Riksgäldskontoret 1789-1834

© Sedelmynt (J.A.), Ändrad 2017-03-07

1 riksdaler = 48 skilling (sk)

1 skilling = 12 runstycken (rst)

Efter realisationen år 1803 var 1 riksdaler banco = 1 ½ riksdaler riksgäld

Riksgäldsedlarna inlöstes av Riksbanken t.o.m. 31 dec. 1845.


12 skilling riksgäld 1794 typ 3 med två vitstämplar
 

Baksidan utan tryck av valörer

 


16 skilling riksgäld 1834 typ 5 med ändrad straff lag 1818
 

valör även tryckt rättvänt på baksidan


2 riksdaler riksgäld 1795 typ 4 med valör tryckt på baksidan

valör även tryckt rättvänt på baksidan

A. Kreditsedlar med 3 % ränta 1789-1790


Fig. 16.  Sedel å 5 riksdaler specie med 3 procents ränta, 1789; tryckt på två blad. -- Riksgäldskontoret (typ 1)

Wallén SS anger dessa typer som typ A1-A6 men eventuellt kommer jag att ta bort A4 och A6 som egen typ. Det blir då bara typ 1 - typ 4 i listan nedan och SS A4 blir typ 3b och SS A6 blir typ 4b. Det blir annars något udda att ge ett eget typnummer till den lägsta valören som bara skiljer sig genom att endast ha ett blad mot två blad för övriga högre sedlar.

Typ 1 har sex handskrivna namnteckningar. Två blad (4 sidor). Vitstämpel och vattenmärke. Handskrivet datum. Årtal 1789. Många valörer 2 rd 24 sk sp, 5 rd sp, upp till 1000 rd sp. Beslutades 16 apr. 1789.

Typ 2 har endast tre handskrivna namnteckningar. Årtal 1789.

Typ 3 har ändrat vattenmärke. Årtal 1789. Många valörer 2 rd 24 sk sp, 3 rd 24 sk sp, 5 rd sp, upp till 1000 rd sp. Beslutades 2 juni 1789.

Typ 4 har endast ett blad (2 sidor) och bara valören 3 rd 24 sk sp. Årtal 1789. Beslutades 2 okt. 1789.

Typ 5 har en tryckt namnteckning och två handskrivna. Årtal 1790. Många valörer 5 rd sp, upp till 1000  rd sp. Bild se Ahlström 31:1647 av 5 riksdaler specie 1790.

Typ 6 har endast ett blad (2 sidor) och bara valören 2 rd 24 sk sp. Årtal 1790.

B. Räntepolletter 1790-1791

Wallén SS anger dessa typer som typ B1-B2.

Handskrivna (2 rst sp upp till högst 36 sk 6 rst sp) eller tryckta ( 4 sk sp upp till högst 24 sk sp) valörer.

C. Depositionsattester 1790

Wallén SS anger dessa som typ C.

Valörer: 12 sk, 24 sk, 1 rd. Ovanstående kreditsedlar växlades till mindre valörer i depositionsattester utan ränta. Gavs ut fr.o.m. 26 juli 1790.

D. Riksgäldssedlar på begärda (handskrivna) valörer 1791-1816

Wallén SS anger dessa typer som typ D1-D3. Fr.o.m. typ D2 är valören stämplad på andra sidan.

Valörer 10-1000 rd med jämna belopp, även 5 rd 1793-1816. Utställda på innehavaren.

E. Riksgäldssedlar på fasta valörer 1791-1834


24 skilling riksgäld typ 2 med valören även lodrätt

Wallén SS anger dessa typer som typ E1-E6.

Typ 1 har har endast valören vågrätt. Har vattenmärke och vitstämpel. Datum tryckt. En tryckt namnteckning och två handskrivna.

Typ 2 har valören även lodrätt.

Typ 3 har två vitstämplar. Tryckt årtal och handskrivet datum. Två handskrivna namnteckningar. Texten tillbakalutad för att avvika mot riksbankens sedlar som har texten framåtlutad.  Kungjordes 28 dec. 1792.

Typ 4 har valören även tryckt i svart rättvänt på baksidan i vitstämpeln.

Typ 5 har ändrad straff enligt lag 8 juli 1818.

Typ 6 har liggande format endast för 2 rd.

5 riksdaler 1992 finns i två varianter. Först kom det normala utförandet (typ 2a) som senare ändrades så att den lodrätta valören togs bort och ersattes av en stämplad valör på andra sidan (typ 2b). Jämför med handskrivna valörer som också har valören tryckt på andra sidan. Typ 2b beslutades 15 mars 1792. Alla typer av 5 riksdaler (typ 1 och typ 2) har 2 blad (4 sidor) medan lägre valörer endast har ett enkelt blad.


typ 3 och 4 straff enligt äldre lag

typ 5 och 6 straff ändrat enligt lag 8 juli 1818

 

Typ 12 sk 16 sk 24 sk 1 rd 2 rd 5 rd
Typ 1 1791 1791 1791 1791 1791 1791
Typ 2 valör även lodrätt 1791-1792 1791-1792 1791-1792 1791-1792 1791-1792 1791-1792
Typ 3 med två vitstämplar 1792-1794 1792-1794 1793-1794 1792-1794 1792-1794 -----
Typ 4 valör även på baksidan 1795-1805 1795-1818 1795-1804 1795-1818 1795-1818 -----
Typ 5 ändrad straff lag 1818

-----

1819-1834

-----

1819-1834

-----

-----
Typ 6 liggande format

-----

-----

-----

-----

1819-1834

  -----

Dessutom finns högre valörer: 10, 50 och 100 riksdaler riksgäld 1816-1834 som Wallén SS anger som typ E7-E8. Dessa har även valören stämplad på andra sidan.


Insättningsbevis

Det finns även insättningsbevis för Riksgäldskontoret: År 1790 med text "hafver inlevererat uti Riksens Ständers Riksgälds Contoir" (bild i SNT 3·95 sid. 69) och år 1796 med text "hafver inleverarat i Riksens Ständer Depositions Contoir" (bild i Auktion 2010-03).


Litteratur


HISTORISK ÖFVERSIKT.

BIDRAG TILL DE SVENSKA SEDLARNAS HISTORIA.

AF

OSCAR MONTELIUS.

[OCR-skannad ur ”Sedelsamlingen i Riksbankens Myntkabinett” (1915) sid. 50-56]

*         *         *

Utom Rikets Ständers Bank utgåfvos sedlar äfven af det vid 1789 års riksdag upprättade Riksgälds-Kontoret.

Först upptog Riksgäldskontoret lån mot så kallade »Kreditsedlar», hvilka gingo med 3 procents ränta; liksom obligationerna på Karl XII:s tid, motsvarade dessa således snarare senare tiders obligationer än sedlar.  De emottogos i all Kronans uppbörd till deras fulla belopp med upplupen ränta och hade denna lydelse (fig. 16):

Riksens Ständers til Riksgäldens förwaltning förordnade Contoir   betalar til Sedelhafwaren, et år efter nedanstående dato, en summa af . . . . Riksdaler Specie, med oafkortad årlig ränta til Tre för hundradet; som försäkras.  Stockholm den . . . .

S:r . . Riksdaler Specie.

På Riksens Ständers Riksgälds Contoirs wägnar.

                                  Sex namn.

Beloppet uttryckt äfven på finska.

Dessutom är både på svenska och finska meddeladt, huru många runstycken specie räntan på denna sedel i hvarje månad utgör.

Öfverst ses sedelns nummer på en hvit stämpel med Riksens Ständers Contoirs Sigill.

I bankens samling finnas sådana räntebärande sedlar af 1789 å 5 riksdaler specie och 2 riksdaler 24 skillingar specie; samt af 1790 å 2 riksdaler 24 skillingar specie, 1 riksdaler specie, 24 skillingar och 12 skillingar.

Dessutom utgåfvos räntepolletter af denna lydelse:

N:o . . . Uti Riksens Ständers Riksgälds-Contoir hafwer Sedelhafwaren vid innevarande års slut at upbära en summa af . . . skillingar (. . rst) specie, såsom uplupen 3 pro cents ränta å invexlade Credit-Sedlar.  Stockholm den . . . . . 179 . . .

Mycket snart visade det sig emellertid, att Riksgäldskontorets sedlar, hvilka utsläppts till alltför stort belopp, icke ansågos vara lika goda som bankomynt, och redan den 25 juli 1790 påbjöds genom en Kungl. kungörelse sex månaders uppskof med inlösandet af dessa sedlar, och kort därefter beslöts, att någon ränta ej vidare skulle beräknas på dem.

I juli 1790 började Riksgäldskontoret att jämte sedlar å högre valörer utgifva sådana å 1 rdr, 24 sk. och 12 sk., hvilka skulle vara ett slags skiljemynt.  Minsta bankosedelns valör var då 2 rdr specie.

Dessa sedlar (fig. 17) hafva följande lydelse:

Uti Riksens Ständers Riksgälds-Contoir, är insatt en summa af . . Schillingar, hwilka . . Schillingar Innehafwaren har at återbekomma.  Stockholm(datum tryckt)

Säger . . Schillingar (valören äfven på finska)

På Riksens Ständers Riksgälds-Contoirs wägnar

                                  Tre namn.

I den vänstra marginalen är valören ännu en gång tryckt på svenska, med bok­stäfver.

Öfverst ses valören, tryckt med siffror, samt sedelns nummer och en kvadra­tisk hvitstämpel med Riksgäldskontorets sigill.

Sedlar med samma text, men lydande på högre belopp än en riksdaler, utgåfvos också (fig. 18).

Öfverst ses valören, tryckt med siffror, samt sedelns nummer och två stora runda hvitstämplar: den ena med en strålande sol och de tre första riksståndens emblem, samt omskriften: His auspiciis tuta fides; den andra med riksvapnets tre kronor och Sveriges Rikes Ständers Riksg:ds Contoirs Sedel.

I bankens samling finnas af Riksgäldskontoret utgifna sedlar (utan ränta) på 500 riksdaler specie (år 1801), 100 rdr sp. (1800), 30 rdr sp. (1794), 10 rdr sp. (1800--1803), 5 rdr sp. (1791--1803), 2 rdr sp. (1791--1806), 1 rdr sp. (1791--1805), 24 skillingar (1791--1803), 16 sk. (1791--1806), samt 12 sk. (1791--1805).

Emellertid hade det redan 1803 visat sig nödvändigt att företaga en ny rea­lisation, hvarigenom värdet af Riksgäldskontorets sedlar ned­sattes med en tredjedel, så att 1 rdr i bankosedlar motsvarade 1½ rdr i Riksgäldskon­torets sedlar.

Oaktadt Riksdagens afsikt varit, att Riksgäldskontoret efter det realisation visat sig oundgänglig, ej vidare skulle utgifva några sedlar, blefvo dock sådana till flera millioners värde utsläppta efter realisationens beslutande.

Banken, somenligt realisationsplanen skulle till nyss nämnda kurs inlösa Riksgäldskontorets sedlar å 15 millioner riksdaler, blef härigenom tvungen att ytterligare inlösa Riksgäldssedlar å 12 millioner riksdaler, hvilket vållade, att bankens egen ställning blef rubbad.

*         *         *


Åter till Start-sida