överför bilderna från kamera till dator via USB-gränssnittet. Jag råkade ut för att extraminnet måste vändas upp-och-ner jämfört med originalminnet (etiketterna var klistrade tvärtom!!). Det finns en liten upphöjning på bakkanten av CompactFlash som alltid ska var vänd åt samma håll. Nya och dyrare bärbara datorer (och skrivare) kan ha en inbyggd minneskortläsare och då bör du samordna så att du använder samma typ av minneskort i alla prylar. På längre sikt kommer troligen SecureDigital att ta över efter nuvarande ledande CompactFlash.
• Bildformatet bör vara 4:3 eftersom både TV- och datorskärmar har detta förhållande. Vissa tillverkare försöker klämma fram alla pixlar genom udda format men fundera igenom om du verkligen vill använda dessa. Det gör väl inget om man dessutom har närmast lägre standardformat men annars bör du välja en annan kamera. Standardformaten är t.ex. 640×480, 800×600, 1024×768, 1280×960, 1600×1200, 2048×1536. Om du vill ha äkta fotokopior är normalt formatet 10×15 cm dvs. bildförhållande 4,5:3 (9:6).
• Optisk zoom (gärna 3×) är bra att ha medan digital zoom är ganska meningslös (beskär bara bilden).
• Väska att bära kameran i på utflykten saknas.
• Windows 98 eller senare (ME, XP) operativsystem och USB-portar måste finnas i din dator. Även om du har komprimerat bildfilen vid lagring på hårddisken, så måste bilden expanderas och lagras i RAM-minnet för att kunna visas eller bearbetas. Det är RAM-minnet (bör vara minst 128 MB) som påverkas inte grafikkortets minne.
• USB 1.1 (12 Mbit/s) duger bra men om du ändå ska köpa nytt så bör allt vara USB 2.0 (480 Mbit/s). Det gäller kablar, USB-kort i datorn, skrivare, skanner, minneskortsläsare och gärna även själva kameran (speciellt om du köper extremt stora minneskort). Man kan alltid blanda kablar och gränssnitt huller om buller men den svagaste länken bestämmer prestanda (om någon pryl är USB 1.1 så blir helheten USB 1.1) men det fungerar. Långsamma prylar som modem, tangentbord och mus behöver aldrig mer än USB 1.1. Vid köp av ny dator bör USB 2.0 finnas i själva chipsetet så att ett USB 2.0-kort inte behöver belasta PCI-bussen (Firewire och SCSI belastar alltid PCI-bussen).
• CD-brännare i datorn behövs för förvaring av bilderna eftersom hårddisken snart inte räcker till och även som säkerhet (du vill väl inte mista bilderna om datorn klappar ihop). En CD-skiva rymmer ungefär 1000 bilder och du kan ju bränna skivan i flera exemplar som förvaras i bankfack eller hos släktingar. En CD-R skiva kostar 8 kr/styck.
• Om du köper en DVD-spelare till TV:n, så kontrollera att den även kan vissa JPEG-stillbilder från Windows data-CD. Många DVD-spelare klarar inte hur stora bilder som helst och kan vara begränsade till t.ex. 2 Megapixel. Ta reda på om din kameras största bilder kan läsas. Naturligtvis kan man spara bilderna i ett mindre format för DVD-spelaren (TV:ns upplösning, 768×576, motsvara endast 0,5 Megapixel). Ett annat problem med DVD-spelare kan vara att de inte visar svenska ÅÄÖ riktigt (bildfilerna kan trots detta användas). Det finns mycket få DVD-spelare som klarar allt och följande funktioner kan ofta saknas: VCD, JPEG, DVD-R/-RW-läsning, DVD+R/+RW-läsning. Din TV och din DVD måste ha samma gränssnitt (kontakt+signal) så att bilden kan överföras (kontrollera detta noga). Helst bör det vara SCART-RGB som är bäst om båda har detta. En SCART-kontakt kan ha många typer av bildsignaler och RGB är inte självklart (asiatiska DVD kan sakna RGB). Den DVD-spelare jag sett har egenheten att visa val av session innan man ser katalogen (välj alltid högsta session) och slutsatsen är att hembrända CD-skivor med JPEG-bilder bör brännas med allt i samma session. Ytterligare en funktion jag skulle önska är MPEG, Quick-time eller AVI (så att små rörliga videosnuttar kan visas på samma sätt som stillbilder från en data-CD).
• Färgskrivare av typ bläckstråle om du vill ha bilder på papper. Färgpatronen kostar ca 10 kr per A4-utskrift. Använd alltid specialpapper:
  • Bestruket papper (Photo Quality Ink Jet paper, HR-paper), pris 1 kr per A4.
  • Fotopapper (glossy paper) med blank sida, pris 5 kr per A4.
• Du kan även beställa äkta fotokopior (från digitala JPEG-foton) från ett fotolabb på Internet för 3 kr per normal-kopia + porto.
• Program för bildredigering och fotoalbum (visa bilder på skärm som bildspel eller album) ingår normalt i kamerans pris så prova först dessa. Senare kanske du behöver köpa bättre sådana program. Spara alltid originalbilden och gör ändringar i en kopia. Det är bra om bildbehandlingsprogrammet bevarar EXIF-informationen som skapas av kameran (kameratyp, tidpunkt, upplösning, m.m.).

Lättpocket Digital fotografering (Pagina förlag)

Det finns en lättpocket om "Digital fotografering". Du kan läsa ett kapitel gratis: butik.pagina.se/fb_produkt.asp?art=20709&Index=ja.  En enkel bok för nybörjare som kostar ca 90 kr. Den behandlar: kameraköp, kamerafunktioner, bildöverföring, bildbehandling, utskrifter, bilder för Internet, traditionell fototeknik (brännvidd, bländare, zoom). Några synpunkter:

• sid. 33: En extern CD-brännare bör alltid använda den nyare USB 2.0 (480 Mbit/s). Annars duger det bra med en intern IDE-anslutning för fast monterad brännare som ju även fungerar som en vanlig CD-läsare.
• sid. 41: Idag kostar en 128 MB RAM-modul ca 300 kr (priserna har sjunkit sedan det danska originalet skrevs).
• sid. 43: Idag ansluter man alltid kameran till USB-gränssnittet (12 Mbit/s med USB 1.1) där en bild överförs på ungefär 1 sekund. Boken beskriver endast anslutning till serie- (COM) och parallell- (LPT) portar som är omoderna och mycket långsamma (serieport har endast 0,1 Mbit/s). Slutsatsen i boken om att batterierna tar slut vid bildöverföringen (1 minut per bild) är således felaktig med USB.
• sid. 64: En digitalkamera är inte helt tyst ens om man stänger av pipet eftersom objektivskydd och zoomlins är motordrivna.
• sid. 66: Ljuskänsligheten beskrivs i boken med ASA-enheter medan alla kameror idag har ISO-enheter. Något förvillande men troligen är det samma sak.
• sid. 70: CompactFlash finns som normala typ I och något tjockare typ II (endast i dyrare kameror). Nyare (och dyrare) minnestyper är SecureDigital och MultiMediaCard som ej beskrivs i boken.
• sid. 77: Övre bilden av COM-sladd är omodern och bör ersättas med USB-sladd.
• sid. 82: Miniatyrbilderna (tumnagel) i Windows lagras i en dold fil i mappen som uppdateras varje gång mappen visas. Jag har inte lyckats flytta en sådan mapp till CD eller annan dator (miniatyrerna fungerar inte efter flytten).
• sid. 88: GIF-formatet har en palett på 256 färger (8 bitar) valda av 16 miljoner färger (24 bitar). Översättningstabellen (paletten) följer med bilden. Det finns således all anledning att ha grafikkortet inställt på 16M-färger även om du bara visar GIF-bilder!! (varje GIF-bild har olika palett). Man kan tvinga fram en webb-palett på 216 färger men ett fotografi blir inte vackert med detta.
• sid. 88: Skilj på förstörande (JPG) och icke förstörande komprimering (TIF, PNG, ZIP). GIF brukar kallas icke förstörande format men när man krymper färgerna från 16 miljoner till endast 256 så blir bilden ordentligt distorderad så att GIF är olämpligt för fotografier men bra för teckningar.
• sid. 88: Saknar beskrivning av de nya bildformaten PNG och FPX (även äldre BMP saknas).
• sid. 91: Lillebror till Photoshop (pris ca 9000 kr) heter idag "Photoshop Elements" (pris ca 1000 kr). "PaintshopPro" (pris ca 1200 kr) kan köpas hos www.dustin.se. Prova dock först det enkla PhotoEditor som följer med Office-paketet och se om det täcker dina behov.
• sid. 94: Bildtexten om 256 färger är felaktig. Bilden och texten på föregående sida beskriver istället det riktiga 16 (64k) eller 24 (16M) bitars färg. Antalet färger på skärmen påverkar inte bildfilens innehåll utan är endast en förminskad kopia som du tillfälligt tittar på och när du sparar bildfilen så finns alla 16 miljoner färger med (även om du tittar på en skärm med färre färger).
• sid. 115: PhotoEditor i Office är mycket bättre än Imaging (saknar inställning av kontrast och ljus).
• sid. 119: Jag har bara sett CMYK-skrivare. Finns verkligen RGB-skrivare idag?
• sid. 138: Copyright gäller idag 70 år efter författarens död vilket borde gälla både skrift och bild. Det gjordes en ändring 1995/96 inom EU så att de hårdare tyska reglerna om 70 år gäller (tidigare var det 50 år i Sverige).
• sid. 141: "Förminska bilden" är inget bra uttryck, skriv istället "resample" som innebär att man t.ex. ändrar en bild på 1600×1200 till 800×600 punkter (4 gånger mindre). En bild innehåller alltid information om absolut storlek i centimeter oberoende av antalet punkter. På Internet används inte storleksinformationen men om bilden klistras in i en ordbehandlare så är det centimeter-storleken som gäller (oberoende av antalet bildpunkter).
• sid. 144: Man kan även dubbelklicka på bilden i Word för att komma åt "Formatera bild" med sina olika flikar.
• sid. 147: Moderna mobiltelefoner kan överföra något snabbare än boken som bara beskriver enkel GSM som ger 9,6 kb/s. Med High Speed GSM (kretskopplat) når man 57 kb/s (4×14,4) och med GPRS (pakethantering) 115 kb/s (8×14,4) och med UMTS (3G) ännu mer.
• sid. 148: Idag är kanske bluetooth (radio) mera intressant än infrarött.
• sid. 154: Nya digitalkameror kan ofta ta bilder kontinuerligt (2-3 per sekund) i full upplösning och film (20 bilder per sekund) i lägre upplösning (320×240 punkter). Moderna kameror kan även ha en mikrofon så att filmen får ljud!! Det följer således med en primitiv videokamera (i stillbildskameran) som dock inte kan jämföras med en riktig.

Läs även lättpocket Bildbehandling (Pagina förlag) som är tjockare och mera detaljerad än boken om fotografering. En ny (2003) lättpocket är Digitalkameran av Astrid Haugland. Se även min sida om CD-bränning.

Test av batteriladdare

• Råd & Rön 7/2002: Test av batteriladdare för R03, R6, R14, R20, 9V (10 olika laddare). Testen saknar enklare laddare som bara laddar små batterier (R6). Delar upp laddarna i fyra typer:
  • Manuella som måste stängas av efter rätt tid.
  • Tidsstyrda som har inbyggd timer som stänger av efter en fast tid. Testen av tidsstyrda något missvisande eftersom man även borde ha testat dessa laddare med batterier av samma fabrikat som laddaren. Kapaciteten hos ett R6 (AA) batteri kan vara 1200-1800 mAh för Ni-MH.
  • Intelligenta med tidsstyrning som mäter batteriets egenskaper innan laddningen startar och sedan ställer in en fast tid.
  • Intelligenta med minus-delta-V-avkänning som mäter hela tiden och stänger av laddningen när batteriet är fullt. Dessa är bäst men dyrast. Det är viktigt att minus-delta-V verkligen är konstruerat för Ni-MH som har mindre spänningsminskning vid fulladdning än NiCd-batterier.
• Se även ELFA-katalogens faktasidor som beskriver laddningsbara batterier mycket utförligt. Ett Ni-MH-batteri har en självurladdning på 1,5 % per dygn så de bör användas till apparater med ganska hög förbrukning. Man skiljer på normal laddning (ca 16 timmar) och snabbladning (några få timmar). Med långsam laddning räcker det med timer. Vid snabbladdning rekommenderas minst 2 av 3 säkerhetssystem:
  • minus-delta-V avkänning (när batteriet är fulladdat så sjunker spänningen något från toppvärdet)
  • yttemperatur < 45 grader
  • timer (fast tid)
• Ett Ni-MH-batteri kräver (enligt ELFA) en laddningstid(h) = (kapaciteten × 1,4) / laddningsströmmen. Jag har R6 (AA) FRIWO-batterier med kapaciteten 1800 mAh och en laddare som ger 250 mA, uträknat ger det 1,800×1,4/0,250 = 10 timmar. I verkligheten stänger timern av efter 9 timmar så att batteriet blir något underladdat men å andra sidan är det kanske inte helt urladdat när det är dags att ladda.

Åter till Start-sida