Myntmedaljer 1973-1985 och medaljmynt 1972-2005

© Sedelmynt (J.A.), Ändrad 2024-07-23


Telia telefonkort 94-10 med bild av Sveriges första mynt med Olof Skötkonung ca år 995

Jubileumsmynt i kronvalörer finns utgivna under Oskar II, Gustav V, Gustav VI Adolf och Carl XVI Gustaf. Alla mynt under de tre första regenterna har en naturlig koppling till de ordinarie mynten. På senare tid har man på grund av inflation och stigande silverpriser ökat valören från 50 kr till 200 kr med bibehållande av diameter 36 mm, vikt och silverhalt. Diametern 36 mm finns även hos 5 kr jubileum 1935 och 5 kr jubileum 1952 men med annan vikt och silverhalt. Jubileumsmyntet 10 kr har blivit 100 kr med samma diameter, men vikten har sänkts från 18 till 16 g och silverhalten höjts från 83 % till 92,5 % (finvikten sänkt från 15,0 g till 14,8 g), men allmänheten lär uppfatta dessa mynt som identiska förutom valören.

Moderna jubileumsmynt utgivna under Carl XVI Gustaf har i praktiken upphört att fungera som betalningsmedel. Jag har dock själv använt 50 kr jubileum 1976 som betalning, men aldrig något senare utgivet jubileumsmynt. Finns det någon som har försökt sig på en krogsväng med ett 1000 kr mynt i guld eller att handla dagligvaror i ICA/Konsum med ett 200 kr mynt i silver? Man kan undra om de tas emot av personalen? Jubileumsmynten har idag blivit en sorts medaljer som jag skulle vilja kalla "medaljmynt", men som trots detta kan vara trevliga att samla. Du kan dock hoppa över de dyra guldmynten i samlingen om inte plånboken räcker till. Det blir fel om 1000 kr jubileumsmynt dominerar din svenska myntsamling, så stanna gärna vid 200 kr så att du kan skaffa äldre mynt från tidigare århundraden. Din budget för köp av äldre mynt bör vara större än det du lägger ut på nyutgivna!

Myntverket har fr.o.m. 1973 givit ut medaljer med samma diameter, vikt och silverhalt som jubileumsmynten. Dessa så kallade "myntmedaljer" är präglade med samma låga relief och upphöjd kant som om de hade varit mynt. Det är endast valören som saknas och den legala statusen som mynt. Alla som samlar svenska jubileumsmynt bör även samla dessa av Myntverket utgivna myntmedaljer. "Myntmedaljer" från andra utgivare t.ex. Tonkin har mindre intresse för en myntsamlare.

Mynt och medaljer med ungefärlig vikt av 18 g med 83 % silver har egentligen 15,00 g finvikt så att totalvikten blir 15/83 % = 18,07 g. Motsvarande för 27 g med 92,5 % silver är 25,00 g finvikt så att totalvikten blir 25/92,5 % = 27,03 g.

Myntmedalj 32 mm Brons
(diameter som 10 och 100 kr)
(årtalet präglat på randen)

Vikt
gram

Antal Årtal

Pris
kr

Flyttning till Eskilstuna 16 2589 1974 22
Flyttning till Eskilstuna 16 ingår 1975 22
Gustav VI Adolf Mynttyper: Brons 16  5396 1976 35
Gustav V Mynttyper: Brons, Fe 16 10000 1977 40
Oskar II Mynttyper: Brons 16 10000 1979 50
Karl XV Mynttyper: Brons 16 5000 1982 50
Oskar I Mynttyper: Cu, Brons 16 5000 1984 60
Karl XIV Johan Mynttyper: Cu 16 5000 1985 60

 

Myntmedalj 32 mm Silver
(diameter som 10 och 100 kr)
Ag
%
Vikt
gram
Antal Årtal Kontr

Pris
kr

Lag om rikets mynt 1873 83 18 10000 1973   30
Flyttning till Eskilstuna 83 18 9646 1974 Z9 40
Flyttning till Eskilstuna 83 18 ingår 1975 A10 40
G VI A Mynttyper: Ag, CuNi 83 18 5685 1976 B10 50
Gustav V Mynttyper: Ag, CuNi 83 18 10000 1977 C10 60
Oskar II Mynttyper: Ag 83 18 10000 1979 E10 100
Karl XV Mynttyper: Ag 92,5 18 5000 1982 H10 135
Oskar I Mynttyper: Ag 92,5 18 5000 1984 K10 155
Karl XIV Johan Mynttyper: Ag 92,5 18 5000 1985 L10 155

 

Myntmedalj 36 mm Silver
(diameter som 50 och 200 kr)
Ag
%
Vikt
gram
Antal Årtal Kontr

Pris
kr

G VI A Mynttyper Jubileum 92,5 27 6814 1976 B10 70
Gustav V Mynttyper Jubileum 92,5 27 10000 1977 C10 80
Oskar II Mynttyper Jubileum 92,5 27 10000 1979 E10 130

 

Myntmedalj 18 mm Guld 23K
(diameter som 10 kr Oskar II)
Au
%
Vikt
gram
Antal Årtal Kontr

Pris
kr

Gustav V Mynttyper: Au 95,8 4,6 10000 1977 C10 225
Oskar II Mynttyper: Au 95,8 4,6 10000 1979 E10 420
Karl XV Mynttyper: Au 95,8 4,6 5000 1982 H10 535
Oskar I Mynttyper: Au 95,8 4,6 5000 1984* I10 800
Karl XIV Johan Mynttyper: Au 95,8 4,6 5000 1985 L10 800

*) Utgivet 1984 men präglat 1983 med kontrollstämpel I10.

Myntmedalj samlarset i kassett
Gustav VI Adolf 167 kr* 3 st
Gustav V 350 kr 4 st
Oskar II 655 kr 4 st
Karl XV 630 kr 3 st
Oskar I 890 kr 3 st
Karl XIV Johan 890 kr 3 st

 *) 155 kr medaljer + 12 kr kassett (kassetten såld först 1982)

           

Valör
kr

Årtal Jubileumsmynt
Silver
Diam.
mm
Vikt
gram
Ag
%

Antal

10 1972 G VI A 90 år** 32 18 83 1 347 093*
50 1975 Grundlagen 36 27 92,5   500 000
50 1976 Bröllopet 36 27 92,5 1 760 000*
100 1983 Riksdagen 32 16 92,5   400 000
100 1984 Europa 32 16 92,5   300 000
100 1985 Ungdom 32 16 92,5   120 000
100 1985 Musik 32 16 92,5   120 000
100 1985 Skogen 32 16 92,5   120 000
100 1988 Delaware 350 år*** 32 16 92,5   150 000
200 1980 Tronföljd 36 27 92,5   400 000*
200 1983 Kung i 10 år 36 27 92,5   100 000
200 1989 Ishockey VM 36 27 92,5     80 000
200 1990 Regalskeppet Vasa 36 27 92,5     50 000
200 1992 Gustav III 36 27 92,5     50 000
200 1993 Kung i 20 år 36 27 92,5     50 000
200 1993 Drottning Silvia 36 27 92,5     50 000
200 1995 Svensk myntning 1000 år 36 27 92,5     50 000
200 1996 C XVI G 50 år 36 27 92,5     50 000
200 1997 Kalmarunionen 600 år 36 27 92,5     50 000
200 1998 Kung i 25 år 36 27 92,5     50 000
200 1999 Millenniumskiftet 36 27 92,5     70 000
200 2001 Silverbröllopet 36 27 92,5     40 473
200 2001 Nobelpriset 100 år 36 27 92,5     29 856
200 2002 Stockholm 750 år 36 27 92,5     25 000
200 2003 Heliga Birgitta 36 27 92,5     39 300
200 2003 Kung i 30 år 36 27 92,5     16 500
200 2004 Stockholms slott 250 år 36 27 92,5     30 580
200 2005 Unionsupplösningen 100 år 36 27 92,5     19 494
200 2005 Dag Hammarskjöld 36 27 92,5     18 234

*) efter nedsmältning
**) såld med 5 kr tillägg för G VI A 80-årsfond!
***) finns i två varianter med stor och liten bild med upplagan 32000 resp. 118000.

        

Valör
kr

Årtal Jubileumsmynt
Guld
Diam.
mm
Vikt
gram
Au
%

Antal

1000 1988 Delaware 350 år 21 5,8 90 10 000
1000 1989 Ishockey VM 21 5,8 90 20 000
1000 1990 Regalskeppet Vasa 21 5,8 90 15 000
1000 1992 Gustav III 21 5,8 90 15 000
1000 1993 Kung i 20 år 21 5,8 90 15 000
1000 1993 Drottning Silvia 21 5,8 90 15 000
1000 1995 Svensk myntning 1000 år 21 5,8 90 15 000
1000 1996 C XVI G 50 år 21 5,8 90 15 000
1000 1997 Kalmarunionen 600 år 21 5,8 90 15 000
1000 1998 Kung i 25 år 21 5,8 90 15 000
2000 1999 Millenniumskiftet 26 13 90   9 820
2000 2001 Nobelpriset 100 år 26 12 90   5 000
2000 2002 Stockholm 750 år 26 12 90   3 596
2000 2003 Heliga Birgitta 26 12 90   3 640
2000 2003 Kung i 30 år 26 12 90   2 000
2000 2004 Stockholms slott 250 år 26 12 90   5 734
2000 2005 Unionsupplösningen 100 år 26 12 90   3 590
2000 2005 Dag Hammarskjöld 26 12 90   2 563

        
Broschyrer om jubileumsmynt utgivna av Riksbanken

År 2002 kom dessutom ett jubileumsmynt till minne av Astrid Lindgren (1907-2002). Valör 50 kr, diameter 36 mm, vikt 22 g, metall aluminiumbrons (89 % Cu, 5 % Al, 5 % Zn, 1 % Sn), upplaga 100 000. Försäljningspris 60 kr varav 10 kr gick till barnsjukhuset.

År 2005 kom ytterligare ett 50 kr-mynt i aluminiumbrons till minne av Frimärket 150 år.

        

RBFS 2017:1 om inlösen av giltiga och ogiltiga sedlar samt minnesmynt:

Inlösen av giltiga minnesmynt:  (silvervärdet är oftast högre än nominellt värde)

Observera att det INTE finns någon expeditionsavgift för inlösen av minnesmynt medan man tar 100 kr per ärende för ogiltiga sedlar.

  
50 kr Astrid Lindgren med rund plastkapsel, plastförpackning och informationsblad

        
50 kr Sveriges Frimärke med etui och informationsblad (myntet i rund kapsel), troligen köpt via Myntkabinettet KMK
Finns även i blå plastficka, troligen köpt via Myntverket


Myntset i hårdplastförpackning före 1973

  

  

Alla dessa hårdplastförpackningar såldes TOMMA av mynthandlare så att samlare kunde montera sina egna mynt. Dessa förpackningar har INTE sålts av Myntverket eller Riksbanken. Myntens kvallitet kan variera beroende på hur noggrann samlaren varit. Med denna vetskap har de ett visst samlarvärde. Se även ingemars.se/vmv.htm.

"SNF hade ju tidigare en tjänst där man sålde årsset i s.k. SM-kvalitet, och det var sådana som jag ville ha" www.infoom.se/mysite/index.php?sida=29938
EFTERLYSNING: Någon som vet hur länge dessa sk SM-mynt såldes??
Jfr årsset på Tradera:
www.tradera.com/item/220123/305529620/1943-sh-myntset-i-shandhillkasett och www.tradera.com/item/220124/305529352/1959-sh-myntset-i-shandhillkasett-sm samt www.tradera.com/item/220124/305545649/1968-sh-myntset-se-bild-
Kan dessa vara i den speciella SM-kvaliteten. Samlaren har fått mynten från SNF i SM-kvalitet och sedan självt monterat dessa i kassett??

"Dom flesta av mina årsset från 50- och 60-talet kommer från en gammal samlare som köpte dem av SNF i så kallad SM-kvalitet. Det var en service som SNF på den tiden gav sina medlemmar" www.falcoin.se/pages/min-blogg.php?p=320

Tomma Sandhill kassetter för svenska mynt numismatik.se/pdf/snt11972.pdf (blädra till sid. 9):

Text i guld på blå mynthållare (16×11 cm)
SW1 före 1971 Äldre mynt 1 öre ‒ 2 kr  
S62 1962 1 öre ‒ 2 kr med två olika 10 öre  
S68 1968 1 öre ‒ 2 kr med två olika 1 kr  
S71 1971 1 öre ‒ 5 kr (17,5×12 cm) SISTA ÅRSET ENLIGT 1873 ÅRS LAG
S71     variant utan tryckt årtal lämplig för år 1954 och 1955
S72 1972 5 öre ‒ 5 kr FÖRSTA ÅRSSET ENLIGT 1971 ÅRS LAG
S73 1973 5 öre ‒ 5 kr KONUNG GUSTAV VI ADOLF's SISTA ÅRSSET
S73     variant utan tryckt årtal lämplig för år 1974 ‒ 1984
S5K 1935‒1966 5 kr jubileum  
S2J 1897‒1938 2 kr jubileum  

S71 och S73 finns tillverkad i två olika varianter med och utan tryckt årtal. S71 har bred yttre ram på en knapp cm (troligen äldre tillverkning än övriga ramar).

P.S. Alla äldre Myntkontakt/SNT fr.o.m. 1972 finns nu som pdf på numismatik.se/2publikationer


Miniatyrmedaljer i hårdplastförpackningarna, myntbrons, 22 mm, brons 8,25 g; silver 7,9-8,0 g

Se även Tonys Myntsida där du väljer Konstmedaljer - Bo Thorén (tonysmynt.se) eller Myntorter genom seklen - Bo Thorén (tonysmynt.se)

  
Specialförpackning 2000, jfr med originalmedaljen 56 mm Au/Ag/Brons Jubileumsmedalj guld - Stockholms Auktionsverk (auktionsverket.com)

  
Miniatyrmedalj 2009 (fram och bak)

Miniatyrmedaljer i souvenirförpackningarna

Det finns en ny myntliknande medalj på 23,25 mm i aluminiumbrons dvs. samma legering som 10 kr-myntet. Medaljens vikt är 6,25 g i aluminiumbrons och 6,75 g i myntbrons. Den medföljer souvenirförpackningen "Coins of Sweden 1993" utgiven av Myntverket i kartong (6 sidor) med flerfärgstryck och ett komplett myntset 1993. Denna "Mint medal" har Eskilstuna-bilden från flyttningsmedaljen 1974 på ena sidan och Myntverkets emblem på andra sidan. Eskilstuna-texten är dock ändrad från Kvarteret Värjan (1974) till Kvarteret Valören (1993). Senare souvenirförpackningar har andra miniatyrmedaljer. Medaljer i myntbrons har brun patina.


23,5 mm, 6,25 g (SNT 4·2000 sid. 93)

Myntverket har även givit ut en provprägling av 50 öre brons utan valörbeteckning. Bilden på båda sidorna är identisk med ovanstående flyttningsmedalj men präglad i brons med 50-öringens vikt och diameter. Den totala upplagan är 12 000 ex varav 5 000 ex sålts i en numrerade specialförpackning (pris 70 kr) till myntsamlare.

Svenska myntförpackningar (myntset)

Mjukplastförpackning 1992
    1973 blå
  1976 grön 1977 blå
1978 brun   1979 blå
  1980 grön 1981 blå
    1982 blå
1983 brun   1984 blå
  1985 grön 1986 blå
  1987 grön 1988 blå
1989 brun 1990 grön 1991 blå
1992 brun 1993 grön 1994 blå
1995 brun 1996 grön 1997 blå
1998 brun 1999 grön 2000 blå
2001 grön 2002 blå
2003 grön 2004 blå

Mjukplastförpackning har getts ut av Myntverket sedan 1973 med komplett myntset för ett år. De tre första åren 1973, 1976 och 1977 är olämpliga för långtidsförvaring eftersom myntytan får en otrevlig beläggning. Kom ihåg att spara kartongen med myntfakta om du slaktar ett myntset. Kartongens tryckfärg varierar mellan de tre färgerna: brun, grön, blå. Mjukplastförpackningen tillverkades för sista gången 2004 (kommande år får endast hårdplast och souvenir).

Hårdplastförpackning (presentförpackning) började ges ut 1978 med ett komplett myntset och 1992-2001 innehåller förpackningen även en miniatyrmedalj ur medaljserien "Myntorter genom seklen". Varje år har en medalj med nytt motiv. Medaljen är 22 mm i brons (97 % Cu, 2,5 % Zn, 0,5 % Sn). Spara alltid den lösa plastpåsen och faktabladet med beskrivning av medaljen. År 2002 har myntsetet miniatyrmedaljen Stockholm 750 år med Birger Jarl. Observera att Souvenir har samma motiv på medaljen men olika diameter!! År 2003 har miniatyrmedalj Silvergyllen 1528. År 2004 har miniatyrmedalj Heliga Birgitta. År 2005 har miniatyrmedalj Myntrealisationen 1776.

Souvenirförpackning i sexsidig kartong med flerfärgstryck började ges ut 1993. Denna innehåller även en miniatyrmedalj med olika motiv. Medaljen är 23,25 mm i aluminiumbrons (89 % Cu, 5 % Al, 5 % Zn, 1 % Sn) eller i myntbrons (fr.o.m. 1995). 

Framsidan har olika motiv för olika årtal:

  • 1993 Stockholms slott
  • 1994 Stockholms slott
  • 1995 Drottningholms slott
  • 1996 Gripsholms slott
  • 1997 Läckö slott
  • 1998 Stockholms slott
  • 1999 Yttre borggården i Stockholm
  • 2000 Stockholms stadshus
  • 2001 Mynt Erik XIV 1 daler 1561
  • 2002 Mynt Kristina 2 mark 1650
  • 2003 Mynt Gustav Vasa 1 daler 1542
  • 2004 Mynt Riksdaler 1727
  • 2005 Mynt Riksdaler 1821 Karl XIV Johan

Souvenirförpackningen har åren 1993-1997 endast en tunn mjuk plastpåse medan den åren 1998-2004 har ett kartongfodral med flerfärgstryck. Baksidan av förpackningen har åren 1993-1997 "Enjoyable Sweden" och 1998-2000 "The Royal Coin Cabinet".

Souvenirförpackning 1993

Mjuk- och hårdplastförpackningarna finns även i en variant med engelsk text. Upplaga för de olika typerna av förpackningar (specialförpackningar är ej medräknade):

Årtal 1973 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992
Mjukplast 20000 71234 49146 21615 12100 12140 13927 11763 13050 11700 9445 18145 6700 7271 8170 8995 9759 7440
Hårdplast - - - 31245 48828 55375 70338 63750 62222 75120 55179 55867 70617 58530 59675 57705 65401 63370

Upplagan för mjukplast och hårdplast är summan av förpackningar med svensk + engelsk text.

Årtal 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009
Mjukplast  6800 7600 7000 7600 7300 7170 6560 6000         - - - - -
Hårdplast 59864 50847 45838 44729 41467 36730 35304 32713           20000 20000 20000 14000
Souvenir 4956 9950 5350 5481 4954 7067 8045 7209 7995 8000 6500 5775 4000 - - - -

   

  

Det finns även en numrerad specialförpackning 1991 med 3 st 10 öre och 2 st 50 öre 1991 samt en provprägling av ny 50-öring. Den finns i en numrerad mjukplastförpackning med upplagan 5 000 ex.

Mjukpastförpackning med 50 öre provmynt 1991

Upplagor för moderna mynt

Upplaga för de enskilda mynten i  miljoner exemplar:

Markerade med gult är extremt ovanliga och hittas nästan bara i Myntverkets förpackade Årsset, som har högre värde för årtal med gulmarkerade mynt.

Årtal 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991
10 kr - - - - - - - - - - - - - - - 106,55
5 kr 2,25 3,99 3,95 3,16 2,22 5,51 36,60 31,36 27,69 10,60 0,71 15,12 18,64 0,96 10,56 15,79
1 kr 4,32 80,48 81,41 47,45 51,69 62,08 24,84 23,53 37,81 4,91 0,90 21,54 30,34 55,96 54,47 34,25
50 öre 2,59 10,36 33,28 30,72 28,67 15,52 14,78 17,69 27,52 14,08 0,94 1,08 0,53 0,61 31,93 16,32
25 öre 2,82 5,51 54,59 48,42 38,89 46,37 43,22 28,95 7,29 - - - - - - -
10 öre 4,17 44,52 74,34 75,31 108,3 102,2 103,9 77,31 122,1 79,15 97,90 146,9 195,0 245,2 139,2 5,18
5 öre 4,67 31,04 46,02 65,83 61,00 54,96 40,47 36,30 13,45 - - - - - - -

10 öre 1986 har halva upplagan med myntmästarmärke U resp. D

     
Broschyrer om nya mynt utgivna av Riksbanken

Årtal 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
10 kr 42,51 20,11 0,57 0,52 0,30 0,33 0,08 0,08 8,52 4,17 12,03 13,82 9,05 13,21 4,53 15,20 12,00 3,40 - - - -
5 kr 5,35 0,27 0,17 0,19 0,18 0,17 0,08 0,10 3,85 6,00 13,05 11,06 6,73 4,37 - 0,63 12,00 10,00 - - - -
1 kr 16,77 0,41 0,57 0,50 0,32 25,04 39,75 55,02 104,2 23,91 62,44 54,18 42,06 21,47 - 30,75 60,51 40,02 - - 20,00 5,00
50 öre 39,53 0,64 0,52 0,49 0,25 0,07 5,06 22,08 33,06 30,12 32,02 32,07 25,96 25,02 30,00 50,00 35,00 20,00 - - - -

Statistik www.riksbank.se/sv/Sedlar-och-mynt/Statistik

År 1995 präglades dessutom 0,30 miljoner stycken 5 kr FN 50 år 1945-1995

   .

År 2000 präglades dessutom 3 miljoner 1 kr jubileum Millenniumskiftet.

        

Varianter på moderna mynt

10 kr 1991 finns dels i normalt utförande och dels med omvända sidor (180° vridning) som är mycket ovanlig.

10 kr 2001 har nytt porträtt och modifierad frånsida.

5 kr-myntet 1991 finns i en sällsynt variant med myntmästarmärke U (=Ulvfot) istället för D (=Dennis). Artikel i Numismatiskt FORUM 3/2000. Tidigare rapporterat av Ingemars myntsida.

1 kr 1968 finns i två olika metallegeringar: silver och kopparnickel. Silver är vit i färgen medan kopparnickel är blåaktig. Tag ett äldre 1 kr-mynt från 1967 (eller tidigare) och jämför med 1 kr 1973 så att du lär dig skilja mellan metallerna. Det är sedan lätt att identifiera metallen i 1968 år 1 kr-mynt.

1 kr 1968-1981 har en kärna med 97 % Cu + 3 % Ni samt en pläterad yta med 75 % Cu + 25 % Ni. 80 % av vikten är kärnan och 20 % av vikten är ytskiktet. Vikt 7 g ± 0,14 g.  Fr.o.m. 1982 har detta ändrats till homogent 75 % Cu + 25 % Ni. Det är mycket enkelt att skilja dessa åt eftersom den pläterade varianten har en tydlig brun skarv på randen. En svensk typmyntsamling bör innehålla båda sorterna av Carl XVI Gustafs 1 krona.

1 kr 2000 finns dels som ordinarie mynt av samma typ som 1 kr 1976, men även som 1 kr 2000 jubileum (även ändrat porträtt) med monogram på frånsidan. Nya ordinarie 1 kr 2001 har nytt porträtt och krona på frånsidan (således ej samma som 2000).

10 öre 1962-1973 har vikten 1,35 g medan 1973-1991 har vikten 1,44 g. Observera att 1973 finns med båda vikterna. 10 öre 1986 finns med två olika myntmästarmärken: U resp. D. Myntset 1986 innehåller dock endast myntmästarmärke U så glöm inte att skaffa m.m. D på annat sätt. 10-öringen upphörde att gälla som betalningsmedel efter 30 sept. 1992.

5 öre 1972-1981 har 95 % Cu + 4 % Sn + 1 % Zn medan 1981-1984 har 95 % Cu + 5 % Zn. Observera att 1981 finns med båda legeringarna. Det finns dock inget enkelt sätt att skilja dessa åt. 5-öringen och 25-öringen upphörde att gälla som betalningsmedel efter 30 juni 1985.

50 öre myntbrons 1992-2009 har 97 % Cu + 2,5 % Zn + 0,5 % Sn

I mitten på 1980-talet var det stor brist på 10-öringar trots Myntverkets stora årliga produktion. Man delade då ut plaströr som kunde fyllas med 50 stycken 10-öringar. Dessa fyllda plaströr användes sedan som betalningsmedel i affärer och banker. En myntsamlare bör samla dessa glömda plaströr. Då fanns det "RAKA RÖR I PLÅNBOKEN". År 1980 tillverkades 108 milj. 10-öringar. Se även om Monnibox längre fram.

Plaströr med 5 kr i 10-öringar

 
(e-post från en vänlig samlare 2016-08-21)

Jubileumsmynt i oädla metaller

Många länder i Europa har under de senaste 30 åren gett ut jubileumsmynt i oädla metaller t.ex. kopparnickel eller aluminiumbrons. Sverige 1/2 skilling 9 juli 1794 från Gustav IV Adolf i koppar kan även betraktas som ett sådant. År 1995 gavs en svensk 5 kr i kopparnickel (CuNi) ut till minne av FN 50 år. Astrid Lindgren (1907-2002) kom på ett 50 kr jubileumsmynt 2002 i aluminiumbrons (89 % Cu, 5 % Al, 5 % Zn, 1 % Sn): diameter 36 mm och vikt 22 g.

Canada var tidigt ute med 5 cent 1951 i nickel till minne av metallen nickels upptäckt 200 år av svensken Axel Fredrik Cronstedt i Stockholm 1751. Alltså ett svenskt jubileum på ett kanadensiskt mynt! Anledningen till detta är inte att Canada medverkat till den svenska upptäckten, utan att Canada år 1951 hade 90 % av världsproduktionen av nickel.

Dessa jubileumsmynt kan ha olika grad av koppling till de ordinarie mynten, enligt följande olika fall:

A. Samma storlek och metall som ett ordinarie mynt men även ordinarie mynt ges ut med samma årtal som jubileumsmyntet. Jubileumsmyntet finns i normal cirkulation. Exempel: Norge 5 kr 1975 Kronmynt 100 år i kopparnickel.

B. Samma storlek och metall som ett ordinarie mynt men årtalet saknas för det ordinarie myntet. Man låter således jubileumsmyntet ta hela den önskade upplagan och det finns också i normal cirkulation. Exempel: Danmark 20 kr 1992 Silverbröllop i aluminiumbrons.

C. Endast som jubileumsmynt, men som har en naturlig koppling till den ordinarie myntserien och som finns i normal cirkulation. Exempel: Storbritannien 2 pund 1994 Bank of England 300 år i nickelmässing.

D. Jubileumsmynt som inte hör hemma i den ordinarie myntserien och som inte finns i normal cirkulation. Utgivet som samlarmynt och gåvomynt för högtidliga tillfällen som examen och födelsedag. Exempel: Storbritannien 25 pence 1972 Silverbröllop i kopparnickel i Crown-storlek.


Nickel som myntmetall
(grundämnet nickel upptäcktes för 250 år sedan 1751)

Nickel upptäcktes för 250 år sedan av svensken Axel Fredrik Cronstedt (1722-1765), www.lysator.liu.se/runeberg/sbh/cronsaxe.html (klicka på scanned images). Nickel är en metall och grundämne som Cronstedt i Stockholm upptäckte år 1751. Han är även känd för sin riktiga uppdelning mellan stenarter och bergarter.

Nickel har i många länder använts som myntmetall, dels som ren nickel (100 % Ni) som är magnetisk och dels som omagnetisk kopparnickel (25 % Ni + 75 % Cu). Metallen började användas som en ersättning för små eller låghaltiga silvermynt (billon). Värdet för nickel var högre än för koppar men lägre än för silver. De lägsta valörerna var i koppar/brons och de högsta i silver (och mellan dessa fanns nickelmynten). Billon-mynt som gavs ut åren 1850-1877 i Schweiz innehåller typiskt 55 % Cu + 10 % Ni + 25 % Zn + 10 % Ag (silverhalten kan variera mellan 5-15 %).

USA gav ut "small cent" 1856-1864 med 12 % Ni + 88 % Cu. Den nuvarande 5 cent-Nickel började ges ut år 1866 med 25 % Ni + 75 % Cu. Mynt i kopparnickel (CuNi) gavs ut i Belgien år 1860 (20 centimes). Schweiz gav ut 5 centimes CuNi år 1879-1980 men även magnetisk 100 % Ni åren 1932-1941, 10 centimes CuNi år 1879-2000 men även magnetisk 100 % Ni åren 1932-1939, 20 centimes gavs dock endast ut i 100 % Ni år 1881-1938 och först år 1939 kom CuNi. Nickelmynt kan även finnas med lager av olika legeringar där ett av lagren är magnetiskt vilket gör att hela myntet verkar svagt magnetiskt och med svårighet lyfts av en magnet (100 % Ni eller 100 % Fe är kraftigt magnetiskt och fastnar på magneten).

Silverpriserna började stiga kraftigt år 1968 vilket gjorde att nästan alla länder ersatte silvermynten med kopparnickel. Schweiz får då den mycket ologiska serien 5-10-20 centimes och ½-1-2-5 francs där alla mynt tillverkas i CuNi. Man började med 5 centimes aluminiumbrons 1981 som inte fortsattes med 10-20 centimes.

Sverige gav ut "nödmynt" i CuNi som följd av silverbrist i anslutning till 1:a och 2:a världskriget (bronsmynten ersattes samtidigt av järn). När sedan silvervärdet på mynten blev högre än nominellt värde blev man tvungen att permanent övergå till omagnetisk CuNi: år 1962 för 10-25-50 öre, år 1968 för 1-2 kr. Här följer en sammanställning över svenska mynt som innehåller nickel (även silvermynt kan innehålla nickel!!):

data.kb.se/datasets/2015/02/sou/1966/1966_4(librisid_13881844).pdf

Tidigare silvermynt är endast legerade med koppar.

Under 2:a världskriget uppstod brist på nickel i USA så att man tvingades ge ut "nödmynt" i silver som ersättning för nickel!! (i Sverige var det tvärtom då Ni ersatte Ag). USA 5 cent år 1942-1945: 35 % Ag + 56 % Cu + 9 % Mn (mangan). Amerikanska silvermynt ersattes senare med CuNi pläterat på Cu: 10-25 cent 1965, 50 cent 1971.

Canada gav år 1951 ut ett 5 cent jubileumsmynt i nickel med anledning av 200 års-minnet av upptäckten av grundämnet nickel (Ni) av svensken Axel Fredrik Cronstedt. Således ett svenskt jubileum på ett kanadensiskt mynt!! Det första kanadensiska myntet i nickel kom år 1922 (5 cent 100 % Ni). Under 2:a världskriget ersattes dessa av mässing och under Korea-kriget kom 5 cent Ni pläterat på Fe med ett tunt ytskikt av Cr (krom). År 1955-1981 fortsattes utgivningen av 5 cent 100 % Ni men ersattes 1982 med CuNi. De tidigare silvermynten (10-25-50-100 cent) ersattes år 1968 med 100 % Ni. Dollarmyntet i Ni ersattes år 1987 med bronspläterad Ni som fortfarande är magnetisk trots sin gula yta. Se även och www.nunetcan.net/articles/5cents.htm. (The Canadian nickel 5 cent).

Island gav år 1968 ut 50 kr jubileum i magnetisk nickel och fortsatte 1970 med ett snarlikt ordinarie 50 kr-mynt i omagnetisk CuNi. Finland präglade år 1993 ett 1 mk-mynt i CuNi (diameter 22,25 mm och vikt 4,5 g) men eftersom det visade sig att gamla svenska 50-öringar i CuNi passade i de finska automaterna var man tvungen att dra in myntet innan det getts ut (ersattes med 1 mk Al-brons med vikten 5,0 g). Finnarna trodde nog att den nya 50-öringen 1992 i brons skulle ersätta CuNi i cirkulationen men ännu år 2001 cirkulerar minst lika många 50 öre CuNi som av de nyare i brons.

Metaller och legeringar i mynt finns utförligt beskrivna på www.ukcoinpics.co.uk/metal.html (21 sidor). Även icke metalliska ämnen har använts för mynt: Grafit, glas, läder, papper, plast, porslin, selen (medalj över dess upptäckare Berzelius). "Nordic gold" beskrivs som aluminiumbrons med 89 % Cu + 5 % Al + 5 % Zn + 1 % Sn (tenn). Denna legering används i det svenska 10 kr-myntet och i de nya euromynten 10-20-50 cent. Världens äldsta mynt från Lydien (700 f.Kr.) gjordes av elektron (eng. Electrum) med 75 % Au + 25 % Ag. Se även "Silver Alloys" om hur man blandar in nickel och zink i låghaltiga silvermynt för att de ska se vita ut. Svensk litteratur om metallegeringar:
- Torsten Swensson m.fl.: Kungliga myntet 1850-1950, 160 sidor + tabeller.
- Lars O. Lagerqvist: "Om metallsammansättningar ...", Myntkontakt 3/81 sid. 52.
- Skand. Num. 3/80 sid. 22: Nickel som myntmetall.
- Skand. Num. 7/80 sid. 10: Några karakteristiska moderna myntmetaller.
- Skand. Num. 7/80 sid. 54: Aluminiumbrons i Schweiz 5 centimes 1982 (hindrar förväxling med ½ franc).
- Skand. Num. 5/81 sid. 14: Kaurisnäckan som betalningsmedel.
- Ytterligare information från Skand. Num. 7/80: Man kan särskilja mynt av Ni och Fe med enbart en U-formad magnet. Båda metallerna är magnetiska men järn suger åt sig samtliga kraftlinjer medan nickel släpper ut kraftlinjer så att ett andra mynt kan lyftas efteråt. Magnet med fastsuget järnmynt har ingen kraft att lyfta något mer!! På detta sätt kan du undersöka vad som döljs under ett pläterat mynt.

Nickel 250 år firades med två olika seminarier i Sverige och England av Nickel Development Institute:
Trends of Nickel in Coins – Past, Present and Future (Stockholm 8 nov. 2001):
Beskriver nickelmyntens historia som börjar redan före Kristus då man under Alexander den stores tid präglade mynt i provinsen Baktrien (norr om nuvarande Afghanistan) med 80 % Cu + 20 % Ni. Metallen nickel var inte känd så man kallade metallblandningen "vit koppar". Denna legering kom troligen från Kina eftersom det finns kinesiska knivmynt som består av kopparnickel tillverkade under samma tid. Sedan dröjde det till år 1850 innan Schweiz började tillverka mynt som innehöll nickel.

Artiklar om rengöring och förvaring av mynt
- Skand. Num. 6/78 sid. 6: Förvaring av mynt: myntskåp, two-by-two (TBT)-ramar.
- Skand. Num. 6/78 sid. 8: Rengöring av mynt: mekaniskt, kemiskt, patinering, oljeskydd, oxidering.
- Skand. Num. 9/80 sid. 32: Rengöring av mynt.
- Skand. Num. 10/80 sid. 18: Förvaring av mynt.
- Myntkontakt 5/78 sid. 132: Skydd av samling, Registrering av föremål samt försäkringsfrågor.
- Myntkontakt 9/78 sid. 235: Myntkonservering.
- SNT 6·2000 sid. 140: Myntbössan "Monnibox". Bilder av Monnibox från 1949, 1954, 1970, 1993.


Referenser

Upplaga flyttningsmedalj Medaljboken 1975

Upplaga mynttyper G VI A Myntverket nov 1977

Kassett mynttyper G VI A Myntverket apr 1982

10 kr 1972 för 80-årsfond Skand.Num. 72-01.16

90 år för 80-årsfond Frimärkshäfte 6.11.72

Upplaga 10 kr 1972 Skand.Num. 80-03.33

Upplaga 50 kr 1976 Myntverket maj 1979

Upplaga 200 kr 1980 Myntverket sep 1982

Legering 5 öre 1981 Myntverket apr 1982

Legering 1 kr 1982 Myntverket apr 1982

Mjukplastförpackning Myntverket 1994

Mynt till ära och minne! Svenska jubileums- och minnesmynt (54 sidor): Riksbanken har i samarbete med Kungliga Myntkabinettet tagit fram en broschyr som presenterar alla jubileums- och minnesmynt utgivna fram till och med 2004 (även jubileumssedlar). Ladda hem pdf-fil.

Beskrivning av jubileumsmynt:
10 kr 1972 anges med fel vikt: bruttovikten är 18 g medan finvikten Ag är 15 g.
1000 kr 1992 Gustav III anges med fel vikt: bruttovikten är 5,8 g medan finvikten är 5,22 g Au.
2000 kr 1999-2001 anges med 13 g vikt medan 2002-2004 anges med 12 g. Eftersom guldhalten är 90 % (samt 5 % Ag + 5 % Cu) så motsvarar skillnaden mellan 13 och 12 g ungefär bruttovikt och finvikt. Jag efterlyser någon som kan kontrollväga 2000 kr mynten för att se om de är 12 eller 13 g.
Jämför vikt av 2000 kr mynt: www.metallpris.se/myntkatalog/lista-med-svenska-guldmynt#.V2wlnXnr1jo

Senare minnesmynt


Vikt och toleranser för 1-2-5 kr kr mynt

www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/riksbankens-foreskrifter-201484-om-nya-mynt-av_sfs-2014-84

1 kr: Myntets vikt är 3,60 gram. Vid uppvägning av 100 mynt får vikten avvika högst plus/minus 5,4 gram från 360 gram.

2 kr: Myntets vikt är 4,80 gram. Vid uppvägning av 100 mynt får vikten avvika högst plus/minus 7,2 gram från 480 gram.

5 kr: Myntets vikt är 6,10 gram. Vid uppvägning av 100 mynt får vikten avvika högst plus/minus 6,1 gram från 610 gram.

Detta betyder att ett 2 kr mynt normalt borde väga 4,73-4,87 g, men enstaka mynt kan ligga utanför. Tillverkare av myntmaskiner måste väja toleranser för att godkänna myntets vikt och då väljer man kanske 4,7-4,9 g, eventuellt något större.

Maskinen på ICA vägrade att ta emot ett 2 kr mynt idag trots försök 10 gånger. Det var ett mynt 2 kr 2019 som väger 4,86 g som strulade (helt och rent med fin kvalitet ca 01). För hög vikt?

Troligen visar min myntvåg något för höga värden. Vägde tidigare 10 st gamla 1 kr mynt som 7,023 g i genomsnitt (nominellt ska vara 7,0 g).  Kanske 0,3 % för högt.

lagen.nu/1989:61 Gamla 1 kr i CuNi ska väga 7,00 g ± 2 %. Jfr med KMK www.myntkabinettet.se/fakta/visste_du_att

Nya mynt 1 kr och 2 kr toleranser ± 1,5 % och 5 kr tolerans ± 1,0 %, medan 10 kr enligt äldre förordning har ± 2,0 %.

P.S. Hittade bild av myntvåg identisk med min egen: www.safealbum.se/myntvagar/myntvag-max-100g-1319329992.html Anger noggrannhet på ± 0,01 g, men menar man antalet decimaler på displayen eller mätnoggrannhet? Myntvågen har möjlighet till kalibrering men då måste man ha en 100 g exakt vikt.

Kalibreringsvikter finns att köpa www.vagexperten.se/kalibreringsvikt-kern-m1-347.html?gclid=EAIaIQobChMI5IDk2vun6wIVGiwYCh10vAHUEAQYAiABEgJGVvD_BwE 100 g ± 5 mg (M1)

Det är samma pris på kalibreringsvikter oberoende av om det är kvalitetsklass M1, M2 eller M3, så det är lika bra att köpa M1. Klass M1-M2-M3 tillverkas i mässing medan M1 även tillverkas i rostfritt stål (något dyrare). Ännu bättre klasser som F1 tillverkas endast i rostfritt stål.

Mitt tips: Köp två olika vikter. Dels 100 g för kalibrering samt ytterligare en vikt på 5-10 g motsvarande de mynt du brukar väga. Efter kalibreringen vill man nog kontrollera noggrannheten inom normalt område.

Kolla även vikter med olika noggrannhet www.vagexperten.se/kalibreringsvikter.html

Klasser med noggrannhet för kontrollvikter (mg)
Vikt E1 E2 F1 F2 M1 M2 M3
10 g 0,02 0,06 0,2 0,6 2 6 20
100 g 0,05 0,16 0,5 1,6 5 16 50

svenskavag.se/ovrigt/vikter

Gorgons myntsida om att väga mynt www.gorgon.n.nu/vademecum

Våg med noggrannhet ± 0,01 g www.vagexperten.se/fickvagpro-px100.html

Våg med noggrannhet ± 0,001 g www.vagexperten.se/precisionsvag-kern-tgd.html

P.S. Jag funderar även på att skaffa ett digitalt skjutmått som mäter ± 0,01 mm www.kjell.com/se/produkter/el-verktyg/verktyg/matverktyg/digitalt-skjutmatt-p40131 men mätnoggrannheten är troligen  ± 0,03 mm.
Behövs för att mäta diameter och tjocklek hos mynt, men var försiktig så att du inte repar myntet. Idag har jag bara ett gammalt mekaniskt skjutmått som mäter ± 0,1 mm noggrannhet.

Troligen ännu bättre med digital mikrometer smaskin.se/matverktyg/mikrometrar/digitala-3/digital-mikrometer. Man skruvar istället för skjuter som ger mycket bättre precision.
Avläsning ± 0,001 mm och mätnoggrannhet ± 0,003 mm. Utväxlingen på skruven kanske ger den så stark kraft att den krossar myntet. Jag rekommenderar skjutmått istället. Någon som provat mikrometer?

SNT artiklar om att mäta mynt med mikrometer: numismatik.se/pdf/snt4-51990.pdf och numismatik.se/pdf/snt72011.pdf. (sök sedan på mikrometer):
SNT/Myntkontakt,1977:9 och 1978:2, bland annat beskriver hur mynt som slås med alltför högt tryck kan få en för hög kant. Detta är särskilt problematiskt för mynt i högre valörer som skall fungera i automater.


Svenska "Tre Kronor" på danska mynt

Har läst flera inlägg på FaceBook från kunniga myntsamlare om konflikten 1520-1521 mellan Danmark och Sverige, utan att ge den en numismatisk vinkling, som jag nu försöker göra. Under många hundra år var detta en konflikt mellan Sverige och Danmark. De svenska "Tre Kronor" symboliserar de "tre vise männen" (tre kungar) som upptäckte Betlehems stjärna på Trettondag Jul (6 januari). Danska påståenden om att kronorna syftar på Kalmar-unionen är fel. Sveriges riksvapen – Wikipedia och Tre kronor – Wikipedia

  
Danmark 1 kr mynt 1980 och 1 kr sedel 1921 baksida (båda med "Tre Konor" nedtill vänster)

Danmarks riksvapen – Wikipedia

Om åtgärder för borttagande av trekronorsvapnet ur Danmarks stora riksvapen. Motion 1972:183 av herr Hermansson m. fl. - Riksdagen

"I Danmarks stora riksvapen ingår också Sveriges statsvapen tre kronor, som långt efter Sveriges utträde ur unionen insattes där som ett uttryck för den danske konungens anspråk på Sverige. Redan Gustav Vasa protesterade häremot och tog upp saken vid 1560 års riksdag. Tvisten om trekronorsvapnet blev en av anledningarna till krigen med Danmark 1563-1570 och 1611 — 1613. Då Sveriges riksdag 1605 uppsade konung Sigismund tro och lydnad motiverades detta bl. a. med att han utan riksdagens vetskap medgivit trekronorsvapnets förande av den danske konungen. Under Karl XI :s tid gjordes sedan från svensk sida ytterligare erinringar mot det svenska statsvapnets förekomst i det danska riksvapnet. En detaljerad skildring av denna svensk-danska vapentvist återfinnes idet av Fahlbeckska stiftelsen vid Lunds universitet utgivna vapenrättsliga arbetet ”Heraldik i svenska författningar” av Uno Lindgren, Lund 1951,s. 22-26."

Se även De nordiska ländernas vapen – Societas Heraldica Scandinavica (heraldik.org)

Se även heraldik svenska forfattningar | Bokbörsen (bokborsen.se)

Riksarkivet Stora Riksvapnet - Riksarkivet

Herman Lindqvist Tacka Albrekt för att vi har våra svenska tre kronor | Aftonbladet

Myntbloggen 2013 05 | januari | 2013 | Myntbloggen.se

Kung Arthur Kung Arthur och de tre kronorna i Sveriges riksvapen – Nya Il Convito (wordpress.com)


Skulptur av kung Arthur från katedralen i Köln där de tre vise männens reliker förvaras, sköld med "Tre Kronor"

Coat of arms of Munster (provins på Irland)

  

Coat of arms of Ireland - Wikipedia

Coat of arms of Munster - Wikipedia

"What is far more certain is that, probably from the time of the first Norman engagement in Ireland, the Arms of Ireland consisted of the three crowns, now used as the arms of the province of Munster"
The Harp and Arms of Ireland (wirestrungharp.com)

  
East Anglia - Wikipedia


Fällgaller (Portcullis) som myntortsmärke och symbol

  
Symbol för Westminster en.wikipedia.org/wiki/Portcullis


Portcullis House en.wikipedia.org/wiki/Portcullis_House (fasaden har likheter med fällgaller!!)

  
Myntortsmärke Fällgaller - Mynt Henrik VIII (upptill) och Brexit 2020 Sovereign (till vänster om årtalet)

      
Fällgaller (Portcullis) finns även på gamla engelska kantiga 3 pence och nya 1 pence mynt samt Elizabeth I


HM Customs and Excise (collection of customs duties, excise duties, and other indirect taxes)

        
Tullverkets nya och gamla emblem. Observera att det finns olika i färg och svart-vitt (för Tullverkets författningssamling och i Tullverkets stämplar).

Föreskrifter år 2002 www.tullverket.se/webdav/files/Styrdokument/TFS/2002/2002014.htm

Märkligt att man bytt från "Tre Kronor" till Lejon med Fällgaller. Har man kopierat den brittiska myndigheten? Finns det något historiskt ursprung i Sverige? Någon som är insatt i heraldik?

P.S. Svenska Wikipedia har en FELAKTIG bild av emblemet!! Någon som kan stryka detta. Ovanstående bilder är de rätta.

  
Märkliga skyltar!! Färgläggning av svart-vitt emblem är väl INTE meningen att man ska göra!! Krona saknas t.v.

Se även Uniformer i Tullverket under 200 år svenskhistoria.se/uniformer-i-tullverket-under-200-ar

Brexit 50 pence mynt i guld, silver och nickel

"As many as 10m Brexit 50p coins will enter circulation throughout 2020. The Royal Mint also announced it will put three coins up for sale on Friday (31 January). They are available in gold, silver and brilliant uncirculated - with just 1,500 gold coins for sale for £945."

  
www.royalmint.com/register-interest/register-your-interest-brexit

"In addition, a number of gold Sovereigns will be struck on the day and these particular coins will feature a portcullis privy mark."

Brexit 50 pence mynt uppskjutet

www.aftonbladet.se/nyheter/a/GG8vJQ/uppskjuten-brexit-ger-paus-i-myntpragling

  

www.dailymail.co.uk/news/article-7613865/Plans-release-THREE-MILLION-Brexit-Day-50p-coins-October-31-paused-Treasury.html


30 mm och 13,5 g

medlem i EU 1973

30 mm och 13,5 g 

ordförandeskap i EU

27,3 mm och 8,0 g (mindre storlek)

medlem i EU under 25 år

news.coinupdate.com/united-kingdom-announces-that-a-commemorative-50-pence-coin-will-be-issued-to-mark-brexit

en.wikipedia.org/wiki/Fifty_pence_(British_coin) 


Albert Einstein på mynt - Världens minsta mynt!!

  
diameter 3 mm!!, vikt 0,06 g!!, 1/500 once Au!!
www.swissmint.ch/e/aktuell/neuheiten/klein-gold.php

"After all, neither image on the minted sides can be discerned with the naked eye. So Swissmint has commissioned special packaging complete with magnifying lenses and light, ensuring that you can examine the smallest gold coin while still keeping it safely stored."

Brexit 31 januari 2020

     
50 pence mynt


Åter till Startsida