Sedelsubstitut för Rikets Ständers Bank

© Sedelmynt (J.A.), Ändrad 2012-10-18


Insättningsbevis typ 2d år 1682, avdelat "at -testerat", 3 årtalssiffror
 

Insättningsbevis typ 6a på 350 daler kopparmynt den 25 feb. 1737
utställd på Anders Nordenflycht, helt "attesterat", 3 årtalssiffror

Insättning och uttag i banken gjordes enligt följande flöde. Kunderna kom på att man kunde avbryta flödet innan det var färdigt och använda sedeln i cirkulation. Sedelsubstitutet måste vara avbokat i bokhålleriet så att inte samma pengar kan spenderas flera gånger. Detta gäller t.ex. Kassasedel, Bokhållerisedel, Approberade assignationer. Troligen kunde man hoppa över assignationen om man själv ville ta ut hela värde av ett insättningsbevis och få insättningsbeviset approberat direkt. Eventuellt kunde man även skriva en handskriven assignation på baksidan av insättningsbeviset (som kunde bli appbroberat). Jag är något osäker om raderna med "eget uttag" som jag själv hittat på. Se dock insättningsbevis 1669 från Montelius och Platbãrzdis Sveriges Sedlar del I, fig. 13 ett insättningsbevis som verkar vara både transporterat och certifierat av banken.

INSÄTTNING Kontanter --> Kassasedel --> Bokförd --> Insättningsbevis
  Kontanter --> Kassasedel --> Cirkulation  
UTTAG Assignation --> Avbokning --> Bokhållerisedel --> Kontanter
  Assignation --> Avbokning --> Bokhållerisedel --> Cirkulation
  Assignation --> Avbokning --> Approbat --> Kontanter
  Assignation --> Avbokning --> Approbat --> Cirkulation
EGET UTTAG Insättningsbevis --> Avbokning --> Approbat --> Kontanter
  Insättningsbevis --> Avbokning --> Approbat --> Cirkulation

Insättningsbevis typ 6b år 1768, stor text i "transportera"

Insättningsbevis typ 6c år 1798, liten text i "transportera"

Assignationer

Checkar utställda av kontoinnehavare i banken på tredje person. Finns på bankens blanketter eller privata blanketter. Bild se Wallén SS sid. 19 typ II med text "Rijkzens Ständers Banco" år 1669 och Høiland auktion 113 nr 4307 med text "Riksens Ständers Wäxel Banco" år 1790. Även Høiland auktion 113 nr 4304 med text "wille låta" istället för "behagade" år 1799 och Platbãrzdis del I fig. 14 år 1697.

Kassasedlar

Kvitto på insättning av visst belopp på konto i banken.

Bild se Wallén SS sid. 20 typ KK med text "Ständers Banco" år 1680 och Høiland auktion 106 nr 5115 med text "Wäxel Banks Casseurs Zedel" år 1790. Se även Platbãrzdis del I fig. 15 år 1669 och fig. 16 år 1706.

Insättningsbevis


Insättningsbevis typ 8b år 1839, med "Till bewis meddeldt"

Insättningsbevis typ 9 år 1873 med Riksbanken och Kassa-kreditiv-räkning

Bevis om tillgodohavande i banken.

Typ 1a har kort text utan något förbud att förhandla. Två tryckta årtalssiffror. Bild se Platbãrzdis del I fig. 13 och Hildebrand fig. 5. Kända år 1669.

Typ 1b har 3 årtalssiffror tryckta. Beskrivning se Hildebrand nr 46. Kända år 1669.

Typ 1c har text "Dhet warder". Beskrivning se Hildebrand nr 47. Kända år 1671-1673.

Typ 2a har 3 årtalssiffror tryckta och avdelat "at -testerat" och stavning "med" samt "dhenne". Beskrivning se Hildebrand nr 51. Kända år 1675.

Typ 2b har 3 årtalssiffror tryckta och stavning "denne". Beskrivning se Hildebrand nr 53. Kända år 1678.

Typ 2c har 4 årtalssiffror tryckta. Beskrivning se Hildebrand nr 54. Kända år 1681.

Typ 2d har 3 årtalssiffror tryckta och avdelat "at -testerat" och stavning "med". Kända år 1682.

Typ 2e har 3 årtalssiffror tryckta och avdelat "at- testerat" och stavning "medd" samt "Riksens Ständers Banco". Bild se Riibe auktion 17 nr 2712. Kända år 1684.

Typ 3 har 3 årtalssiffror tryckta och avdelat "at-testerat" och stavning "med" samt "Kongl. May:tz Ständers Banco". Bild se Myntauktioner 7 nr 264 och Høland auktion 113 nr 4301. Kända år 1694-1706.

Typ 4 har 3 årtalssiffror tryckta och avdelat "at- testerat" och avdelat "för- handla" samt "Stockholm" och "den" på olika rader. Bild se Aurum auktion 2 nr 512. Kända år 1725.

Typ 5a har 3 årtalssiffror tryckta och avdelat "förhand- la". Bild se Örtendahs Nr 107 sid. 10. Kända år 1734.

Typ 5b har 2 årtalssiffror tryckta och avdelat "förhand- la". Bild se Auktion 2012-10. Kända år 1741.

Typ 6a har 3 årtalssiffror tryckta och helt "förhandla". Kända år 1737-1742.

Typ 6b har 2 årtalssiffror tryckta och helt "förhandla" samt stor text i "transportera". Kända år 1743-1768.

Typ 6c har 2 årtalssiffror tryckta och liten text i "transportera". Kända år 1782-1798.

Typ 7 har 2 årtalssiffror tryckta och delat "til- stånd". Bild se Riibe auktion 17 nr 2715. Kända år 1807.

Typ 8a har 3 årtalssiffror tryckta och "till bewis meddeldt" istället för "attesterat". Bild se Riibe auktion 17 nr 2717. Kända år 1843.

Typ 8b har 2 årtalssiffror tryckta och "till bewis meddeldt" istället för "attesterat". Kända år 1839-1842.

Typ 9 har modernt tryck med text Riksbanken och Kassa-kreditiv-räkning. Kända år 1873.

Det finns även insättningsbevis för Riksgäldskontoret: År 1790 med text "hafver inlevererat uti Riksens Ständers Riksgälds Contoir" (SNT 3·95 sid. 69) och år 1796 med text "hafver inleverarat i Riksens Ständer Depositions Contoir" (bild i Auktion 2010-03).

Bokhållerisedel

Assignationerna lämnades i bokhålleriet och den där erhållna bokhållerisedeln presenterades i kassan. Bild se Wallén SS sid. 21 typ NN.


Litteratur


HISTORISK ÖFVERSIKT.

BIDRAG TILL DE SVENSKA SEDLARNAS HISTORIA.

AF

OSCAR MONTELIUS.

 

[OCR-skannad ur ”Sedelsamlingen i Riksbankens Myntkabinett” (1915) sid. 23-27]

 

*         *         *

 

Nu var emellertid den Palmstruchska bankens saga snart all -- under den ursprungliga formen.  Dess verksamhet fortsattes dock under annat namn och på annat sätt.

De vid 1668 års riksdag församlade Ständerna beslöto nämligen att öfvertaga banken.  »Därigenom», säger en häfdatecknare, som på ett mästerligt sätt skildrat ifrågavarande tids historia, »förvandlades den Palmstruchska banken, utan någon hufvudsaklig förändring i dess förut varande bestämmelse och funktioner, till riksbank, och regeringen skiljdes derigenom tillika från all befattning med banken.  Då det senare af ständerna yrkades, uppstod väl någon betänklighet i rådet, men den förföll, då man fann, att ständerna icke på andra vilkor ville åtaga sig att upprätthålla banken.»

Den 17 september 1668 utfärdades Kungl. Maj:ts nådiga tillstånd för Rikets Ständer att taga banken under sin förvaltning.

Riksens Ständers Bank är således en fortsättning af Stockholms Banco.

Här är naturligtvis ej platsen att redogöra för de åtgärder, som vidtogos för bankens upprätthållande.  Endast det beslut bör anföras, att inga »kreditiv­sedlar eller andra som därtill kunna hafva liknelse», härefter finge utgifvas; de skulle »alldeles vara afskaffade och förbjudna».  Den sorgliga erfarenheten från den Palmstruchska banken hade gjort Riksens Ständer så förskräckta, att banken ej skulle få utgifva några sedlar.  »Efter vanligheten», säger en skildrare af Rikets Ständers Bank, »gick man ifrån den ena ytterligheten till den andra, då man, af skräck för de Palmstruchska creditiv-sedlarne, vid Riksbankens stiftelse uttryckligen förbjöd all slags sedelutgifning.»

 

*         *         *

 

Bevis på insatta medel måste emellertid lämnas, och härmed var i själfva verket en väg öppnad för en ny sedelutgifning, ehuru det dröjde länge nog, innan man på den vägen kom till sedlar, hvilka så mycket som den Palmstruchska bankens liknade senare tiders.

Insättningsbevisen eller attesterna (fig. 5) voro skrifna på blanketter af följande lydelse:

Att (plats för namnet) Hafwer inlefwererat i Rijkzens Ständers Banko (plats för beloppet, utskrifvet med bokstäfver) Det warder här medh attesterat.  Stockholm den . . . . . Anno 166 . .

                                                      Namn.

Därunder är beloppet skrifvet med siffror.

Dessa insättningsbevis äro naturligtvis oftare på ojämna än på jämna belopp.  Så lyder ett, af den 5 oktober 1669, å 1756 daler 15 öre kopparmynt (fig. 5); ett annat, af den 10 mars 1671, å 2862½ daler kopparmynt.

I bankens samling finnas sådana insättningsbevis af åren 1669 (det äldsta är dateradt den 13 september), 1671 och 1673 (den 31 januari).

Snart fann man sig, -- för att hindra transporterandet af dessa bevis och deras användande som ett slags sedlar, -- föranlåten att ändra blanketterna, så att attesterna (fig. 6) fingo denna lydelse:

At (plats för namnet) hafwer inlefwererat i Rijckzens Ständers Banco (plats för beloppet, utskrifvet med bokstäfver) Thet warder här med honom til bewijs attesterat, doch uthan tilstånd at transportera eller förhandla dhenne Zedel til någon annan.  Stockholm den . . . . . Anno 167 . .

Den första »Zedel» af denna lydelse, som finnes i samlingen, är af den 19 maj 1675.

Samma formulär begagnades sedermera oförändradt långt in på 1800-talet.

Så sent som 1857 användes ett i hufvudsak föga ändradt formulär: »dock utan tillstånd för räkningshafvaren att på någon annan öfverlåta detta insättningsbevis.»

 

*         *         *


Åter till Start-sida