Sedelsubstitut för Rikets Ständers Bank

Bevis om tillgodohavande i banken. Det finns mindre variationer i stavning och radbrytning som jag inte beskriver.

Det finns även insättningsbevis för Riksgäldskontoret: År 1790 med text "hafver inlevererat uti Riksens Ständers Riksgälds Contoir" (SNT 3·95 sid. 69) och år 1796 med text "hafver inleverarat i Riksens Ständer Depositions Contoir" (bild i Auktion 2010-03).

Insättning och uttag i banken gjordes enligt följande flöde. Kunderna kom på att man kunde avbryta flödet innan det var färdigt och använda sedeln i cirkulation. Sedelsubstitutet måste vara avbokat i bokhålleriet så att inte samma pengar kan spenderas flera gånger. Detta gäller t.ex. Kassasedel, Bokhållerisedel, Approberade assignationer. Troligen kunde man hoppa över assignationen om man själv ville ta ut hela värde av ett insättningsbevis och få insättningsbeviset approberat direkt. Eventuellt kunde man även skriva en handskriven assignation på baksidan av insättningsbeviset (som kunde bli approberat). Jag är något osäker om raderna med "eget uttag" som jag själv hittat på. Se dock insättningsbevis 1669 från Montelius och Platbãrzdis Sveriges Sedlar del I, fig. 13 ett insättningsbevis som verkar vara både transporterat och certifierat av banken.

Assignationer

Checkar utställda av kontoinnehavare i banken på tredje person. Finns på bankens blanketter eller privata blanketter. Bild se Wallén SS sid. 19 typ II med text "Rijkzens Ständers Banco" år 1669 och Høiland auktion 113 nr 4307 med text "Riksens Ständers Wäxel Banco" år 1790. Även Høiland auktion 113 nr 4304 med text "wille låta" istället för "behagade" år 1799 och Platbãrzdis del I fig. 14 år 1697.

Kassasedlar

Bild se Wallén SS sid. 20 typ KK med text "Ständers Banco" år 1680 och Høiland auktion 106 nr 5115 med text "Wäxel Banks Casseurs Zedel" år 1790. Se även Platbãrzdis del I fig. 15 år 1669 och fig. 16 år 1706.

Bokhållerisedel

Assignationerna lämnades i bokhålleriet och den där erhållna bokhållerisedeln presenterades i kassan. Bild se Wallén SS sid. 21 typ NN.

Mycket tidig Wattrang sedel år 1724 (kopia från Ryssland)

Kassasedlar SS typ KK (Remitteras till bokhållaren/bokhålleriet)
Kassasedel 1669, kopia från Platbãrzdis I fig. 15, Wallén SS typ KK	Kassasedel 1692, kopia från Wallén SS sid. 20, SS typ KK
Kassasedel 1706, kopia från Platbãrzdis I fig. 16, SS typ KK

Observera namnet: Carl Johansson Wattrang. På senare insättningsbevis anges Carl Johan Wattrang men det är samma person 1689-1749.

Carl Wattrang 440 000 daler kopparmynt Insättningsbevis

from the collection of Ilya Dityatovskiy, Russia, Moscow (Илья Дитятовский)

Det ser ut som om 440 000 daler kopparmynt användes för köp av Forsmarks Bruk år 1735 som senare år 1737 såldes för samma summa. Ett exempel på PENNINGTVÄTT?

Observera 440 000 daler kopparmynt, samma summa som är den största valören för Insättningsbevis

Observera LIKVIDATION av Wattrang sept. 1737
Ovanstående Insättningsbevis är daterat 13 juli 1737 och motsvarar FÖRSÄLJNING av Forsmarks Bruk

Wattrang sedlar (Insättningsbevis)

Insättningen gjordes av: Carlos Grill (1681-1736) för Carl Johan Wattrang (1689-1749)
Det Grillska handelshuset grundades 1716 av bröderna Abraham och Carlos Grill. Abraham död 1725 så kanske "Abraham & Carlos" syftar på firmanamnet. Det finns även en annan släkting Abraham Grill (1707-1763)??

Observera att Insättningsbeviset har en TRANSPORT från Grill till Wattrang (insättning för annans räkning)

from the collection of Ilya Dityatovskiy, Russia, Moscow (Илья Дитятовский)
Ytterligare en Transport från Grill till Wattrang på hela 50 000 daler kopparmynt

Carl Wattrang om inlösen av nödmynt och myntsedlar

Litteratur

HISTORISK ÖFVERSIKT.

BIDRAG TILL DE SVENSKA SEDLARNAS HISTORIA.

OSCAR MONTELIUS.

[OCR-skannad ur ”Sedelsamlingen i Riksbankens Myntkabinett” (1915) sid. 23-27]

* * *

Nu var emellertid den Palmstruchska bankens saga snart all -- under den ursprungliga formen. Dess verksamhet fortsattes dock under annat namn och på annat sätt.

De vid 1668 års riksdag församlade Ständerna beslöto nämligen att öfvertaga banken. »Därigenom», säger en häfdatecknare, som på ett mästerligt sätt skildrat ifrågavarande tids historia, »förvandlades den Palmstruchska banken, utan någon hufvudsaklig förändring i dess förut varande bestämmelse och funktioner, till riksbank, och regeringen skiljdes derigenom tillika från all befattning med banken. Då det senare af ständerna yrkades, uppstod väl någon betänklighet i rådet, men den förföll, då man fann, att ständerna icke på andra vilkor ville åtaga sig att upprätthålla banken.»

Den 17 september 1668 utfärdades Kungl. Maj:ts nådiga tillstånd för Rikets Ständer att taga banken under sin förvaltning.

Riksens Ständers Bank är således en fortsättning af Stockholms Banco.

Här är naturligtvis ej platsen att redogöra för de åtgärder, som vidtogos för bankens upprätthållande. Endast det beslut bör anföras, att inga »kreditivsedlar eller andra som därtill kunna hafva liknelse», härefter finge utgifvas; de skulle »alldeles vara afskaffade och förbjudna». Den sorgliga erfarenheten från den Palmstruchska banken hade gjort Riksens Ständer så förskräckta, att banken ej skulle få utgifva några sedlar. »Efter vanligheten», säger en skildrare af Rikets Ständers Bank, »gick man ifrån den ena ytterligheten till den andra, då man, af skräck för de Palmstruchska creditiv-sedlarne, vid Riksbankens stiftelse uttryckligen förbjöd all slags sedelutgifning.»

* * *

Bevis på insatta medel måste emellertid lämnas, och härmed var i själfva verket en väg öppnad för en ny sedelutgifning, ehuru det dröjde länge nog, innan man på den vägen kom till sedlar, hvilka så mycket som den Palmstruchska bankens liknade senare tiders.

Insättningsbevisen eller attesterna (fig. 5) voro skrifna på blanketter af följande lydelse:

Att (plats för namnet) Hafwer inlefwererat i Rijkzens Ständers Banko (plats för beloppet, utskrifvet med bokstäfver) Det warder här medh attesterat. Stockholm den . . . . . Anno 166 . .

Namn.

Därunder är beloppet skrifvet med siffror.

Dessa insättningsbevis äro naturligtvis oftare på ojämna än på jämna belopp. Så lyder ett, af den 5 oktober 1669, å 1756 daler 15 öre kopparmynt (fig. 5); ett annat, af den 10 mars 1671, å 2862½ daler kopparmynt.

I bankens samling finnas sådana insättningsbevis af åren 1669 (det äldsta är dateradt den 13 september), 1671 och 1673 (den 31 januari).

Snart fann man sig, -- för att hindra transporterandet af dessa bevis och deras användande som ett slags sedlar, -- föranlåten att ändra blanketterna, så att attesterna (fig. 6) fingo denna lydelse:

At (plats för namnet) hafwer inlefwererat i Rijckzens Ständers Banco (plats för beloppet, utskrifvet med bokstäfver) Thet warder här med honom til bewijs attesterat, doch uthan tilstånd at transportera eller förhandla dhenne Zedel til någon annan. Stockholm den . . . . . Anno 167 . .

Den första »Zedel» af denna lydelse, som finnes i samlingen, är af den 19 maj 1675.

Samma formulär begagnades sedermera oförändradt långt in på 1800-talet.

Så sent som 1857 användes ett i hufvudsak föga ändradt formulär: »dock utan tillstånd för räkningshafvaren att på någon annan öfverlåta detta insättningsbevis.»

* * *

Typ	Beskrivning	Tryckta årtalssiffror	Kända årtal
typ 1	kort text utan förbud att transportera	år med 3 tryckta siffror	1669-1673
typ 2a	Riksens Ständers Banco, med förbud att transportera, med honom til bewis	år med 2 tryckta siffror	1690-1692
typ 2b	-- " --	år med 3 tryckta siffror	1675-1687, 1724-1731
typ 3	Kongl Maij:ts Ständers Banco, utan tillstånd att transportera	år med 3 tryckta siffror	1693-1707
typ 4a	Riksens Ständers Banco, med förbud att transportera, härmed til bewis	år med 2 tryckta siffror	1741-1798
typ 4b	-- " --	år med 3 tryckta siffror	1730-1742
typ 4c	-- " --, tryckt no överst	år med 2 tryckta siffror	1807-1836
typ 5	Rikets Ständers Banco, utan Anno	år med 2 tryckta siffror	1831-1832
typ 6a	Depositions-Afdelning, äldre blankett utan ruta för valör	år med 2 tryckta siffror	1822-1842
typ 6b	-- " --	år med 3 tryckta siffror	1843
typ 7	Depositions-Afdelning, modern blankett med streckad ruta för valör	år med 2 tryckta siffror	1845-1857

Insättningsbevis1768, Riksens Ständers, härmed til bewis, typ 4a	Insättninsbevis 1737, år med 3 tryckta siffror, typ 4b
Insättningsbevis 1831, Rikets Ständers, utan Anno, typ 5	Insättningsbevis 1839, Depositions-afdelning, typ 6a
Insättningsbevis - Nordiska museet / DigitaltMuseum Insättningsbevis 1845, typ 7

INSÄTTNING	Kontanter -->	Kassasedel -->	Bokförd -->	Insättningsbevis
	Kontanter -->	Kassasedel -->	Cirkulation
UTTAG	Assignation -->	Avbokning -->	Bokhållerisedel -->	Kontanter
	Assignation -->	Avbokning -->	Bokhållerisedel -->	Cirkulation
	Assignation -->	Avbokning -->	Approbat -->	Kontanter
	Assignation -->	Avbokning -->	Approbat -->	Cirkulation
EGET UTTAG	Insättningsbevis -->	Avbokning -->	Approbat -->	Kontanter
	Insättningsbevis -->	Avbokning -->	Approbat -->	Cirkulation