© Sedelmynt (J.A.), Ändrad 2026-01-20
Förkortningar:
sb = seriebokstav, till vänster om numret för 5-10 kr och 50-100 kr efter ca
1947
nb = nummerbokstav, till vänster om numret för 50-100 kr före ca 1947
kb = kontrollbokstav, till höger om nummer
ab = arbetsbokstav (arbetsmärke), på baksidan upprepad två gånger
nt = namnteckning
vm = vattenmärke
nr = nummer
Den logiska användningen av kontrollbokstav för 50-100-1000-10000 kr 1902‒1950 motsvarar en seriebokstav! Nummerbokstaven (till vänster) för alla högvalörer (50-100-1000 kr) före ca 1947 bestäms av de två slutsiffrorna. Detta gäller även de äldsta högvalörerna utan kontrollbokstav.
Papperet är lamellerat handtillverkat 1890‒1940 för 5-10 kr och 1894‒1946 för 50-100-1000 kr sedlar. Maskintillverkat papper har slätare yta, färre svagare säkerhetsfibrer och suddigare vattenmärke. Det maskintillverkade papperet har ofta säkerhetsfibrer orienterade lodrät och en tydlig gräns där fibrerna saknas.
handtillverkat och maskintillverkat papper, jämför fibrernas
antal och styrka
Sedelpapperet har olika grad av vitmedel som reflekterar ultraviolett ljus. Mängden vitmedel kan variera så att vitheten i UV-ljus skiftar. Det är tveksamt om man kan katalogisera dessa variationer. En specialsamling med sedlar kan dock innehålla exempel på mycket vitmedel och nästan inget vitmedel. Försök inte att samla alla mellanting eftersom det finns en glidande skala med mindre och mindre vitmedel. Vitmedel började användas ca 1957 (språngvis ökning) men omkring 1970 har mängden vitmedel minskat betydligt.
PENGAR Pengar Filmarkivet.se — Hundra år i rörliga bilder Bilder från sedeltryckeriet av sedelark med 4 st 50 kr (handtillverkat papper) och 18 st 5 kr sedlar (maskintillverkat papper).
Mycket intressant med buntar av sedelark 50 kr som är knöliga dvs. handtillverkade och 5 kr ark med 18 sedlar där bunten är helt plan. Handtillverkat ark med 8 små sedlar och maskintillverkat med 18 små sedlar (för 50/100 kr blir det 4 resp. 9 sedlar per ark).
Jämför med provtrycksark Riksdaler Riksmynt där arkens storlek motsvarar 12 små sedlar!!
|
Säkerhetsfibrer för Sittande Svea år 1910‒1920 vid
papperstillverkning: |
Enligt SFS 1898:59 sid. 3: ”Ett arbetsmärke, bestående av en bokstav i rödbrun färg, kommer att anbringas på ömse sidor av den på sedlarnas baksida graverade bilden”. Kungörelsen gällde samtliga valörer 5-10-50-100-1000 kr. Märkligt nog trycktes 10 kr med arbetsbokstaven i grön färg i strid med kungörelsen. Detta beror på att man för enkelhets skull använde bakgrundstryckets färg även för arbetsbokstaven. Sedeln 10 kr har grönt bakgrundstryck medan övriga valörer har: brun(5), gulbrun(50), rödbrun(100) och rödbrun(1000). Arbetsbokstaven användes för sedeltryckeriets interna kontroll och har funnits med följande utseende:
även ab Å, Ä och Ö finns 1900‒1919
 stor arbetsbokstav I |
 stor arbetsbokstav J |
1919 Sverige 100 Kr Kv 1?/1 Riss | Köp från numis på Tradera (587627412)
arbetsbokstav Ä
År 1919 senaste årtalet med kända arbetsbokstäver Å, Ä, Ö (jag efterlyser ännu senare)
Sedlar ca 1900 ‒ ca 1965 tillverkades i buntar om 100 sedlar, med omslutande banderoll. Dessa buntar kontrollerades manuellt av en tjänsteman på tryckeriet och som bevis på detta satte han sina initialer på sedelns baksida i övre högra hörnet. Eftersom buntarna hade 100 sedlar med nummer 1-100, hade den understa sedeln slutsiffrorna 00. Dessa signaturer finns på 5-10-50-100-1000 kr sedlar.
 5 kr 1950 framsida, slutsiffror 00 |
 5 kr 1950 baksida |
50 kr 1947 A-B upplaga 600 000 ex dvs. 300 000 ex per serie
50 kr 1948 C-Z-A-B upplaga 6 875 000 ex dvs. 275 000 ex per serie
50 kr 1950 C-Y upplaga 6 600 000 ex dvs. 300 000 ex per serie
50 kr 1953 A-W upplaga 9 900 000 ex dvs. 450 000 ex per serie
100 kr 1947 A-R upplaga 4 250 000 ex dvs. 250 000 ex per serie
SF skrivfel: även 100 kr 1947 O finns
100 kr 1948 S-Z-A-D upplaga 3 300 000 ex dvs. 275 000 ex per serie
Finns även med 1948 serie E, saknas i SF
100 kr 1949 E-I upplaga 1 250 000 ex dvs. dvs. 250 000 ex per serie
100 kr 1950 K-Z-A-I upplaga 8 125 000 ex dvs. 325 000 ex per serie
100 kr 1951 K-T upplaga 4 500 000 ex dvs. 450 000 ex per serie
| Rosenqvist Sverige Färgsedlar har detaljerat analyserat det begränsade antal sedelnummer som var kända för 15 år sedan och kommit fram till upplagor som ligger ganska nära verkligheten. Bättre än vad jag var medveten om vid den tidpunkten. |
50 kr 1947 ‒ 1950 R numreras 000 001 - 270 000
50 kr 1950 S ‒ 1962 numreras 000 001 - 450 000
100 kr 1947 ‒ 1950 Z numreras 000 001 - 270 000
100 kr 1950 A ‒ 1963 numreras 000 001 - 450 000
Matematik: 30% × 900 = 270 och 50% × 900 = 450
Nästan alla svenska sedlar är undertecknade av två bankanställda för att intyga giltigheten hos sedeln. I början var dessa namn handskrivna men eftersom detta tog tid så började man sedan med ett tryckt och ett handskrivet namn för att till slut trycka båda namnen. Denna rationalisering genomfördes först för de lägre valörerna och sist för de högsta valörerna. Den sista sedeln med handskrivna namn var 1000 kr 1930.
Sedlar 5-10-50-100 kr med tryckta namnteckningar har i allmänhet många olika kombinationer av namnteckningar för varje år. Namnets placering till vänster eller höger ändras dock normalt inte. Det vänstra namnet är av större dignitet än det högra och när en person befordras (från handläggare till chef?) så kan namnet på senare årtal flyttas till vänster position.
|
År |
Riksbankschef |
|
1901‒1912 |
Bror Karl Johan Langenskiöld |
|
1912‒1929 |
Victor Moll |
|
1929‒1948 |
Ivar Rooth |
|
1948‒1951 |
Klas Böök |
|
1951‒1955 |
Mats Lemne |
|
1955‒1973 |
Per Åsbrink |
En årtalssamling med sedlar kan utökas med några sedlar för att visa något om de bokstäver och siffror som beskrivits. När det gäller 5 och 10 kr så kan man lämpligen samla tre sedlar per årtal med seriebokstav A-Z, Aa-Zz och AA-ZZ (även AB-XY). Samtidigt kan man se till att dessa tre sedlar får olika sedelnummer med 5 och 6 siffror respektive första siffra 0 och 1 för de senare sexsiffriga sedelnumren. Om det finns första siffra 2-9 så bör även en av dessa finnas på en av de tre sedlarna i samlingen. Välj i detta fall den högsta kända siffran.
När det gäller 50 och 100 kr så kan årtalssamlingen lämpligen omfatta två sedlar med liten gemen (a-z) respektive stor versal/kapitäl (A-Z) kontrollbokstav efter numret.
Nu har jag uppdaterat mina listor över namnteckningar på äldre sedlar.
 Johan Arnold Mathias Cadovius |
 Edvard Langborg |
 Oscar Trysén |
 Ernst Nils Gustaf Petrus Springer |
 Wilhelm Oldenburg |
 Claës Erik Carlsson |
 Carl Otto Holmberg |
 Otto Bergh |
 Johan Eriksson |
 Victor Anshelm Betulander |
 Magnus Bernhard Ekenberg |
 Yngve Torsten Johan Ruus |
 Carl Gustaf Dahlgren |
 Nils Gustaf Hjalmar Jonsén |
 Arvid Linder |
 Viktor Rydin |
 Karl Gustaf Simonsson |
 Carl Emil Pernborg |
 Knut Sommar |
 Edvard Björnsson |
 Axel Amnér |
Torgny Lindgren (känd sedelsamlare) finns med på 100 kr 1956 serie I+K och 1957 serie O+P samt höger namn för 100 kr typ 5 nt1 år 1959‒1962. Även chefen för sedeltryckeriet Einar Lagrelius finns nu med. Se vidare 100 kr.
 typ 5-nt1 (Per Åsbrink & Torgny Lindgren) |
 100 kr 1956 nt Einar Lagrelius |
"Klagomål mot den nya tian" samt Chefen för sedeltryckeriet Einar Lagrelius berättar om den nya 10:an: sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1602&artikel=6094765 (klicka sedan på två olika ljudklipp)
Jag har fått fram namnen från Statskalendern hos projekt Runeberg runeberg.org/statskal. Alla årgångar finns inte med men klicka på de som finns och ange Riksbanken i sökrutan. Du kan sedan bläddra till sidor före och efter tills du hittar intressanta namn som kan motsvara någon namnteckning. Det finns flera snarlika namn och vissa ovanliga namn kan innehas av olika personer (släktingar?)
Varje år kom en ny SFS som upphävde inlösen med guldmynt under ett år. Först år
1971 upphörde myntunionen formellt.
Se även ('angående fortsatt befrielse
för riksbanken från skyldigheten att inlösa av banken utgivna sedlar med guld m.
m.',) | lagen.nu
Kungl. Maj:ts proposition nr 260 Proposition 1933:260 - Riksdagen
100 kr sedlar fram till 1963 hade kvar texten om inlösen med guldmynt trots att
inlösen upphört långt tidigare
Men var lagligt betalningsmedel t.o.m. 31 dec. 1987 enligt SFS 1982:1161
 från Ahlström Höiland auktion 2007 |
 från MISAB 16 |
 från Ahlström Höiland auktion 2007 |
 från MISAB 16 |
DSS = Delzanno Myntårsboken 2022
SF = Rosenqvist Sveriges Färgsedlar 2009
SS = Wallén Sveriges Sedlar 1984
Databas = Antalet poster i min egen databas över försäljningar och bilder i tidskrifter. Flera sedlar kommer då att räknas flera gånger då de återkommit på flera auktioner.
JA = finns i katalogen men utan raritetsbeteckning
Streck (-) betyder att årtalet saknas i katalogen. SF har med katalognummer där det anges OKÄND för författaren (bra att göra den uppdelningen).
OBSERVATIONER:
1000 kr 1898 finns på Kungliga Myntkabinettet/SHM
1000 kr 1899 och 1901 är kända från samtida vykort "sedel" | Köp & sälj på Tradera
1000 kr 1903 finns på KMK Sedel - Sök i samlingarna (shm.se)
1000 kr 1930 existerar troligen inte. Se min beräkning av upplagor och högsta kända nummer för 1000 kr 1929.
100 kr 1902, 1903 och 1905 finns på KMK Sök i samlingarna - Statens Historiska Museer - Sök i samlingarna (shm.se)
100 kr 1922 existerar troligen inte. SF anger närliggande seriebokstav/kontrollbokstav 1921 i och 1923 k där j aldrig används. Mycket smalt utrymme för en eventuell 100 kr 1922. Ska kolla mera om närliggande sedelnummer, men jag hittade bara 100 kr 1921 h bland mina sparade bilder men inte bokstaven i (efterlyses). Observera att man samtidigt bytte nummerverk 1922/1923 från smal till bred bokstav efter numret.
100 kr 1963* med stjärna är nu känd i minst två exemplar. Se även Philea Myntauktion 03 nr 6730 coinAuction3.pdf (philea.se)
50 kr 1957* och 1960* med stjärna existerar troligen inte.
| Sedel | År | DSS | SF | SS | Databas |
| 1000 kr Svea | 1894 | XR | okänd | XR | 0 |
| 1895 | XR | okänd | XR | 0 | |
| 1897 | XR | okänd | XR | 0 | |
| 1898 T1a | XR | okänd | XR | 1 | |
| 1898 T1b | XR | okänd | - | 0 | |
| 1899 | XR | okänd | XR | 2 | |
| 1901 | XR | XR | XR | 1 | |
| 1903 | XR | okänd | XR | 1 | |
| 1905 | XR | okänd | XR | 0 | |
| 1907 | XR | XR | XR | 0 | |
| 1909 | XR | XR | XR | 0 | |
| 1913 | XR | XR | XR | 2 | |
| 1916 | RRR | R | XR | 3 | |
| 1917 | RRR | R | XR | 6 | |
| 1918 | RRR | XR | JA | 3 | |
| 1919 | XR | XR | JA | 2 | |
| 1920 | XR | XR | JA | 3 | |
| 1921 | RRR | R | JA | 4 | |
| 1922 | XR | XR | JA | 1 | |
| 1926 | R | R | JA | 18 | |
| 1929 | RRR | R | JA | 3 | |
| 1930 | XR | okänd | JA | 0 | |
| 50 | |||||
| 100 kr Svea | 1898 | XR | XR | JA | 2 |
| 1900 | XR | okänd | JA | 0 | |
| 1901 | XR | okänd | JA | 1 | |
| 1902 | XR | XR | JA | 1 | |
| 1903 T1 | XR | XR | JA | 0 | |
| 1903 T2 | RR | R | JA | 4 | |
| 1904 | XR | okänd | JA | 1 | |
| 1905 | XR | okänd | JA | 1 | |
| 1906 | XR | XR | JA | 1 | |
| 1907 | XR | okänd | JA | 0 | |
| 1922 | XR | okänd | JA | 0 | |
| 1963* | RRR | okänd | JA | 2 | |
| 50 kr Svea | 1896 | XR | XR | JA | 4 |
| 1897 | XR | XR | JA | 2 | |
| 1898 T1a | XR | okänd | JA | 0 | |
| 1898 T1b | XR | okänd | - | 0 | |
| 1899 | XR | okänd | JA | 0 | |
| 1900 | XR | okänd | JA | 1 | |
| 1901 | XR | okänd | JA | 2 | |
| 1902 | XR | XR | JA | 1 | |
| 1903 T1c | XR | okänd | JA | 0 | |
| 1903 T2 | XR | okänd | JA | 1 | |
| 1904 | XR | okänd | JA | 0 | |
| 1905 | XR | XR | JA | 0 | |
| 1906 | XR | okänd | JA | 0 | |
| 1907 | XR | R | JA | 2 | |
| 1957* | okänd | okänd | JA | 0 | |
| 1960* | okänd | okänd | JA | 0 |
TL = Torny Lindgren Riksbankens sedelhistoria
| 1 000 kr | Lindgren | SF |
| 1918 | 67500 | 68000 |
| 1919 | 34200 | 34000 |
| 1920 | 51325 | 51000 |
| 1921 | 51000 | 51000 |
| 1922 | 84550 | 85000 |
| 1926 | 99850 | 100000 |
| 1929 | 89600 | 106000 |
| 1930 | 16900 | |
| 494925 | 495000 |
Högsta kända sedelnummer för 1929 är S 93039 som tillhör serie E 00 001. Detta är endast 1886 nr ifrån max enligt Lindgren. Serie A-E maximalt möjligt antal är 500 000 sedlar.
Vykort med 1000 kr äldre sedelnummer
"sedel" | Köp
& sälj på Tradera
5 kr 1940 A-K upplaga 10 000 ex per serie, 8 ex i min databas, tänkbart
katalogvärde av ca 1000 kr
10 kr 1940 F-P upplaga 10 000 ex per serie, 29 ex i min databas, tänkbart
katalogvärde av ca 500 kr
10 kr 1939 ZA upplaga 100 000 ex, 15 ex i min databas, tänkbart
katalogvärde av ca 200 kr
50 kr 1940 A-E (stora bokstäver höger om nr) är extremt ovanliga där serie A är
känd i 2 ex medan övriga är okända men borde finnas, tänkbart
katalogvärde av ca 3000 kr
P.S. Rosenqvist Sveriges Färgsedlar (SF) har tagit hänsyn till alla dessa intervall vid beräkning av upplaga. Observera att 10 seriebokstäver för vardera 5 kr 1940 och 10 kr 1940 är någon typ av tryckning i beredskap med endast ca 10 000 sedlar per bokstav (hänsyn till detta i SF utan närmare förklaring). SF anger 10 kr 1940 typ 5:4 serie A-E och Q-W (mellanliggande serie F-P är beredskapsutgåva). SF anger 5 kr 1940 typ 7:5 serie A-I, K-P och Q (men av dessa är serie A-K beredskapsutgåva med låg upplaga, SF har tagit hänsyn till detta vid beräkning av upplaga!!).
Aleksandrs Platbãrzdis "Sveriges Sedlar I", sid. 39-42.
Torgny Lindgren: Riksbankens sedelhistoria, sid. 171-178 + sid. 207-209 tabell + ill. 97-105 (fina färgbilder av alla sedeltyper).
Sven Flodberg "Katalog över Sveriges sedlar 1858‒1971", sid. 16-22.
Lennart Wallén "Sveriges Sedlar" sid. 118: Sittande Svea 1733‒1963 som motiv på svenska sedlar.
Nordisk Numismatisk Union september 1959: Om anbringande av namnteckningarna på Riksbankens sedlar, Torgny Lindgren.
Myntkontakt 2/1978 sid. 28: Vem har sett en blå tusenlapp? (1000 kr 1893 nr A,00000).
Myntkontakt 9/1980 sid. 203: 100 kr 1957 med omkastade 1:or nr C,139501.
SNT 4/5·91 sid. 94: Moder Svea från Nödmynt Publica Fide 1716 till 10000 kr 1958 (Erik Gamby).
SNT 8·2001 sid. 202: 5 kr Sittande Svea 1924‒1927, 100 typiska sedelnummer, alltid med inledande 0:a eller 1:a.
SNT 7·2002 sid. 164: Problem med ovikta storsedlar 1938 (50-100-1000 kr), Riksbanken distribuerade färdigvikta sedlar! (IW).
SNT 4·2003 sid. 91: Förslag på 1000-kronorssedel från 1885 (Sittande Svea och Karl XII).
SNT 8·2003 sid. 185: Bokstäver som avslöjar ... , 10 kr sedlar tryckta i Ungern 1938 snt82003.pdf (numismatik.se)
SNT 6·2004 sid. 136: Buntade och ovikta sedlar (IW).
SNT 8·2009 sid. 188: "LAXAR" - de skära tusenlapparna (MGL)