5 kr Gustav Vasa 1965‒1981

© Sedelmynt (J.A.), Ändrad 2026-09-14

[ Uppåt ] [ 5 kr ] [ 10 kr ] [ 50 kr ] [ 100 kr ] [ 1000 kr ] [ Banderoller ] [ Provsedlar ]

 5 kr 1966* med positionsbokstäver (pb) EZ och seriebokstav (sb) G, slutsiffror 01, med stjärna

Gavs ut: 24 jan. 1966 enligt SFS 1966:2 (datum enligt Lindgren sid. 192)

Ogiltig: 31 dec. 1998 enligt SFS 1996:168 och SFS 1998:1416 (se även SFS 2018:1172)

Format: 110×68 mm

Papper: Gult, maskintillverkat, arktryck (från Tumba Bruk)

Tryckeri: Riksbankens Sedeltryckeri, Stockholm eller Tumba Bruk (efter år 1970)

Framsida: Gustav Vasa (kung 1523‒1560), Offsettryck i violett huvudfärg samt grön och orange

Baksida: Tjäder och gran, Offsettryck i blå och rödbrun färg

Konstnär: Eric Palmquist (1908‒1999)

Gravör: Albert Jorpes (1913‒2000)

Nummer: Årtal + två positionsbokstäver + seriebokstav + löpnummer med 6 siffror, Röd färg

Vattenmärke: Rutnät av diagonala våglinjer med siffran 5 inlagd i rutorna

Säkerhetsfibrer: Blå och röda, utspridda över hela ytan på båda sidor

Säkerhetstråd: Saknas

Fluorescerande: NEJ, men varierande mängd vitmedel

Enligt SFS 1979:990 (ändring av Riksbankslagen SFS 1934:437 § 8) stadgas att "Riksbanken skall utgiva sedlar å tio, ett hundra, ett tusen och tio tusen kronor". Enligt samma lag kunde även "sedlar å fem, femtio och fem hundra kronor" utges om behov fanns. Lagen medgav således slopande av 5 kr-sedeln som tidigare var obligatorisk enligt SFS 1938:308 (ändring av Riksbankslagen SFS 1934:437 § 8).

Riksbanken slutade lämna ut 5 kr-sedlar den 14 okt. 1983 och har sedan endast lämnat ut 5 kr-mynt.

Enligt SFS 1988:1385 förbjöds nyutgivning av 5 kr-sedlar, men redan cirkulerande var fortsatt giltiga.

Namnteckningar

Två i violett offsettryck, fast kombination per år

Per Åsbrink riksbankschef 1955‒1973, född 1912.

Krister Wickman riksbankschef 1973‒1976, född 1924.

Carl Henrik Nordlander riksbankschef 1976‒1979, född 1909.

Lars Wohlin riksbankschef 1979‒1982, född 1933.

Sture Laurén bankokommissarie 1952, född 1900.

Åke Gustafsson bankokommissarie 1958, född 1923.

Seriebokstav till vänster om nummer

En seriebokstav där följande bokstäver aldrig används: D, J, Q, W. Seriebokstaven för sedlar utan stjärna har kontinuerligt stigande bokstav för åren 1965‒1976 medan man åren 1977‒1981 började om med bokstav A för varje nytt årtal. År 1976 som turligt nog saknar stjärnsedlar använder även seriebokstäverna V, X, Y som annars är typiska för stjärnsedlar. Seriebokstav I finns för 1965 (med *) och 1969 (utan *) medan bokstav I saknas 1977 trots att både H och K finns.

Positionsbokstäver till höger om årtal

Två positionsbokstäver där den vänstra är A-E och den högra S-Z (inte W). Totalt blir det 5×7 = 35 olika positioner AS-EZ i tryckarket. Varje tryckark innehåller således 35 sedlar. Se Platbãrzdis Sveriges Sedlar Supplement 1972 och Ahlström auktion 19:781. Sedelarket hade 35 positioner AS-EZ t.o.m. 1974 sb P. Senare årtal har varierande storlek på sedelarket: AS-DY, AS-CY, AS-CZ eller AS-DZ.

Tre sedlar från samma ark med olika positionsbokstäver men med samma nummer

Sex sedlar från samma ark med olika positionsbokstäver men med samma nummer

Sedelnummer

Sedelnumret har 6 siffror 000 001 - 900 000. I tabellerna anges att ?9 saknas eftersom nummer > 900 000 inte finns. 1:a siffran från vänster (100-tusental) anges i tabellerna eftersom inte alla seriebokstäver har alla siffror 0-8. För stjärnsedlar anges intervall med tusental.

Serierna trycks i bokstavsordning men inom en serie trycks numren med uppräkning från 000 001 till 900 000 eller nedräkning från 900 000 till 000 001. Den sista serien för ett årtal blir då ofullständig.

Stjärnsedlar

Alla stjärnsedlar har unika seriebokstäver som inte finns utan stjärna för samma årtal. 5 kr 1972* är endast känd med slutsiffror 01.

Typ 1: mörkrött årtal i boktryck

5 kr 1972* med positionsbokstäver (pb) AS och seriebokstav (sb) Z, slutsiffror 01, med stjärna

I nedanstående tabell markeras sb med gult om den saknas i Rosenqvist SF. Jag har endast hittat 1974 sb U med pb AS-CY.

Wallén SS sid. 116 anger även 5 kr 1972* med stjärna och pb EZ, men jag och SF känner endast till 1972* pb AS (25 olika sedlar med pb AS i min databas men ingen pb EZ).

5 kr år 1977 finns med både typ 1 och typ 3. Första ettan i årtalet har rak fana (vinkelrätt mot grundstrecket) 1965, 1968, 1969, men lutande fana för övriga årtal.

        
5 kr 1965‒1973 och 1974 serie P har positionsbokstäver (pb) AS-EZ. Stjärnsedlar har oftast pb EZ.

     
5 kr 1974 serie R, S, T och 1976 samt 1977 serie A och B har positionsbokstäver (pb) AS-DY. Stjärnsedlar har pb DY.
5 kr 1974 serie U finns endast med position AS-CY där hela D-raden DS-DY saknas.

		sb G, slutsiffror = 00	sb G, slutsiffror = 00
sb G, slutsiffror = 01	sb G, slutsiffror = 00

sb A, slutsiffror = 01	sb A, slutsiffror = 01	sb A, slutsiffror = 00	sb A, slutsiffror = 00
		sb Z, slutsiffror = 91
sb Y, slutsiffror = 01	sb Y, slutsiffror = 01	sb Y, slutsiffror = 01	sb Y, slutsiffror = 01
sb Y, slutsiffror = 00	sb Y, slutsiffror = 00	sb Y, slutsiffror = 00

5 kr 1974* stjärna med 3 sedlar i nummerföljd och slutsiffror 00

Typ 2: djuprött årtal i offsettryck

Typ 3: orange årtal i offsettryck

5 kr 1979* med positionsbokstäver (pb) CS och seriebokstav (sb) Z, slutsiffror 00, med stjärna

I nedanstående tabell markeras sb med gult om den saknas i Rosenqvist SF.

År 1979 finns några säkerhetsfibrer med kraftig blå fluorescens. Jämför med de synliga fibrernas längd och form så att du kan skilja detta från löst damm som också är fluorescerande. Övriga årtal saknar detta.

  
5 kr 1977 serie C, E, F samt 1979 har positionsbokstäver (pb) AS-CZ.

        
5 kr 1977 serie G, H, K samt 1978 och 1981 har positionsbokstäver (pb) AS-DZ.

		sb Y, slutsiffror = 01	sb Z, slutsiffror 00

5 kr 1979 utan vattenmärke

Det finns 5 kr 1979 utan vattenmärke. Kända nummer utan vattenmärke är B215-tusen, B563-tusen och B564-tusen.

I min databas finns tre exemplar av sedlar utan vattenmärke enligt säljaren på Tradera. Jag är osäker på om dessa bara har extremt svaga vattenmärken eller saknar dessa helt.

Se även Philea Myntauktion 3:6845, 5 kronor 1979 B 564 204. Sedel utan vattenmärke.

5 kr med otryckt baksida

Det finns 5 kr-sedlar med otryckt baksida 1965 A, 1968 G, 1969 H, 1969 I, 1970 K, 1973 N och 1974 P. Se även Ahlström auktion 43:548 och 50:924 samt Platbãrzdis Sveriges Sedlar Supplement 1962‒1971 sid. 5 och Skandinaviska Myntmagasinet 3/1988 sid. 5.

Sedlarna skärs till ark före tryckningen. Om två ark klibbar ihop så kan man få en otryckt baksida.

5 kr 1967* med delvis otryckt baksida

Sedel med otryckt baksida med tryck längst till höger. Sedeln är helt ocirkulerad. Troligen har två tryckark klibbat ihop så att sedeln fick otryckt baksida. Samtidigt har detta ark kommit snett eller blivit vikt så att trycket till höger kom rätt. Alla 5 kr sedlar har tryckts med arktryck så att pappersrullen skärs till ark före tryckningen.

Otryckt sedelpapper

Otryckt sedelpapper med vattenmärke och säkerhetsfibrer

Jfr med Ahlström 24:1549 och 63:1300 (otryckt sedelpapper för 5 kr Sittande Svea).

Kroatien 25 dinarer 1991

Kroatien 25 dinarer 1991 har samma gula sedelpapper och vattenmärke som 5 kr Gustav Vasa och tryckt i Sverige. Vattenmärke med femma och våglinjer i rutmönster är något malplacerat på en sedel med valören 25. "Z.Jakus del" på baksidan anger att den svenske frimärksgravören Zlatko Jakus utformat (design) sedelns baksida. Sedeln har även samma blå och röda säkerhetsfibrer som den svenska 5 kr-sedeln. Sedelnumret (10 siffror) i svart har samma gulgröna fluorescens i UV-ljus som 1985 års svenska sedelserie. Den kroatiska 25 dinarer-sedeln finns i två varianter. Kan första siffran vara en svensk årtalssiffra så att två sedlar har årtalet 1991 och 1992?

• Nummer börjar med 1: nollorna i numret ovala, papper helt utan vitmedel.
• Nummer börjar med 2: nollorna i numret avrundat rektangulära (som alla nya svenska sedlar), några säkerhetsfibrer fluorescerande rött/blått, papper med något vitmedel.

Kroatien 25 dinar finns även med omvänt vattenmärke

Den kroatiska sedelns framsida har utformats (design) av Hannu Järviö. De lägre valörerna (1-1000 dinarer) i serien har tryckts i offset medan de högre valörerna (2000-100 000 dinarer) har en graverad framsida. Gravör till dessa högvalörer är den svenska sedelgravören Agnes Miski som även graverat 50 kr Jenny Lind och 1000 kr Gustav Vasa 1989.

Samma gula papper med vattenmärke har även använts för tryckning av privata provsedlar från SCAN COIN och Inter Innovation.

5 kr med färgförändringar

Bilder från Tradera 2018-11-29: Tryckfärgen i orange är kraftigt blekt för årtalet och bildens färg i orange. Troligen orsakad av kemisk blekning.

Varning för falska 5 kr 1977 SPECIMEN på Tradera

  
Samma sedel annonserades först UTAN SPECIMEN och sedan MED SPECIMEN hålstansning

Jämför med en ÄKTA SPECIMEN, med grövre hål (har även tresiffrigt svart nummer på baksidan)

5 kr slutsiffror 01/00 värdering

              
Dessa 5 kr sedlar är extremt ovanliga med tänkbart katalogvärde av ca 2000 kr (dessa serier finns endast med slutsiffror 01/00)
5 kr 1972* finns endast med slutsiffror 01 så värdet kanske blir 3000 kr (Delzanno värdering 2500 kr)

              
Dessa 5 kr sedlar är vanliga med ett tänkbart katalogvärde av ca 100 kr men 1974 DY Y 01 är ovanligare så kanske 500 kr
I min databas finns 49 ex av 1974 DY Y 00 men endast 6 ex av 1974 DY Y 01

5 kr 1974* stjärna med 3 sedlar i nummerföljd och slutsiffror 00

Mina gissade priser för extremt sällsynta sedlar gäller oberoende av kvalitet (1+, 01, 01/0) eftersom en samlare får nöja sig med det som finns. 5 kr 1972* är egentligen inte så sällsynt, i min databas har jag 42 försäljningar med 36 unika sedelnummer, trots detta har 5 kr 1972* den lägsta kända upplagan av alla stjärnsedlar med bara 1000 ex.

[ Uppåt ] [ 5 kr ] [ 10 kr ] [ 50 kr ] [ 100 kr ] [ 1000 kr ] [ Banderoller ] [ Provsedlar ]

Åter till [ Start ]